Timrå kommun

Timrå kommun () är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Timrå, vars centrum även kallas Vivsta centrum.

Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA-koncernen, fortfarande en dominerande ställning.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet varit stabilt. Efter valen på 2010-talet har Socialdemokraterna styrt, ensamma eller tillsammans med Vänsterpartiet. Mandatperioden 2022–2026 styr partiet tillsammans med Moderaterna.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

Geografi

Topografi och hydrografi

Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Berggrunden består av gnejser och täcks generellt av morän. Vid kusten är den starkt svallad av vågorna, på höjder lägre än cirka 270 meter över havet är bergstopparna frispolade och omgärdas av svallgrus. Mjällån, som mynnar i Indalsälvens stora deltaområde, och Ljustorpsån är de viktigaste vattendragen, dessa rinner fram i djupt nedskurna sprickdalar. Dalgångarnas botten tacksam finkorniga sediment vilka utgör öppen odlingsmark.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Timrå kommun Hela riket

Naturskydd År 2022 fanns nio naturreservat i Timrå kommun. Av dessa var tre – Fageråsen, Indalsälvens delta och Korstjärnsmyran – även klassade som Natura 2000-område. Åstön var även klassad som kulturmiljö.

Naturreservatet Örasjöbäcken-Storsvedjan bildades 2006, är 227 hektar stort och utgörs av gammelskog. I reservatet trivs arter som flodpärlmussla, dagsländan Alainites muticus och nattsländan Philopotamus montanus. Ett annat exempel på naturreservat är Mjällådalen som bildades 2022, är 413 hektar och har formats av inlandsisen avsmältning. Reservatet sträcker sig in i Härnösands kommun. I reservatet har 100 rödlistade arter hittats och ovanliga arter som blackticka, lappticka, rynkskinn, aspfjädermossa, doftticka, trolldruvemätare, karelsk barkfluga, klotsporig murkla och glesgröe.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Hässjö församling, Ljustorps församling, Timrå församling och Tynderö församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. Tätorter År 2020 bodde 83,9 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Timrå kommun: Tätort Befolkning Timrå Söråker Bergeforsen Laggarberg Stavreviken

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik Styre Mandatperioden 2010–2014 styrde Socialdemokraterna i minoritet.

Mandatperioden 2014–2018 bildade Socialdemokraterna en styrande majoritetskoalition med Vänsterpartiet. Efter valet 2018 fortsatte samma koalition styra. I september 2020 meddelade Socialnämndens tidigare ordförande, tillika veteran inom Socialdemokraterna, Per-Arne Frisk att han lämnade partiet. Orsaken var att han inte ville "stå bakom en politik som trampar på dem som ligger ner". Som politisk vilde fick han en vågmästarroll i kommunfullmäktige, och den styrande koalitionen förlorade majoriteten.

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna.

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Kommunfullmäktige – Timrå kommun 2023-05-04Ordförande SJan-Christer JonssonFörste vice ordförande S Mari EliassonAndre vice ordförande CNiklas Edén

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Kommunstyrelsen – Timrå kommun 2023-05-04Ordförande SStefan DalinFörste vice ordförande MTony AnderssonAndre vice ordförande TimPDavid Forslund

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeBarn- och utbildningsnämnden SLisbeth Eklund MOskar AnderssonSocialnämnden SJohanna Bergsten MHåkan SvenssonMiljö- och byggnadsnämnden SKarina Nordgren SBengt NilssonKultur- och tekniknämnden MMarkus Sjöström SCecilia EdholmValnämnden SErik Andersson MMaud Olsen Ekström

Källa: Nämnder – Timrå kommun 2023-05-04

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA koncernen genom Östrands massafabrik, fortfarande en dominerande ställning. Över tid har dock näringslivet breddats. I centralorten finns exempelvis Permobil AB (elrullstolar). En av kommunens största arbetsplatser var Midlanda flygplats. En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen.

I maj 2023 offentliggjordes att en underleverantör till Northvolt, det kinesiska energiteknikbolaget Shanghai Putailai (PTL), förlägger en fabrik i kommunen. De beräknas sysselsätta personer fullt uppbyggd och ge ytterligare arbetstillfällen omkring.

Infrastruktur Transporter Södra delen av kommunen genomkorsas av Europaväg 4. Genom kommunen går även länsvägarna 330 och 331. Timrå genomkorsas även av järnvägen Sundsvall–Långsele.

mini|stående|Y:et vid Sundsvall-Timrå Airport.

I kommunen ligger Sundsvalls och Timrås gemensamma flygplats Midlanda.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 (XLS-fil) Läst 4 juni 2016 <center> 31 december 2015 1 2 3 Asien: Övriga länder 4 Afrika: Övriga länder 5 6 : Övriga länder 7 Sydamerika 8 9 Europa utom EU: Övriga länder 10 11 12 12 14 15 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 16 17 18 19 Nordamerika 20 21 22 22 22 Oceanien 22 Okänt födelseland 26

Kultur Kulturarv Bland kommunens kulturarv hittas Lögdö bruk, en av Västernorrlands bäst bevarade järnbruksmiljöer och sedan 2004 skyddat som kommunalt kulturreservat. Lögdö bruk anlades 1685 men i och med en övergång till storjordbruk lades det ner 1878. Ett annat kulturarv är Merlo slott, uppfört på 1880-talet i syfte att användas som sommarbostad åt Fredrik Bünsow. Andra kulturarv är Rundbackens kraftstation, uppfört 1915–16, och Skeppshamns fiskeläge.

Kommunvapen Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.

Se även Personer med anknytning till Timrå kommun

Referenser Fotnoter

Externa länkar Timrå kommuns officiella webbplats

Kategori:Sveriges kommuner