Torrläggningen av Ralakärren var ett omfattande diknings- och torrläggningsprojekt i området kring Rala i gränstrakten mellan Kumla kommun och Hallsbergs kommun. Arbetena inleddes under 1800-talets andra hälft och hade som mål att göra det tidigare vattensjuka området användbart för jordbruk. Den egentliga torrläggningen genomfördes 1875, efter att arbetet hade planerats under 1850-talet. Projektet kompletterades 1899–1904.
Ralakärren utgjorde tidigare ett stort vattensjukt område. De marker som senare kom att omfattas av torrläggningsföretaget var till stor del olämpliga för odling. Torrläggningen blev därför en viktig del av den agrara omvandlingen av området under andra hälften av 1800-talet.
Bakgrund Vid laga skifte på Ralagårdarna 1856 var området ännu inte bebyggt och markerna kunde enligt en senare lokalhistorisk redogörelse inte odlas. Året därpå, 1857, planerades en torrläggning av Ralakärren. År 1858 gav Kungl. Maj:t tillstånd till företaget.
Att Västra stambanan samtidigt planerades och senare drogs genom området kan enligt den lokalhistoriska redogörelsen ha bidragit till att torrläggningsfrågan drevs fram. Västra stambanan blev färdig genom området 1862.
Torrläggningen 1875 Viss utdikning hade genomförts redan före 1875, men den egentliga torrläggningen genomfördes detta år. Åtgärderna innebar att det tidigare vattensjuka området avvattnades och kunde tas i bruk som jordbruksmark.
Torrläggningen omfattade ett mycket stort område. Enligt de äldre kartor och handlingar som bevarades hos lantbrukaren Torsten Wenneberg omfattade det berörda området omkring 11 000 tunnland, motsvarande cirka 5 000 hektar. Av detta anges omkring 2 800 hektar som åkermark och 2 350 hektar som skogsmark.
Arbetet innebar betydande arbetsinsatser och ekonomiska uppoffringar för de berörda bönderna. De äldre handlingarna visar att markägarna själva deltog i genomförandet av torrläggningen och bidrog ekonomiskt till företaget.
Kompletterande arbeten Torrläggningsarbetena fortsatte efter den huvudsakliga insatsen 1875. Under åren 1899–1904 genomfördes kompletterande arbeten under ledning av statens lantbruksingenjör John Sundberg i Örebro.
År 1899 bildades Ralakärrens torrläggningsföretag AB, som kom att förvalta torrläggningen. Företaget existerade fortfarande när den lokalhistoriska redogörelsen publicerades 1975.
Ernst Johansson blev den första ordföranden i torrläggningsföretaget. Han efterträddes senare av andra representanter för de berörda gårdarna. År 1965 övertog Torsten Wenneberg ordförandeskapet efter Harry Karlsson från Björka. Oscar Ericsson var under mer än trettio år företagets sekreterare.
Från kärrmark till jordbrukslandskap Torrläggningen förändrade markanvändningen i Ralaområdet. Marker som tidigare varit alltför blöta för regelbundet jordbruk kunde efter avvattningen användas som åker- och skogsmark.
Enligt muntlig tradition hade det före torrläggningen varit möjligt att åka skridskor över Ralakärren vintertid. Den äldre vattenrika miljön levde därför kvar i det lokala minnet även efter att området hade omvandlats till jordbruksmark.
I en senare beskrivning av området konstateras att Ralakärren genom olika utdikningar hade omvandlats till bördig åkermark kring sekelskiftet 1900.
Se även
Rala Markavvattning Västra stambanan Kumla kommun Hallsbergs kommun
Referenser
Kategori:Kumla kommun