Inés Blake, född 8 augusti 1790, död 6 mars 1866, var en spansk hovfunktionär. Hon var hovdam till Isabella II av Spanien.
Hon föddes i Madrid och var dotter till militärofficeren Joaquín Blake och Dorotea Tovar. Hennes farmor var författaren Inés Joyes, känd för sitt försvar av kvinnor under andra hälften av 1700-talet.
Hon gifte sig med José María Román som var överste i ingenjörskåren. Förutom att spela en betydande roll i frihetskriget var José María också akademiker och författare till verket *Nueva gramática griega* (Ny grekisk grammatik). Inés skulle själv skriva ett biografiskt manuskript om sin far, vilket hennes make hade påbörjat.
Hon blev änka före 1836, året då hon utsågs av drottningregenten Maria Cristina av Bourbon-Bägge Sicilierna till vice guvernant för hennes döttrar Isabella II och infantan Luisa Fernanda. Från och med då hade hon en nära relation med drottningen och sin syster. Under Maria Cristina av Bourbon-Bägge Sicilierna exil och Esparteros regentskap 1840-1843 var Inés en del av den fraktion som stödde den förra. Denna fraktion stod i kontrast till den fraktion som stod regenten nära, bestående av de kungliga flickornas lärare Agustín Argüelles, deras lärare Manuel José Quintana och deras guvernant grevinnan av Espoz y Mina.
Inés Blake, sittande i mitten av den första raden i fotografiet, håller Alfonso XII i sina armar. Fotografiet visar Isabella II och hennes familj och togs 1860 i samband med dopet av infanta María de las Mercedes av Orleans. Efter Isabella II:s och hennes systers giftermål 1846 fortsatte Inés att bo i det kungliga palatset i Madrid och behöll sin lön som guvernantassistent. I mars 1860 utnämndes hon till Guarda mayor de Palacio, en position hon innehade fram till sin död. Hennes föregångare på posten hade varit María de los Dolores Traggia, änka efter Rafael Santisteban y Ulzurrun.
Referenser
Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1790 Kategori:Avlidna 1866 Kategori:Personer i Spanien under 1800-talet Kategori:Isabella II:s hov