Johann Martin Flad, även Johannes Martin Flad, född 7 januari 1831 i Undingen, Sonnenbühl, i Kungariket Württemberg, död 1 april 1915 i Korntal, var en tysk protestantisk missionär, bibelöversättare och författare. Han verkade i Abessinien under 1850- och 1860-talen och fortsatte därefter under resten av sitt liv att leda och stödja missionsarbetet bland Beta Israel, den etiopisk-judiska befolkningen. Han var även en av de viktigaste översättarna av Bibeln till amhariska under 1800-talet.

Biografi Flad växte upp i Undingen i Württemberg och utbildade sig vid Theologisches Seminar St. Chrischona nära Basel. Han utbildade sig ursprungligen till sadelmakare innan han antogs till missionsseminariet. År 1855 sändes han tillsammans med tre andra missionärer till Abessinien på uppdrag av den anglikanske biskopen av Jerusalem, Samuel Gobat, för att återuppta den protestantiska missionsverksamhet som tidigare hade avbrutits i landet. Han reste tillsammans med missionären Johann Ludwig Krapf.

År 1856 grundade Flad tillsammans med andra missionärer en skola i Avora nära Gondar. År 1861 anlade han en missionsstation i Kohula nära Jénda norr om Tanasjön och anslöt sig samma år till London Society for Promoting Christianity among the Jews, där han kom att leda missionsarbetet bland Beta Israel. Målet var att omvända den etiopisk-judiska befolkningen till kristendomen, men resultaten blev begränsade.

År 1858 gifte han sig i Jerusalem med Pauline Keller (1826–1909), tidigare diakonissa och lärare vid Talitha Kumi. Paret fick åtta barn, varav tre var adopterade.

Under kejsar Tewodros II försämrades relationerna mellan de europeiska missionärerna och den etiopiska regeringen. Flad fängslades tillsammans med flera andra européer och hölls fången under flera år. År 1866 skickades han av kejsaren till Storbritannien för att överlämna ett budskap till drottning Victoria och försöka förmedla tekniskt bistånd till Abessinien. Efter den brittiska expeditionen till Abessinien 1868 frigavs de europeiska fångarna och Flad lämnade landet. Under krisen fungerade han även som mellanhand mellan Tewodros II och den brittiske expeditionsbefälhavaren Robert Napier.

Efter återkomsten till Tyskland fortsatte Flad sitt arbete för missionen bland Beta Israel. Han organiserade utsändandet av biblar och evangelister till Abessinien och företog ytterligare flera resor till landet under 1870-, 1880- och 1890-talen. Genom samarbete med British and Foreign Bible Society spreds stora mängder biblar och annan kristen litteratur på amhariska.

Flad översatte och reviderade bibliska texter på amhariska samt författade läroböcker och kristna skrifter på språket. Under sina resor samlade han även in ett stort antal handskrifter och tryckta verk på amhariska och ge'ez, vilka senare bevarades i europeiska samlingar. Hans och hustruns dagböcker utgör viktiga samtida källor till Abessinien under Tewodros II:s regeringstid och den brittiska expeditionen 1867–1868.

Bibliografi i urval Kurze Schilderung der bisher fast unbekannten abessinischen Juden (Falascha) (1869) Zwölf Jahre in Abessinien oder Geschichte des Königs Theodoros II. und der Mission unter seiner Regierung (1869) The Messianic Prophecies in Ethiopic and Amharic (1875) The Holy Bible in Amharic (1915) 60 Jahre in der Mission unter den Falaschas in Abessinien (1922, postumt)

Källor

Kategori:Män Kategori:Avlidna 1915 Kategori:Tyska missionärer Kategori:Tyska översättare Kategori:Tyska författare under 1800-talet Kategori:Missionärer i Afrika