miniatyr|Olika sorters choklad: Mjölkchoklad, choklad med nötter, mörk choklad och vit choklad. miniatyr|Kit Kat är kex inneslutna i choklad. Choklad är ett samlingsnamn för livsmedel baserade på kakaobönan. Bönan framställs av kakaoträdets (Theobroma cacao) frukt. Kakaoträdet har odlats i Mellanamerika åtminstone sedan 600-talet av mayafolket. Bönorna tros ha använts i åtminstone 2 500 år. Till Europa togs choklad första gången 1502 av Christofer Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck, och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa. 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna, vilket ledde till att den första chokladkakan tillverkades 1847.
Många typer av choklad innehåller förutom kakao, i form av kakaomassa eller kakaosmör, även socker. Mörk choklad innehåller i huvudsak kakaomassa, medan vit choklad består av kakaosmör. Den kan vara flytande, pasta eller i block, eller användas som en smaksättare i annan mat. The production of chocolate
När mjölk ingår i blandningen kallas den mjölkchoklad. Choklad används som tilltugg, i bakverk, glass, dryck eller sötsaker, men kan även användas som krydda i matlagning. Idag används huvudsakligen tre olika sorters kakaobönor vid tillverkningen av choklad.
Etymologi Ordet choklad är känt i svenskan från 1688. Det kommer från det spanska ordet chocolate, med samma betydelse. Var ordet chocolate ursprungligen härstammar ifrån är omdiskuterat. Ett möjligt ursprung är från språket nahuatls xocolatl, bildat från xococ eller xocolli som betyder bitter och atl som betyder vatten, således bittert vatten. Karen Dakin och Søren Wichmann menar att det är ett nyord, en möjlig hybrid mellan maya och nahuatl, på grund av att det först uppträder sent i Mexikos koloniala källor. Ordet användes då först för att beskriva ett verktyg, en visp, kallad chicol-li, som man använde för att tillaga en skummig chokladdryck med. Denna dryck kan ha haft namnet chicolatl, vilket då betyder vispad dryck.
Ordet kakao kommer från aztekernas cacahuatl, som i sin tur motsvaras av kakaw från olmekcivilisationen 1000 år f.Kr.
Historik
miniatyr|Ordet "choklad" kan ha sitt ursprung i drycken "choklad".
Kakaoträdet har förmodligen odlats i Mellanamerika sedan 600-talet av mayaindianer.Hedh (2002), s. 19 De använde bönan som valuta. Det är inte känt hur de sedan upptäckte den komplicerade process som är nödvändig för att kakaofrukten ska förädlas till choklad. Bruket av kakaobönornas frukter förmodar man fanns redan för 2 500 år sedan, då man huvudsakligen tillgodogjorde sig det fruktkött som omger bönorna. Det används bland annat till att framställa drycken xocolatl, som bestod av kakaobönor som rostats och skalats, mortlats till en fet kakaomassa och därefter smaksatt med vanilj, honung, socker och chili, och emellanåt majsmjöl för att få drycken utdrygad. Denna kakaomassa sammanpressades till små bollar som läts torka, varpå de revs och vispades i kallt vatten den första tiden, för att sedan vispas ut i varmt vatten, vilket man fortfarande gör på sina håll i Amerika. Sedan spreds frukten vidare från olmeker, via mayafolket och aztekerna. Till Europa kom kakaobönan 1502 med Christofer Columbus som samma år hade varit den första europé att se en kakaoböna på ön Isla de Guanaja (Isla de Pinos). Dessa tog han med tillbaka till Spanien. Emellertid var de inte uppskattade av landets hov. År 1519 introducerade Hernán Cortés ovan nämnda dryck från hovet av Montezuma där han själv hade smakat drycken.
