Zoocentrism (av grekiskans ζῷον (zōion, "djur"), och κέντρον (kentron, "centrum")) är en etisk ståndpunkt inom miljöetik och djuretik som tillskriver djur ett inneboende värde och därmed moralisk betydelse oberoende av deras nytta för människan. Till skillnad från antropocentrism, som sätter människan i centrum, utgår zoocentrismen från att åtminstone vissa djur har ett moraliskt egenvärde. Däremot omfattar den, till skillnad från biocentrism, inte allt levande.
Zoocentrismen växte fram ur den moderna djurskyddsrörelsen under slutet av 1700-talet och vidareutvecklades under 1900-talet inom den akademiska djuretiken. Bland de mest inflytelserika företrädarna finns Peter Singer, vars utilitaristiska teori betonar att lika intressen bör ges lika hänsyn, och Tom Regan, som argumenterade för att djur har grundläggande rättigheter.
Zoocentriska idéer har haft betydande inflytande på utvecklingen av djurskyddslagstiftning och etiska riktlinjer för användning av djur inom bland annat jordbruk, forskning, sport och sällskapsdjurshållning.
Se även Djupekologi Speciesism
Referenser
Kategori:Djurrätt Kategori:Etiska teorier