Civil–militär samverkan (CMS; på engelska ofta Civil-Military Cooperation, CIMIC, eller Civil-Military Coordination) avser samarbete, samordning och dialog mellan militära och civila aktörer, såsom statliga myndigheter, humanitära organisationer och lokalsamhällen, i konflikt- och krissituationer.

CIMIC är enligt Nato en militär gemensam funktion som integrerar förståelsen av den civila miljön och möjliggör civil–militärt samspel för att stödja uppnåendet av operativa och strategiska mål i fredstid, kris och konflikt. Förenta nationernas kontor för samordning av humanitär hjälp, OCHA, använder begreppet Civil-Military Coordination (CMCoord) för den dialog och interaktion mellan civila och militära aktörer som behövs i humanitära nödsituationer för att skydda humanitära principer, undvika konkurrens och minska bristande samordning. Även Europeiska unionen har utvecklat former för humanitär civil–militär samordning.

Inom CMS/CIMIC ligger bland annat fokus på att stödja den militära insatsförmågan genom förståelse och analys av den civila miljön, samt att samordna militärt stöd till civila aktörer. Grundprinciperna omfattar bland annat förståelse för civilbefolkningens behov och civila aktörers mål, respekt för civila aktörers ansvarsområden samt integrering av civila perspektiv i militär planering.

Definitioner och centrala begrepp

CIMIC Civil-Military Cooperation (CIMIC) är i Nato en militär funktion som omfattar förmågor för att stödja uppdragets mål och möjliggöra effektivt samspel mellan militära enheter och civila aktörer i operationsområdet.

CIMIC delas vanligen in i tre huvudfunktioner: Civil–military liaison – förbindelser och kontakt mellan militära och civila aktörer. Support to the force – stöd till den egna militära insatsen. Support to non-military actors and the civil environment – stöd till civila aktörer och den civila miljön.

CMS Civil–militär samverkan (CMS) används i svensk försvars- och myndighetsterminologi som beteckning för samverkan mellan militära och civila aktörer. Begreppet används både i samband med internationella insatser och inom nationellt totalförsvar, även om begrepp som samverkan, samordning och militärt stöd till civila myndigheter också används i nationella sammanhang.

Civil–militär samordning Civil–Military Coordination (CMCoord) används framför allt inom humanitär verksamhet. OCHA använder benämningen UN-CMCoord för principer och riktlinjer för dialog mellan humanitära organisationer och militära aktörer.

Inom EU används bland annat termen Humanitarian Civil-Military Coordination. Tyngdpunkten ligger på att möjliggöra nödvändig samordning samtidigt som humanitära principer som neutralitet, opartiskhet och oberoende upprätthålls.

Provincial Reconstruction Team Ett Provincial Reconstruction Team (PRT) var en civil–militär organisationsform som användes bland annat i Afghanistan och Irak under 2000-talet. PRT-enheter kunde innehålla både militär personal och civila företrädare och hade till uppgift att stödja säkerhet, återuppbyggnad, lokal förvaltning och utvecklingsarbete.

Sverige ansvarade under en period för ett PRT i norra Afghanistan med bas i Mazar-e Sharif.

Comprehensive Approach Comprehensive Approach är ett bredare koncept för samordning mellan militära, diplomatiska, civila och andra instrument. Inom Nato betraktas CIMIC som en av flera funktioner som bidrar till ett sådant samlat angreppssätt.

Civil Affairs I USA används termen Civil Affairs för militära förband och funktioner som arbetar med relationen mellan militära styrkor, civilbefolkning, myndigheter och andra civila aktörer. Civil Affairs har delvis motsvarande uppgifter som CIMIC, men har utvecklats inom en annan doktrinär tradition.

Historisk utveckling

Internationellt Civil–militär samverkan har historiska rötter i militära operationer där väpnade styrkor behövt förhålla sig till civilbefolkning, civil administration och samhällsfunktioner.

Under första och andra världskriget förekom omfattande samverkan mellan militär och civil administration. Efter andra världskriget ökade behovet av former för samverkan i internationella militära insatser och fredsbevarande operationer.

Under det kalla kriget förekom civil–militär samverkan bland annat inom humanitärt stöd, civilförsvar och planering för nationellt försvar.

I samband med Jugoslaviska krigen under 1990-talet, särskilt Natos operationer IFOR och SFOR i Bosnien och Hercegovina, formaliserades CIMIC i större omfattning inom Nato.

Under 2000-talet fick funktionen större betydelse genom insatser i bland annat Afghanistan, Kosovo och Irak. Militära styrkor behövde där samverka med lokala myndigheter, internationella organisationer, biståndsaktörer och icke-statliga organisationer.

Nato utvecklade successivt särskilda doktriner för området, däribland Allied Joint Publication AJP-3.19 Civil-Military Cooperation.

Civil–militär samverkan kom samtidigt att kopplas till det bredare konceptet Comprehensive Approach, där diplomatiska, militära och civila instrument skulle samordnas bättre.

Inom FN utvecklade OCHA särskilda riktlinjer för civil–militär samordning vid humanitära insatser. Dessa syftar bland annat till att tydliggöra gränserna mellan humanitär verksamhet och militära uppgifter.

Sverige Sverige har deltagit i internationella fredsfrämjande operationer sedan mitten av 1900-talet, men frågor om civil–militär samverkan fick ökad betydelse i samband med internationella insatser under 1990- och 2000-talen.

Under Sveriges deltagande i ISAF i Afghanistan utvecklades erfarenheter av CIMIC och civil–militär samordning. Sverige ledde under delar av insatsen ett Provincial Reconstruction Team i Mazar-e Sharif.

