Lars Einar Elias Eriksson, född 7 augusti 1956, är en svensk medicinare och farmakolog. Han är professor i farmakologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och har främst forskat inom psykofarmakologi, bland annat om serotonerga läkemedel vid paniksyndrom, depression och premenstruell dysforisk störning (PMDS).”Elias Eriksson”, Göteborgs universitet. Läst 21 augusti 2026.”Elias Eriksson’s research contributions to the pharmacology of serotonin reuptake inhibitors recognised by the 2024 ECNP Neuropsychopharmacology Award”, European College of Neuropsychopharmacology, 21 maj 2024. Läst 21 augusti 2026.

Biografi Eriksson växte upp i anslutning till Lillhagens sjukhus i Göteborg, där hans far arbetade som psykiater och familjen under hans barndom bodde i sjukhusets personalbostäder. Eriksson har beskrivit hur uppväxten gav honom en tidig inblick i den psykiatriska vården.”Frågor och svar om antidepressiva läkemedel – intervju med experten Elias Eriksson”, Vad är depression. Läst 21 augusti 2026.

Han studerade medicin vid Göteborgs universitet och disputerade 1985 på avhandlingen Experimental psycho-neuro-endocrinology: brain α2-adrenoceptor function and growth hormone release.Eriksson, Elias: Experimental psycho-neuro-endocrinology: brain α2-adrenoceptor function and growth hormone release, Göteborgs universitet, 1985. Han fortsatte därefter sin verksamhet vid sektionen för farmakologi i Göteborg och arbetade under flera decennier i samma forskningsmiljö som Arvid Carlsson, med vilken han också samarbetade vetenskapligt. År 2001 blev Eriksson professor i farmakologi vid Göteborgs universitet.GU Journalen, nr 2, 2001, Göteborgs universitet.

Forskning Erikssons forskning spänner från experimentell neurofarmakologisk forskning på djurmodeller till kliniska läkemedelsprövningar och analyser av patientdata från randomiserade studier.

Ett tidigt forskningsområde var paniksyndrom. Tillsammans med bland andra psykiatern Kjell Modigh studerade Eriksson betydelsen av serotoninåterupptagshämning för antidepressiva läkemedels effekt mot panikattacker. I en placebokontrollerad studie var klomipramin, ett tricykliskt antidepressivt läkemedel med stark effekt på serotoninåterupptaget, effektivare än det mer noradrenerga imipramin.Modigh K, Westberg P, Eriksson E: ”Superiority of clomipramine over imipramine in the treatment of panic disorder: a placebo-controlled trial”, Journal of Clinical Psychopharmacology, 12(4), 1992, s. 251–261. PMID 1527228. Arbetet bidrog till att paniksyndrom blev en godkänd indikation för klomipramin; preparatet kom senare i stor utsträckning att ersättas av SSRI.

En betydande del av Erikssons forskning har rört premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). Hans forskargrupp var den första att visa en uttalad effekt av serotoninåterupptagshämmare vid svåra premenstruella besvär.Eriksson E, Hedberg MA, Andersch B, Sundblad C: ”The serotonin reuptake inhibitor paroxetin is superior to the noradrenaline reuptake inhibitor maprotiline in the treatment of premenstrual syndrome”, Neuropsychopharmacology, 12(2), 1995, s. 167–176. doi:10.1016/0893-133X(94)00076-C. Gruppen visade också att behandlingssvaret inträder betydligt snabbare än vid depression, vilket möjliggör intermittent behandling under lutealfasen.Landén M, Nissbrandt H, Allgulander C et al.: ”Placebo-controlled trial comparing intermittent and continuous paroxetine in premenstrual dysphoric disorder”, Neuropsychopharmacology, 32(1), 2007, s. 153–161. doi:10.1038/sj.npp.1301216.Landén M, Erlandsson H, Bengtsson F, Andersch B, Eriksson E: ”Short Onset of Action of a Serotonin Reuptake Inhibitor When Used to Reduce Premenstrual Irritability”, Neuropsychopharmacology, 34, 2009, s. 585–592. Eriksson ledde senare en placebokontrollerad studie av escitalopram vid PMDS, varefter läkemedlet godkändes i Sverige för denna indikation under produktnamnet Premalex.Eriksson E et al.: ”Escitalopram administered in the luteal phase exerts a marked and dose-dependent effect in premenstrual dysphoric disorder”, Journal of Clinical Psychopharmacology, 28(2), 2008, s. 195–202. PMID 18344730.Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets beslut rörande Premalex, dnr 3512/2010.

Erikssons forskargrupp har även genomfört patientbaserade analyser av randomiserade studier av SSRI vid depression. Gruppen har bland annat undersökt hur valet av symtom och skattningsskalor påverkar den uppmätta skillnaden mellan SSRI och placebo, och argumenterat för att traditionella totalskalor kan underskatta läkemedlens effekt på centrala depressiva symtom.Hieronymus F, Emilsson JF, Nilsson S, Eriksson E: ”Consistent superiority of selective serotonin reuptake inhibitors over placebo in reducing depressed mood in patients with major depression”, Molecular Psychiatry, 21, 2016, s. 523–530. doi:10.1038/mp.2015.53. PMID 25917369. Dessa och närliggande arbeten om SSRI:s behandlingseffekt hörde till de forskningsinsatser som ECNP lyfte fram när Eriksson tilldelades organisationens Neuropsychopharmacology Award 2024.

