Paranöknen eller Parans vildmark (ibland även stavat Pharan eller Faran; Bibelhebreiska: מִדְבַּר פָּארָן, romaniserat: Midbar Pa'ran), är en plats som nämns i den hebreiska bibeln. Det är en av de platser där israeliterna tillbringade delar av sina 40 år av vandring efter uttåget ur Egypten och var också hem för Ismael samt en tillflyktsort för kung David.
I islamisk tradition har det ofta likställts med ett område nära Mecka i Hijaz.
I Bibeln
El-paran, "som ligger vid öknen", nämns första gången i Första Moseboken 14 och markerar gränsen för det land som horeerna bebodde vid den tid då de besegrades av den elamitiske kungen Kedorlaomer och hans allierade.Första Moseboken 14:5-6
Paranöknen sägs också vara platsen där Hagar skickades i exil från Abrahams bostad i Gerar. Hagar var den egyptiska tjänsteflickan till Abrahams hustru Sara/Saraj; på Saras förslag blev hon Abrahams konkubin och födde honom sonen Ismael.1 Moseboken 16:1-16 Efter att Sara själv fött sonen Isak, sågs Ismael leka med Isak, och Sara krävde att Hagar och Ismael skulle skickas bort. De "irrade sedan omkring i Beer Shevas öken". När deras första förråd av mat och dryck började ta slut,
Gud öppnade hennes ögon, och hon fick syn på en brunn. Hon gick dit och fyllde säcken med vatten och gav pojken att dricka. Gud var med pojken, och han växte upp och blev stor. Han bodde i Paranöknen, och hans mor skaffade honom en hustru från Egypten.1 Moseboken 21:19-22
Paran nämns senare i Fjärde Moseboken som en plats där israeliterna tillfälligt bosatte sig under uttåget:Då bröt israeliterna upp från Sinaiöknen och vandrade från lägerplats till lägerplats tills molnet stannade i Paranöknen. (Fjärde Moseboken 10:12, se även Fjärde Moseboken 13:1)
Paran förekommer återigen i de inledande raderna i Femte Moseboken som belägen "öster om Jordan" (5 Mosebok 1:1), dessutom:
Han sade: Herren kommer från Sinai, från Seir går han upp över sitt folk, från berget Paran träder han fram i glans. (5 Mosebok 33:2)
Kung David gick till Paranöknen efter Samuels död.Första Samuelsbokn 25:1
Argument om geografisk närhet Den narrativa tidslinjen och familjerelationerna som beskrivs i Första Moseboken utgör viktiga logistiska begränsningar som bibliska geografer använder för att utvärdera dessa konkurrerande platser:
Närhet till Egypten: Enligt Första Moseboken 21:21 ordnade Ismaels egyptiska mor, Hagar, en egyptisk hustru åt honom medan de bodde i Paranöknen. Förespråkare för en västlig plats (såsom Wadi Feiran på Sinaihalvön) menar att detta speglar närheten till Egyptens östra gräns. Omvänt menar kritiker att en plats längre söderut i Hijaz-regionen nära Mecka skulle utgöra allvarliga logistiska och överlevnadshinder för en mor som söker skydd för sin familj.
Närhet till Kanaan och Isak: Första Moseboken 25:9 säger att när Abraham dog i Hebron, återförenades hans frånskilda söner Isak och Ismael för att begrava honom. Isaks bosättningar låg i södra Negev vid Be'er Sheva och Beer-lahai-roi. Geografer noterar att om Paran antingen ligger på Sinaihalvön eller i Transjordanien/Midian-regionen (som beskrivs av Eusebius), skulle Ismael ha bott inom hanterbara 2 till 2,5 kilometer från Isak. Denna geografiska närhet stöder den berättelsetidslinje som krävs för att Ismael ska få besked om sin fars död och resa till Hebron för en gemensam begravning.
I kristen tradition Både Eusebius (i sin Onomasticon, en bibelordbok) och Hieronymus skrev att Paran var en stad i Paranöknen, i Arabia deserta (bortom Arabia Nabataea), sydost om Eilat Pharan. Onomastikon, under Fararan, säger: "(Nu) en stad bortom Arabien intill saracenernas öken [som vandrar i öknen] genom vilken Israels barn gick på vandring (läger) från Sinai. Belägen (vi säger) bortom Arabien i söder, tre dagars resa öster om Aila (i ökenen Fararan) där Skriften bekräftar att Ismael bodde, varifrån ismaeliterna. Det sägs (vi läser) också att (kung) Chodollagomor styckade dem i 'Pharan som ligger i öknen'."