Under Karl V:s styre etablerades ett spanskt monopol på kakaoimport. Detta monopol bibehölls i 80 år. Spanjorerna började dricka drycken som Cortés medtagit till Spanien, men nu varm och således varm choklad. Under 1600-talet ökade populariteten för kakao i Europa. Kakaon som dryck erövrade på så sätt Europa, via kungahusen och noblessen. Den spreds år 1615 till Frankrike vid vigseln mellan Anna av Österrike och Ludvig XIII av Frankrike. Choklad som livsmedel blev allt mer populärt bland de mer välmående, men var fortfarande obekant för de fattigare invånarna. Vidare spreds kakaon och chokladen till Nederländerna (framförallt Amsterdam blev en stor kakaohamn) och därifrån vidare till Tyskland och norrut till Skandinavien, samt söderut till Italien. Till Storbritannien kom kakaon under mitten av 1600-talet, där chokladhus i London började konkurrera med de etablerade kaffehusen. I chokladhusen drack man chokladdrycker, som ansågs ha såväl afrodisiakiska som hälsofrämjande och stärkande effekter.Hedh (2002), s. 20 Sveriges troligen första chokladtillverkning ägde rum i Stockholm i början av 1750-talet.
År 1756 framställdes choklad maskinellt för första gången någonsin i Paris. Fyra år senare öppnade "Chocolaterie Royale" (Kungliga chokladeriet) som tog bönor från de franska kolonierna, vilka senare kryddades med tahitisk vanilj. 1828 uppfann den nederländske kemisten Coenraad Johannes van Houten en ny press med vilken man kunde utvinna kakaons fett, samt en metod för att neutralisera dess syror. Därigenom kunde han producera nästan rent kakaofett i kakor som kunde malas till pulver för smaksättning. 1847 producerade J. S. Fry & Sons den första chokladkakan någonsin som kunde konsumeras av en större massa, i Bristol i Storbritannien. 1875 uppfann Henri Nestlé torrmjölk och då kom Tobler på att man kunde kombinera kakao med kondenserad mjölk för att få mjölkchoklad. Runt 1895 började The Hershey Company sälja chokladkakor i USA.
Fabrikstillverkning av chokladkakor och praliner började 1872 i Sverige i form av en av Cloettas ångchokladfabriker. 1888 startades Malmö Choklad och konfektfabriks AB som senare bytte namn till Mazetti. 1895 grundades norska Freia, moderbolag till Marabou som grundades 1916. I början på 1990-talet ökade konsumtionen av mörk choklad.
Kakao
miniatyr|Kakaoträd.
Kakaoträdet (Theobroma cacao) är ett träd i familjen malvaväxter och namngavs av Carl von Linné. Arten är den mest odlade i kakaosläktet, som innehåller 22 olika arter av vilka 10 växer i Amazonas. Även denna art har sitt ursprung i Amazonas samt Orinoco och kräver en temperatur på minst 24°C. Utöver det kräver trädet ett regnigt klimat.Hedh (2002), s. 21
Barken är mörkbrun samt tjocknar för varje år. Trädet blir drygt trettio år i odlingar och upp till femtio år i det vilda, med djupa och utbredande rötter. Vid mellan 400 och 600 meters höjd växer trädet som bäst. Trädet blommar första gången efter tre år för att därefter ha blomning två gånger om året. Blommorna är röda och vita, och bildar en frukt per 1000 blommor. Blomman blir en frukt efter mellan fyra och åtta månader. Frukterna, som till en början är gröna för att sedermera under mognaden övergå till en gul, kopparfärgad till orange färg, växer direkt på stammen eller på äldre grenar, en företeelse som kallas kauliflori. De blir runt 20 centimeter formade som ellipser. Skalet blir ungefär 2 centimeter tjockt, och omhöljer mellan 50 och 60 bönor omgivna av fruktkött.Varje träd producerar ungefär 50 frukter eller 3 till 4 kilo bönor per år, och all hantering är hantverksmässig. Blommorna pollineras bland annat av myggfamiljen svidknott, men även av andra myggor, som tuggar i sig kronbladen.
Kakaobönor
Det finns tre olika huvudsakliga kakaobönsorter som odlas i kommersiell skala. Dessa tre utgör tillsammans 100 % av den kommersiella produktionen.Hedh (2002), s. 22 Sorten criollo står för en mycket liten del av marknaden. Forastero är den mest odlade sorten, med uppåt 90 % av produktionen. Den sista huvudsakliga sorten, trinitario, är en hybrid mellan de två förestående och säljs i relativt små mängder.
