Bolsjeustikinskoje (basjkiriska: Olo-Yqtamaq/Оло-Ыҡтамаҡ) är en by och det administrativa centret för Metjetlinskij-distriktet samt Bolsjeustikinskoje landsbygdsråd i Republiken Basjkortostan i Ryssland.
Historia
Grundande Den 1 december 1800 slöt nybyggarna Samoil Okulov och Semjon Redkin från Kungur-kretsen i Guvernementet Perm ett avtal med basjkirerna om bosättning på deras mark. Å Kuštšinskij-volostens vägnar undertecknades avtalet av äldsten Kutuš Isekejev. Avtalet klargjorde att marken inte gavs i desjatina, utan som terrängområden, berg, stränder och floder, och floden Aj blev gränsen. För markanvändningen skulle nybyggarna betala 500 rubel och därefter 40 rubel i årlig skatt under 40 år. Efter 40 år skulle basjkirerna kunna ta tillbaka dessa marker. De ryska bönderna bosatte sig i 50 hushåll, och den nya byn fick namnet Ustyikinskoje, vilket bildades av hydronymen: floden Iks mynning.
1800-talet År 1835 byggde byborna en kyrka. Kyrkobygget lockade Orenburgs generalguvernör Perovskij till invånarnas sida. Han bad Tsiolkovskij, överbefälhavaren för den basjkiriska armén, att överföra försvarsmarkerna till Ustyikinskojes invånare i full och permanent äganderätt. Biskopen av Orenburg och Ufa, Ioanniki (Obraztsov), donerade och överförde 99 desjatina mark till prästerskapet för att lösa marktvisten till böndernas fördel. År 1847, enligt en ny uppdelning, fick de 15 desjatina mark per manlig invånare utan skatt till basjkirerna. Byn växte för varje år. Den allra första gatan anses vara Revolutsionnaja-gatan (tidigare känd som Salovka eller Saljevka). I början av 1900-talet började byns utseende förändras: den blev stor, och vackra timmerhus dök upp. År 1873 byggdes en skola i Bolsjeustikinskoje på bybornas bekostnad. Det var en tvåklassig skola i ett trähus. Den första läraren var Dmitrij Vasiljevitš Lukin.
1900-talet Unden åren 1931-1932 blev Bolsjeustikinskoe det officiella administrativa centret för Metjetlinskij-distriktet. År 1969 grundades det interkolchosa sanatoriet "Sosnovyj Bor", som senare döptes om till kurortssanatoriet "Karagaj".
Befolkning
Etnisk sammansättning Enligt folkräkningen 2002 var de dominerande nationaliteterna basjkirer (43,2 %) och ryssar (32,2 %). Enligt ryska folkräkningen 2020–2021 var de dominerande nationaliteterna basjkirer (59,7 %), ryssar (26,4 %) och tatarer (12,4 %).
Geografi Byn ligger på den högra stranden av floden Aj.
Sevärdheter miniatyr|280x280px|Distriktsadministrationens byggnad **Fazyls källa.** Hela ”parken” ligger på ett stort, jämnt torg. Det finns en port med källans namn på basjkiriska. **Monument över soldater från det stora fosterländska kriget.** Monumentet ligger i en liten men mycket grön park. Bakom monumentet finns en lista över bybor som inte återvände från kriget. Det finns även två stridsvagnar i parken. **Monument över deltagarna i bondekriget 1773–1775.** Rest år 2007. **Metsjetlinos museum för historia och lokal tradition.** Öppnat 1967 med stöd av Abrar Sadretdinov, förste sekreterare för OSS-kommittén i Metsjetlino. **Honungsmuseum i Kutyševo.** Museets samling sammanställdes av den erfarne biodlaren Ahmetnur Hafizov. **Kubyz-museum.** Det enda museet tillägnat detta musikinstrument i Republiken Basjkortostan (öppnat 2010).
Radiostationer 104,4 MHz – Radio Juldasj
Religion Ortodoxi De tre hierarkernas kyrka (byggd 1830–1832).
Islam Den lokala moskén.
Kända personer från orten Ramil Mirsajev - vice talman i ryska statsduman under dess första mandatperiod. Lira Gajsina - biologieforskare, professor och doktor i biologiska vetenskaper.
Referenser
Externa länkar
Metjetlij-distriktets officiella webbplats Karta över området i skala 1:100 000
Kategori:Orter i Basjkirien