miniatyr|C.G. Ströms AB 1939 miniatyr|Vykort från 1900-talets början C.G. Ströms AB var en skofabrik i Kumla, och ett av företagen i Kumlas omfattande skoindustri. Företaget grundades av fabrikören C.G. Ström och utvecklades från ett mindre handskomakeri till en industriell skofabrik. Under 1900-talets första hälft var Ströms en av Kumlas större skotillverkare.

Företagets äldre historia är nära knuten till området kring Stenevägen och Kyrkogatan. Den första fabriksbyggnaden vid Stenevägen kom senare att användas för andra verksamheter, bland annat som biografen Röda Kvarn. En ny fabriksbyggnad togs i bruk 1913.

Historia Från handskomakeri till skofabrik Carl Gustaf Ström var född 1865 i Tysslinge socken, där hans far var smed. Fadern dog tidigt, och Ström måste själv ut och försörja sig. Han fick först plats hos en skomakare i hemtrakten, och 12 år gammal fick han plats hos en skomakarmästare i Katrineholm. Här blev han utlärd gesäll men då denne emigrerade till Amerika fick Ström hitta en annan plats. Han arbetade en kort tid hos en annan skomakare innan han fick plats hos skomakaren P. Jansson i Kumla. Ganska kort därefter, 1888, startade han dock en egen skomakarverkstad. 1893 hade han tjänat ihop tillräckligt för att kunna uppföra en tvåvåningsvilla vid Stenevägen och började då även med sko- och läderhandel. Senare etablerade han även en filial i Sannahed. Under en tid innehade han även två skoaffärer i Stockholm, vilka dock senare överläts på brodern P. A. Ström. 1899 började han fabrikstillverkning av skor, och 1912 inköpte han ett större område intill Yshultsbanan vid södra järnvägsövergången där han 1913 lät uppföra en 4-våningars fabriksbyggnad. Den genomgick sedan flera om- och tillbyggnader fram till 1945. Företaget ombildades till aktiebolag 1930. Omkring 70 år gammal drabbades Carl Gustaf Ström av ögonsjukdom, som gjorde att han var tvingades avstå från att aktivt leda företaget. Han kvarstod dock som VD fram till sin död 1940. Efter hans död tog sonen Simon Ström över som VD medan sonen Einar Ström tog över som disponent.Svenska stadsmonografier - Karskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund (red. Paul Harnesk) s. 275-276.

Ströms skofabrik har ibland kallats den första skofabriken i Kumla. Det är lite svårt att avgöra då det inte exakt dokumenterats vilka maskiner som funnits hos de olika skofabrikanterna, om man med fabrik menar en åtminstone delvis mekaniserad tillverkning. Ström köpte 1899 in läderstans, slipmaskin och lädermangel, senare installerades även en avlappningsmaskin. Men då hade han troligen redan ett antal nåttlingsmaskiner i drift. Sådana fanns redan då i Kumla hos August Andersson (konkurs 1899), Johan August Olsson (konkurs 1900) och hos A. G. Andersson.Partiskomakeriet i Närke - 1800-talets skohantverk från "tyskskomakeriet" till de första fabrikerna, artikel av Harald Rydberg i Från Bergslag och bondebygd 1970

C.G. Ström etablerade sig vid Stenevägen 1893. Den första fabriken låg i en längre enplansbyggnad på fastigheten Strömsnäs. Byggnaden tillbyggdes senare med ett större gårdshus. Den äldre fabriksbyggnaden användes senare till flera olika ändamål. Bland annat bedrevs där under en period biografverksamhet av Wicktor Lundahl. Byggnaden användes också av firman Olsson & Erlandsson för kartongtillverkning.

Fabriken från 1913 Den industriella utvecklingen ledde till att en ny fabrik uppfördes vid järnvägen. Den nya fabriksbyggnaden togs i bruk 1913 och kom att bli företagets huvudsakliga anläggning under den fortsatta expansionen. Den låg i närheten av järnvägsövergången och kom att prägla stadsbilden kring den norra delen av det centrala Kumla. I en lokalhistorisk skildring från 1954 beskrivs den 1913 uppförda fabriken som en dominerande byggnad öster om järnvägsövergången. Fabriken låg mittemot äldre affärsverksamheter vid dåvarande Odengatan. Fabriken kom också att ge upphov till lokala benämningar. Järnvägsövergången vid fabriken kallades under lång tid för ”Ströms bommar”, ett namn som enligt Tage Tapper hade sitt ursprung i skofabriken.

