Storfors kommun är en kommun i Värmlands län i landskapet Värmland. Centralorten och kommunens största tätort är Storfors. Vid gränsen till Karlskoga kommun ligger tätorten Kyrksten. I kommunens västra delar finns småorten Lundsberg, där internatskolan Lundsbergs skola är belägen.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Bjurtjärn, Lungsund och en del av Kroppa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Storfors köping bildades 1950 genom en utbrytning ur Kroppa landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades Ullvätterns landskommun av Bjurtjärns och Lungsunds landskommuner.

1967 införlivades Ullvätterns landskommun i Storfors köping. Storfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Storfors köping.

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Kristinehamns domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Tabell över kommunsammanslagningar–18621863–19491950–1951 1952–1966 1967–19701971–IdagHäradSocken Landskommun och Stadskommun Storkommun Enhetskommun Färnebo härad 61x61px Kroppa sn Kroppa ln 42x42px del av Filipstads kommun 61x61px Storfors köping 42x42px Storfors kommun 61x61px Lungsund sn Lungsund ln Ullvätterns ln 42x42px Karlskoga bergslags härad Bjurtjärn sn Bjurtjärn ln

Geografi Kommunen gränsar i söder till Kristinehamns kommun och Degerfors kommun (Örebro län/Värmland/Närke), i norr till Filipstads kommun, i väster till Karlstads kommun, i öster till Karlskoga kommun (Örebro län/Värmland) och i östnordöst till Hällefors kommun (Örebro län/Västmanland).

Topografi och hydrografi

I kommunen utgörs berggrunden främst av granit, vilket formar en relativt plan yta genombruten av huvudsakligen nord-sydliga sprickdalar. Ett antal betydande sjöar inom Letälvens vattensystem, såsom Ullvettern, Öjevettern, Stor-Lungen och Alkvettern, är samlade längs ett milsbrett dalstråk i nord-sydlig riktning.

Kring dessa sjöar finns uppodlade jordar, och det odlade landskapet kantas av dungar av lövskog och ängsmarker. Skogsområden bestående av tallskog och blåbärsgranskog sträcker sig väster och öster om dalstråket, där berggrunden till största delen är täckt av näringsfattig morän.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Storfors församling.

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt:Bjurtjärn, Lungsund och Storfors.

Tätorter Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Storfors kommun. NrTätortFolkmängd1Storfors2Kyrksten Centralorten är i fet stil.

Styre och politik Styre ÅrPartier 2010–2014 S 2014–2018 S V 2018–2022 S V 2022– S C V Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna som samlade 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. I valet 2014 rönte Sverigedemokraterna stor framgång lokalt. Även om Socialdemokraterna valde att bilda styre med Vänsterpartiet så samlade sig alla partier i kommunfullmäktige och konstaterade att man kunde samarbete med varandra om det innebar att Sverigedemokraterna inte fick inflytande över politiken. Efter valet 2018 behöll Socialdemokraterna och Vänsterpartiet den majoriteten.

I oktober 2022 meddelades maktskifte där Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna gick samman i ett borgerligt styre. Två månader senare valde dock Centerpartiet att kliva av samarbetet, innan styret hann tillträda och ingick i valsamverkan med S och V. Strax innan poster i nämnderna skulle fördelas i december 2022 kom dock ett nytt besked; även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna klev av samarbetet. Det hela kom att kallas "Storforssoppan i sandlådan". Resultatet blev att Socialdemokraterna tilldelades posten som kommunstyrelsens ordförande och ett majoritetsstyre mellan S, C och V tillträde.

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande CHåkan LarssonFörste vice ordförande S Lennart JohanssonAndre vice ordförande MMarie Hagman

Mandatfördelning 1970–2026

Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen i Storfors kommun utgörs av nio ordinarie ledamöter. Under kommunstyrelsen finns två utskott; arbetsutskottet och individutskottet. Presidium 2022–2026Ordförande SEva-Lotta Härdig ErikssonFörste vice ordförande M Ingemar Olsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder Regionen och kommunerna i Värmland har samarbetat genom Hjälpmedelsnämnden i Värmland sedan 2004. Sedan 2010 ingår kommunerna i Värmland i en gemensam drifts- och servicenämnd inom Karlstads kommuns organisation. Syftet med nämnden är att förbättra samordningen inom länet. Sedan den 1 januari 2011 har Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors kommuner en gemensam överförmyndarnämnd, kallad Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Den 1 september 2012 bildades även en gemensam administrativ nämnd för Filipstad, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. Nämnden, som är placerad i Kristinehamn, ansvarar för löneadministration. Detta innebär att sedan 1 mars 2020 finns en nämnd i kommunen som drivs i egen regi (förutom kommunstyrelsen) nämligen valnämnden samt fem nämnder som är gemensamma med andra kommuner. Nämnd OrdförandeVice ordförandeValnämnden VPeter Högberg CIngrid Andersson

Vänorter

Dovre, Norge Leppävirta, Finland Kerimäki, Finland Vänortsbesök till Storfors

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Fram till början av 1980-talet dominerades Storfors näringsliv av centralortens järnbruk. När bruket lades ned, övertogs rörproduktionen av flera fristående företag som idag utgör kärnan i kommunens näringsliv. Ett exempel är Structo Hydraulics AB, baserat i centralorten.

Infrastruktur Transporter Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportleder. Järnvägen Kristinehamn-Daglösen är en av dessa. Dessutom löper riksväg 26 och länsväg 237 genom kommunen.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Invånare efter de vanligaste födelseländerna År 2023 utgjorde finländare 4,2 % av den utlandsfödda befolkningen, följt av tyskar 0,9 %, norrmän 0,8 %, och polacker lika mycket. Födelseland <center> 31 december 2024 1 Finland 2 Tyskland 3 Polen 4 Ungern 5 Nederländerna 6 Thailand 8 10 Rumänien 12 Danmark Österrike14

Kultur Kommunvapen Blasonering: I fält av guld två röda tänger för lancashiresmide, den högra störtad, överlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skuror spetsrutad bjälke.

Motivet i sköldens mitt, den så kallade spetsrutade bjälken, kommer från släkten Linroths vapen. Detta då släkten hade stor betydelse för bruksverksamheten, på vilken även tängerna anspelar. Vapnet komponerades av Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Storfors köping 1949. Det registrerades för Storfors kommun i PRV 1974. Även Ullvätterns landskommun hade ett vapen, från 1955, vars giltighet upphörde vid sammanläggningen 1967.

Se även Färnebo härad, Kroppa och Lungsunds häradstillhörighet. Karlskoga bergslag, Bjurtjärns socken häradstillhörighet. Naturreservat i Storfors kommun Lista över fornlämningar i Storfors kommun Personer med anknytning till Storfors kommun

Källor

Externa länkar

Officiell webbplats

Kategori:Sveriges kommuner