Eusebius omnämnande av Chodollagomor syftar på en möjlig tidigare omnämning av Paran i Första Moseboken 14:6, där det står att när han och de andra kungarna som allierade sig med honom var på fälttåg i Sodom och Gomorra, slog de "horeerna i deras bergland Seir, och fördrev dem till El-paran, som ligger vid öknen".
Sebeos, den armeniske biskopen och historikern, beskrev den arabiska erövringen under sin tid och skrev att araberna "samlades och kom ut från Paran". Alt URL
I islamisk tradition Enligt Wahb ibn Munabbih fanns det en Tal Faran ("Farans kulle") i utkanten av Mecka, omnämnd i hans bok Kitab al-Tijan, en förislamisk arabisk folkloresamling. Ibn Munabbih föreslog vidare en identifiering av Tal Faran som 'kullen av de två flyktingarna', en plats där Jurhum-stammen fann Hagar och Ismael och betraktade dem som två flyktingar.
Den arabiske geografen Ahmad al-Muqaddasi (död 991) nämnde i sin bok att Röda havet delar sig i två delar sig "vid al-Hijaz yttersta punkt vid en plats som kallas Faran".
Kopplingen mellan Paran i Första Mosebok 21:21 och Ismael och ismaelitterna bekräftas av den muslimske geografen Abdallah ibn Jakut (död 1229) som hänvisar till "Faran, ett arabiserat hebreiskt ord, ett av namnen på Mecka som nämns i Torahn". Islamiska och arabiska traditioner hävdar att Parans vildmark i bred bemärkelse är Hijaz, den norra halvan av Tihamah, som sträcker sig längs östra sidan av Röda havet med början från Jordanien och Sinai, och att den specifika plats där Ismael bosatte sig är Mecka, nära Parans berg.
Namnet 'Paran' eller 'Faran' har ofta använts för att specifikt syfta på vildmarken och bergen nära där Mecka ligger. Al-Hamdani (d. 947) säger i sin bok Geografi över den arabiska halvön att Paranbergen runt Mecka fick sitt namn efter Paran, son till Amalek. Sam'ni säger också i sin Bok om efternamn att efternamnet Farani härstammar från Faranbergen nära Mecka i Hijaz. Alt URL
Haggai Mazuz hävdar att muslimska polemikers (som den judiske konvertiten Samawʾal al-Maghribī, 1125–1175 e.Kr.) appropriering av 5 Mosebok 33:2 har en föregångare i judisk tradition själv, eftersom vissa midrashim och targumim, före islams uppkomst, utgjorde en koppling mellan Paran och Ismael-araber. Till exempel, i en kommentar till Sifrei Debarīm, en halakhisk midrash över Femte Moseboken, daterad till 300- till 400-talet e.Kr., säger han:
kopplingen mellan Paran och araberna (egentligen det arabiska språket), som också kallas ismaeliter efter Ismael (bland andra namn), är mycket tidig men något vag.Haggai Mazuz, "Tracing possible Jewish influence on a common Islamic commentary on Deuteronomy 33:2" in Journal of Jewish Studies, Autumn 2016, vol. 67, no. 2, p. 294
Samariernas Pentateuk "Paranöknen" tolkas också som Hijaz i en gammal arabisk översättning av Samariernas Pentateuk. När den översattes till engelska 1851 visade det sig att den innehöll en fotnot som dokumenterade denna tolkning.
Geografisk position Paranöknen förknippas ofta med Sinaiberget i Egypten, och det finns vissa bevis för att det ursprungligen kan ha syftat på den södra delen av Sinaihalvön. År 1989 föreslog professor Haseeb Shehada, i sin översättning av Samariernas Torah, en identifiering av Paranöknen med öknen i Västra Arabien, som idag är känd som Hijaz.Shehada, Haseeb (1989), Translation of the Samaritan Torah, p.90, Israel Academy of Sciences and Humanities.
På senare tid har Uzi Avner hävdat att den bibliska Paranöknen låg i den södra bergsregionen på Sinaihalvön och omfattade Wadi Feiran. Avner menar att inskriptioner från nabateisk tid med förnamnet eller efternamnet "Paran" indikerar att lokalbefolkningen har bevarat det bibliska geografiska namnet på detta område i århundraden.
Referenser
Noter
Externa länkar A 16th century French map showing Paran
Kategori:Platser i Bibeln Kategori:Hijaz Kategori:Öknar i Asien Kategori:Första Moseboken Kategori:Fjärde Moseboken Kategori:Femte Moseboken Kategori:Samuelsböckerna Kategori:Kungaböckerna