Företaget under mellankrigstiden C.G. Ströms AB var under mellankrigstiden en av de större skofabrikerna i Kumla. Företaget finns upptaget bland de större svenska skotillverkarna i industristatistik från perioden. År 1930 ombildades firman till aktiebolag. G. Simon Ström blev företagets chef 1940. 1930 lät man inmontera ett mekaniskt transportband i maskinhallen, vilket var det första i sitt slag inom svensk skoindustri. Tillverkningen vid transportbandet kunde efter detta nå en tillverkningshastighet på 500 skopar per dag. Vid behov kunde dock tillverkningen höjas till 600 skopar per dag.Sveriges privata företagare - Västmanland och Närke (red. Gösta Nyblom) s. 468. I början av 1940-talet hade företaget en omfattande produktion. En industribeskrivning från perioden anger 20 tjänstemän och 155 arbetare. Tillverkningen omfattade bland annat rand- och agobottnade skor, stövlar och sportskodon. Företagets varumärke var CGS. Det årliga tillverkningsvärdet angavs till omkring tre miljoner kronor. C.G. Ströms AB var därmed betydligt större än de många små skomakerier och mindre skofabriker som samtidigt fanns i Kumla. Företaget ingick i den grupp av större företag som gjorde Kumla till ett av Sveriges viktigaste centrum för skotillverkning under första hälften av 1900-talet.

Produktion Ströms tillverkade olika typer av läderskor. I 1940-talets företagsbeskrivning anges rand- och agobottnade skodon samt stövlar och sportskodon som huvudprodukter. Företagets produkter såldes under varumärket CGS. Företagets reklam förekommer regelbundet i Kumla Julblad. I 1949 års julblad annonserade C.G. Ströms AB som en etablerad tillverkare av kvalitetsskodon och använde sloganen ”Etablerad 1888”. Att företaget framhävde året 1888 i sin marknadsföring är en av anledningarna till att detta år senare kommit att användas som företagets grundläggningsår, även om den lokala historiska dokumentationen beskriver verksamhetens utveckling genom flera steg från handskomakeri till mekaniserad skotillverkning.

Strömsnäs och Strömsborg C.G. Ströms verksamhet satte också tydliga spår i Kumlas bebyggelse. Fastigheten Strömsnäs vid Stenevägen var platsen för företagets första skofabrik. Vid Stenevägen 14 uppförde C.G. Ström 1901 fastigheten Strömsborg. I den övre lägenheten hade han sko- och läderaffär. I ett gårdshus på fastigheten startade senare David Benjaminsson Kumla Bryggeri. Strömsborg finns också upptagen i Kumla kommuns adresskalender från 1938. Fastigheten bestod då av flera tomter vid Stenevägen, Villagatan och Wattugatan.

Arkiv Kumla kommunarkiv har ett särskilt arkiv efter Ströms skofabrik. Arkivbildaren omfattar perioden 1893–1922 och är klassificerad som tillverkningsindustri. Arkivförteckningen innehåller bland annat huvudböcker från 1896–1902, 1903–1913 och 1914–1922. Arkivet ger därmed möjlighet att studera företagets ekonomi och verksamhet under den period då det utvecklades från äldre hantverksmässiga former till industriell skotillverkning.

Betydelse C.G. Ströms AB var en av de tidiga större skofabrikerna i Kumla och spelade därmed en viktig roll i den industrialisering som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet omvandlade Kumla från ett jordbruks- och hantverkssamhälle till ett industrisamhälle. Företagets utveckling från handskomakeri till mekaniserad skofabrik speglar samtidigt den tekniska omvandlingen av skotillverkningen. Företagets verksamhet satte även avtryck i Kumlas bebyggelse och ortnamn. Strömsnäs och Strömsborg knöts till familjen Ström och verksamheten, medan benämningen ”Ströms bommar” bevarade minnet av fabrikens läge vid järnvägsövergången.

Se även Skoindustrin i Kumla Kumla

Referenser

Kategori:Kumla Kategori:Företag i Kumla kommun Kategori:Svenska sko- och läderföretag Kategori:Företag bildade 1888