Häradssigill är ett sigill avsett att användas för besegling av skrivelser från en häradsrätt, vilka inte sällan fått en betydelse som symboler för häradet.
I Danmark är häradssigill kända sedan omkring 1300, det äldsta bevarade härrör från Gørding Herred. I Sverige är inga häradssigill kända så tidigt. Ett dokument från 1407 utfärdat Kinda härad nämner att några av undertecknarna använt sina sigill då häradssigill saknats, vilket antyder att häradssigill då var kända, men några svenska av den åldern är inte kända. Sveriges äldsta häradssigill är ett från Skånings härad, dokumenterat 1432. Skånings härads sigill avbildar Maria med Jesusbarnet, religiösa bilder är vanliga på de äldsta sigillen. Många återger också hantverks- eller näringslivsbilder. Bland andra tidiga häradssigill finns Jönåkers härads, som återfinns på ett brev från 1443. Sigillet för Tierps härad stadfästes 1456 av Karl Knutsson Bonde. Ett sigill från Göinge härad är känt från 1464, ett från Faurås härad är känt från 1484 och ett från Skytts härad är känt sedan 1489. Andra under 1400-talet kända sigill härrör från Kinne härad 1498 och Skånings härad 1499. Senare häradssigill har ofta motiv som utgör anspelningar på häradsnamnet. År 1570 uppmanades de härader som då ännu saknade häradssigill att skaffa sig sådana.
Källor Nationalencyklopedien multimedia plus (uppslagsord Häradssigill) De svenska häradssigillen, artikel av Fridolf Wildte i Fornvännen 1942.
Kategori:Häradsvapen