Efter Arvid Carlssons bortgång har Erikssons forskargrupp fortsatt den kliniska utvecklingen av dopaminstabiliseraren OSU-6162, en substans som utvecklades av Carlsson och medarbetare. Eriksson leder en nationell klinisk prövning där OSU-6162 utvärderas som tilläggsbehandling vid depression som inte svarat tillräckligt på SSRI eller SNRI. Projektet har fått stöd från bland annat Vetenskapsrådet och genomförs vid flera svenska universitetssjukhus.”Arvid Carlsson’s drug candidate tried for treatment-resistant depression”, Göteborgs universitet, 7 december 2022. Läst 21 augusti 2026.”OSU6162 as add-on in SSRI/SNRI-resistant Depression (ODEN)”, ClinicalTrials.gov, NCT05641623.

Debatt och universitetsfrågor Eriksson har under sin karriär återkommande deltagit i den offentliga debatten om psykofarmaka och biologiska förklaringsmodeller inom psykiatrin. Han har bland annat försvarat användningen av SSRI och diagnosen PMDS mot kritik av läkemedlens effekt och mot uppfattningen att diagnostiseringen innebär en medikalisering av premenstruella besvär.Eriksson E: ”Är kvinnor med premenstruella besvär betjänta av att tillståndet ideologiseras?”, Läkartidningen, 2012. Hans ståndpunkter har mött kritik från forskare som förespråkat ett mer psyko-socialt perspektiv på dessa tillstånd.Hovelius B, Festin K: ”Det krävs ett integrerat bio-psyko-socialt synsätt”, Läkartidningen, 2012.

År 2024 gav Eriksson ut läroboken Psykofarmaka, som behandlar såväl psykofarmakologins neurobiologiska grunder och läkemedlens kliniska användning som kontroverser kring psykofarmakologisk behandling. Boken fick ett positivt mottagande av psykiatriprofessorn Lars Farde i Svensk Psykiatri, som beskrev den som välskriven och informativ och framhöll dess användbarhet som uppslagsbok.Farde L: recension av Psykofarmaka, Svensk Psykiatri, nr 4, 2024, s. 79. I Läkartidningen berömdes bokens pedagogiska och innehållsmässiga kvaliteter, medan recensenten samtidigt var kritisk till delar av Erikssons behandling av psykofarmakakritiska perspektiv.Bengtsson J: ”Stort fokus på sjukdomsbegreppet i bok om psykofarmaka”, Läkartidningen, 3 mars 2025. Läst 21 augusti 2026.

Eriksson har även engagerat sig i universitets- och forskningspolitiska frågor. Under Gillbergaffären försvarade han Christopher Gillbergs forskargrupp i striden om utlämnandet av forskningsmaterial och argumenterade för att forskarnas sekretesslöften till studiedeltagarna måste respekteras.Eriksson E: debattinlägg om utlämnandet av Gillberggruppens forskningsmaterial, GU Journalen, nr 5, 2003. Han har senare kritiserat vad han beskrivit som en utveckling från kollegialt styre mot en toppstyrd linjeorganisation vid Göteborgs universitet.Eriksson E, Dahlgren C, Hellstrand K: debattinlägg om Göteborgs universitets organisation och kollegialt styre, GU Journalen, nr 4, 2014. Han var också en av ett antal forskare vid Sahlgrenska akademin som kritiserade delar av byggprojektet Sahlgrenska Life, bland annat med hänvisning till risken för att ökade lokalkostnader skulle minska resurserna för forskning.Bengtsson-Palme J et al.: ”Låt inte Sahlgrenska Life äta upp våra forskningspengar”, Göteborgs-Posten, 2021.

Utmärkelser År 2024 tilldelades Eriksson ECNP Neuropsychopharmacology Award i kategorin klinisk forskning för sina insatser inom forskningen om serotoninåterupptagshämmare.

Publikationer i urval

Modigh K, Westberg P, Eriksson E (1992). ”Superiority of clomipramine over imipramine in the treatment of panic disorder: a placebo-controlled trial”. Journal of Clinical Psychopharmacology 12(4): 251–261. Eriksson E, Hedberg MA, Andersch B, Sundblad C (1995). ”The serotonin reuptake inhibitor paroxetin is superior to the noradrenaline reuptake inhibitor maprotiline in the treatment of premenstrual syndrome”. Neuropsychopharmacology 12(2): 167–176. Nilsson CL, Ekman A, Hellstrand M, Eriksson E (1996). ”Inverse agonism at dopamine D2 receptors. Haloperidol-induced prolactin release from GH4C1 cells transfected with the human D2 receptor is antagonized by R(-)-n-propylnorapomorphine, raclopride, and phenoxybenzamine”. Neuropsychopharmacology 15(1): 53–61. Yonkers KA, O'Brien PMS, Eriksson E (2008). ”Premenstrual syndrome”. The Lancet 371(9619): 1200–1210. Eriksson E et al. (2008). ”Escitalopram administered in the luteal phase exerts a marked and dose-dependent effect in premenstrual dysphoric disorder”. Journal of Clinical Psychopharmacology 28(2): 195–202. Hieronymus F, Emilsson JF, Nilsson S, Eriksson E (2016). ”Consistent superiority of selective serotonin reuptake inhibitors over placebo in reducing depressed mood in patients with major depression”. Molecular Psychiatry 21: 523–530. Eriksson E (2024). Psykofarmaka. Stockholm: Liber. ISBN 9789147145645.

Referenser

Externa länkar

Elias Eriksson vid Göteborgs universitet

Kategori:Svenska professorer i farmakologi Kategori:Personer verksamma vid Göteborgs universitet Kategori:Svenska läkare under 1900-talet Kategori:Svenska läkare under 2000-talet Kategori:Födda 1956 Kategori:Levande personer Kategori:Män