Försvarsmakten utvecklade särskilda CIMIC-funktioner och utbildningar för personal som skulle delta i internationella insatser. Även svenska myndigheter som Sida, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folke Bernadotteakademin deltog i olika former av civil verksamhet i anslutning till internationella operationer.

Efter återupptagandet av svensk totalförsvarsplanering under 2010-talet har civil–militär samverkan åter fått ökad betydelse även nationellt. Fokus ligger där bland annat på samordning mellan Försvarsmakten och civila myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer inom totalförsvaret.

Terminologi och doktriner

CIMIC Inom Nato används termen Civil-Military Cooperation (CIMIC). Funktionen omfattar militär planering och verksamhet som avser relationer och samverkan med civila aktörer och den civila miljön.

Ett centralt doktrinärt dokument är AJP-3.19 Civil-Military Cooperation.

CMS I svenska texter används civil–militär samverkan och förkortningen CMS. Begreppet kan användas både om internationella insatser och om samverkan inom det svenska totalförsvaret.

CMCoord Civil-Military Coordination används främst i humanitära sammanhang och är nära förknippat med OCHA:s arbete.

Till skillnad från militärt orienterad CIMIC utgår CMCoord i första hand från humanitära aktörers behov av att samordna sig med militära aktörer samtidigt som humanitära principer bevaras.

Civil–Military Interaction Begreppet Civil–Military Interaction (CMI) kan användas som ett bredare samlingsbegrepp för interaktion mellan civila och militära aktörer. CIMIC kan i sådana modeller betraktas som en militär funktion inom ett bredare civil–militärt samspel.

Totalförsvarssamverkan I Sverige används även begrepp som totalförsvarssamverkan, militärt stöd till civila myndigheter och samverkan inom totalförsvaret.

Denna samverkan omfattar bland annat Försvarsmaktens relationer till statliga myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och andra aktörer.

Tillämpning i operationer

Nato-operationer Nato kan organisera CIMIC-funktioner på flera ledningsnivåer, från strategiska och operativa staber till taktiska förband.

CIMIC-personal kan bland annat arbeta med: analys av den civila miljön, kontakter med civila myndigheter, kontakter med internationella organisationer och icke-statliga organisationer, samordning av militärt stöd till civila aktörer, informationsutbyte, analys av civil infrastruktur, stöd till militär planering utifrån civila förhållanden.

Under ISAF i Afghanistan spelade civil–militär samverkan en betydande roll i relationen mellan de internationella militära styrkorna, den afghanska statsförvaltningen, internationella organisationer och lokala samhällen.

FN-operationer I FN:s fredsbevarande operationer finns ofta civila och militära komponenter inom samma mission.

FN använder bland annat Civil Affairs-enheter för kontakter med civilbefolkning, lokala myndigheter och andra samhällsaktörer.

OCHA:s UN-CMCoord används framför allt i humanitära situationer för att reglera hur humanitära och militära aktörer bör interagera.

Europeiska unionen Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik omfattar både civila och militära insatser.

I militära EU-operationer kan CIMIC-funktioner användas för kontakter med värdlandets myndigheter, civila organisationer och internationella aktörer.

EU har även utvecklat former för humanitär civil–militär samordning inom unionens katastrof- och krishanteringssystem.

Svenska insatser Svenska militära förband har haft CIMIC-personal och CIMIC-funktioner i internationella operationer.

I Afghanistan samarbetade militär personal med civila företrädare från bland annat Sida, MSB och andra svenska och internationella organisationer.

Nationellt sker civil–militär samverkan framför allt inom ramen för totalförsvaret och Försvarsmaktens stöd till det civila samhället.

Jämförelser mellan länder

USA USA:s försvar använder framför allt Civil Affairs. Specialiserade Civil Affairs-förband finns inom både den reguljära armén och reservkomponenterna.

Arbetet omfattar bland annat kontakter med lokala myndigheter, civil infrastruktur, samhällsfunktioner och civila organisationer.

Storbritannien Storbritannien använder begreppet Civil-Military Cooperation och har utvecklat särskilda förmågor för civil–militär samverkan inom sina väpnade styrkor.

Erfarenheter från bland annat Balkan, Irak och Afghanistan har påverkat den brittiska utvecklingen av området.

Nederländerna Nederländerna har utvecklat omfattande erfarenheter av civil–militär samverkan inom bland annat Nato-, FN- och EU-operationer.

Landet har också varit engagerat i utvecklingen av Natos CIMIC-kompetens och utbildning.

Tyskland Bundeswehr använder begreppet Zivil-Militärische Zusammenarbeit (ZMZ) för civil–militär samverkan.

Tyskland har särskilda organisationer och förband för både nationell och internationell civil–militär samverkan.

Nationella modeller och ansvarsfördelning Organisationen av civil–militär samverkan varierar mellan olika stater och internationella organisationer. Några återkommande aktörer är:

Politisk ledning Regeringar och parlament beslutar om användningen av militära resurser och de politiska ramarna för internationella och nationella insatser.

Militära aktörer Militära staber och förband ansvarar för den militära delen av civil–militär samverkan. CIMIC-personal kan organiseras i särskilda sektioner, celler eller stabsfunktioner.

Civila myndigheter Civila myndigheter ansvarar normalt för verksamhet inom sina respektive ansvarsområden och samverkar med militära aktörer när behov uppstår.

Internationella organisationer Nato, FN och EU har utvecklat egna strukturer och riktlinjer för civil–militär samverkan.

Icke-statliga organisationer Humanitära organisationer och andra icke-statliga aktörer kan ha kontakt med militära aktörer, men graden av samverkan varierar beroende på organisationens mandat och principer.

I Sverige bygger samverkan i fredstid i stor utsträckning på att civila myndigheter behåller ansvaret för sina respektive verksamhetsområden. Försvarsmakten kan under vissa förutsättningar lämna stöd till civila myndigheter.