Criollo
miniatyr|stående|Criollofrukt.Criollo är en kakaosort med runda och lätt färgade bönor som generellt sett anses vara den finaste sorten. Den är känsligare för sjukdomar och ger en lägre avkastning än de andra. Den odlas huvudsakligen i de länder där den traditionellt odlats ända sedan människan började kultivera den, nämligen i Nicaragua, Guatemala, Mexiko, Venezuela, Madagaskar, Komorerna och Colombia, men även på Trinidad, Jamaica och Grenada. Före fermenteringen varierar färgen från vitt till purpurrött. Bönorna antar efter fermenteringen, som är mycket kort, en lätt brun färg. Bönan används nästan uteslutande tillsammans med olika andra sorter. När den används ensam antar snittytan en rödaktig färg.
Forastero miniatyr|stående|Forasterofrukt.
Forasteron är den mest konsumerade bönan, och är mest härdig samt har en mycket hög avkastning. Bönan, som odlas i länder såsom Ghana, Nigeria, Elfenbenskusten, Brasilien, Costa Rica, Dominikanska republiken och Ecuador, brukar normalt delas upp i två kategorier beroende på om den härstammar från övre (vild eller halvvild variant från Orinocoflodens övre vattensystem) eller nedre (även kallad amelonado) Amazonas. Amelonadon är den mest spridda och odlade varianten i världen, framför allt i Afrika och Brasilien. Färgen är före fermenteringen varierande mellan purpurröd och mörkbrun. När den jäses bildas en syrlig lukt, en svag arom och en bitter smak, vilket som slutprodukt ger en bitter och mörk choklad. Därför används den ofta vid blandning. Forasterosorten "arriba" är dock till skillnad från övriga forasterosorter inte bitter i smaken. Denna sort odlas i Ecuador och dess smakegenskaper och arom anses likvärdig med världens bästa bönor.
Trinitario
miniatyr|stående|Trinitariofrukt.
Trinitario är en hybrid mellan två ovanstående bönor. Som namnet antyder kommer den från Trinidad där spanjorerna odlade criollo på 1600-talet. Efter en orkan år 1727 förstördes nästan alla plantagerna och man återplanterade med forastero. Kort därpå dök korsningar upp på egen hand mellan forasteron och rester av criollon som överlevt katastrofen, varefter trinitarion fortsatte odlas då den får bättre skördar och är mer resistent än criollon. Den odlas i stort sett i samma områden som criollon odlas. Aromen anses ofta vara bättre än forasterons. Trinitarion utgör cirka 4 procent av världens kakaoproduktion och har ärvt härdigheten från forasteron och smaken från criollon, även om dragen i övrigt mest påminner om forasterons, och den används mest vid blandning.
Framställning miniatyr|Choklad görs av kakaobönan. Ett kakaoträd med fruktkapslar i olika mognadsstadier.
För ett kilogram choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor, motsvarande mellan 10 och 20 kakaofrukter. Kakaoträd ger omkring 50 kakaofrukter per år. Drygt två tredjedelar av världens kakao framställs i Västafrika, med 43 % i Elfenbenskusten. Landet producerar 1 250 000 ton bönor om året, varav 977 000 exporteras. Näst efter Elfenbenskusten, sett till odling och export, kommer Ghana, följt av Indonesien. I Elfenbenskusten är barnarbete vanligt för att odla bönorna. Enligt World Cocoa Foundation är runt 50 miljoner människor beroende av kakao som inkomstkälla. Produktionskostnaden kan sänkas genom att reducera mängden kakaopulver eller genom att byta ut kakaosmör mot annat fett. Kakaoodlare protesterar mot att denna slutprodukt skulle få kallas choklad på grund av risken för lägre efterfrågan på deras grödor.
Enligt gällande EU-direktiv får en vara som framställs av kakaovaror och sockerarter benämnas choklad när den består av minst 35 % kakaotorrsubstans, inklusive minst 18 % kakaosmör och minst 14 % fettfri kakaotorrsubstans. Direktivet tillåter tillsats av upp till 5 % vegetabiliska fetter som inte härstammar från kakaobönan. Det gäller dock bara i Danmark, Finland, Irland, Portugal, Storbritannien, Sverige och Österrike. Övriga länder tillåter inte fettet. När det gäller animaliska fetter godkänns enbart de som kommer från mjölk.
Framställning i olika länder