Afghanistan är ett land i södra Centralasien. Landet räknas ibland som en del av Sydasien eller Mellanöstern.
Landet är bergigt och saknar kust. Det gränsar till Pakistan i söder och öster,Delar av gränslandet mot Pakistan ingår i den omstridda regionen Kashmir som Indien gör anspråk på. Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster. En stor del av Afghanistans 652 000 kvadratkilometer stora yta täcks av bergskedjan Hindukush vid den västra änden av Himalaya. I norr finns slättland som delvis är mycket bördigt. Ett relativt låglänt område i sydväst utgörs till stor del av öken och saltträsk. Kabul är huvudstad och största stad.
Statistiken om landet är mycket bristfällig och man vet inte hur många invånare det finns, enligt landguiden uppskattades befolkningen 2021 till 39,8 miljoner Cirka 70 procent av befolkningen är under 25 år. Etniskt sett består befolkningen framför allt av etniska pashtuner, tadzjiker, hazarer och uzbeker.
Afghanistan är Asiens fattigaste land, helt beroende av utländskt bistånd och ett av världens mest korrupta länder.
År 2018–2019 var Afghanistan det land i världen som hade flest dödsfall förorsakade av krigshandlingar och terrorbrott. 2020 var det världens dödligaste land för civila och 2019–2022 det land i världen som var mest utsatt för terrorism.
Landet Afghanistan som grundades år 1747 var under en del av 1800-talet brittiskt protektorat och blev självständigt år 1919. År 1979 invaderades landet av Sovjetunionen till stöd för en svag kommunistisk regering. Kommunistregimens fall 1992 följdes av fortsatt krigande under andra former och med andra deltagare. Den islamiskt fundamentalistiska talibanregimen tog makten 1996. De störtades 2001 av USA och dess allierade och det etablerades en regering med massivt stöd från de USA-ledda trupperna. Mellan 2004 och augusti 2021 var landet som stat benämnt Islamiska republiken Afghanistan. Under sommaren 2021 tog talibaner över större delen av landet, intog Kabul och utropade Islamiska emiratet Afghanistan. Den nya regimen är (mars 2022) inte erkänd av FN.
Namn Etymologi Det område som idag utgör Afghanistan har historiskt sett oftast inte varit en separat stat med eget namn. Under antiken kallades en del av området Ariana. Baktrien var och är området kring Amu Darja i norr. Under medeltiden användes namnet Khorasan (”soluppgångens land”) för ett större område, som innefattade norra Afghanistan.
Namnet Afghānistān betyder ”afghanernas land”. Det finns olika teorier om ordet afghans ursprung, ålder och mening:
Ordet "abgan" nämns i skrifter från det persiska Sasaniderriket på 200-talet e.Kr och antas då ha syftat på folkgruppen pashtuner. Pashtunerna verkar ha börjat använda termen afghan som ett namn om sig själva från den muslimska perioden (600-talet e.Kr.) och framåt. Enligt W. K. Frazier Tyler, M. C. Gillet och andra forskare förekommer ordet afghan först i den persiska geografiboken Hudud al-'Alam år 982. Den iranske polyhistorn Biruni, verksam kring år 1000, ansåg att afghaner var olika stammar som levde bland de västra bergen vid floden Indus, vilket skulle vara Sulaimanbergen i nuvarande Pakistan.Morgenstierne, G. (1999). "AFGHĀN". Encyclopaedia of Islam (CD-ROM-utgåva v. 1.0). Leiden, The Netherlands: Koninklijke Brill NV
Sista stavelsen i namnet, -stān, är ett efterled som betyder ”plats” på persiska. Ordet förekommer i flera språk i regionen. Termen ”Afghanistan” användes av mogulrikets kejsare Babur i hans memoarer under 1500-talet för att hänvisa till områdena söder om Kabul, som beboddes av pashtuner (kallade ”afghaner” av Babur)."Transactions of the year 908 " av Zāhir ud-Dīn Mohammad Bābur i Bāburnāma, översatt av John Leyden, Oxford University Press: 1921.
Fram till 1800-talet användes namnet endast för pashtunernas nedärvda områden, medan kungariket som helhet var känt som kungariket Kabul, omnämnt av den brittiske statsmannen och historiken Mountstuart Elphinstone år 1815.Elphinstone, M., "Account of the Kingdom of Cabul and its Dependencies in Persia and India", London 1815; publicerad av Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown Under 1800-talet etablerades namnet Afghanistan för hela landet.
Afghanistan blev det officiella namnet när landet erkändes av världsgemenskapen 1919 sedan det blivit helt självständigt från britterna,M. Ali, "Afghanistan: The War of Independence, 1919", Kabul [s.n.], 1960 vilket bekräftades i statens grundlag 1923.
Statens namn under olika perioder Staten Afghanistan har haft en rad olika namn, som speglat statsskick och makthavarnas ideologi.
Durraniimperiet från 1747 till 1823 eller 1826 Emiratet Afghanistan fram till 1926 Kungariket Afghanistan 1926–1973 Republiken Afghanistan 1973–1978 Demokratiska republiken Afghanistan 1978–1987 Republiken Afghanistan (1987–1992) Islamska staten Afghanistan 1992–2001 (representerade landet i FN trots att man från 1996 inte hade makten i Kabul) Islamiska emiratet Afghanistan 1996–2001 (aldrig erkänt internationellt) Afghanska interimsaministrationen 2001-2002 Afghanska övergångsadministrationen 2002-2004 Islamiska republiken Afghanistan 2004-2021 Islamiska emiratet Afghanistan från augusti 2021 (pågående, ej internationellt erkänt).
Historia
Afghanistans historia kan spåras mycket långt tillbaka i tiden. Redan 9000–6000 f.Kr. bedrevs det jordbruk och boskapsskötsel i området och på 4000-talet fanns där en storartad stadskultur. Genom sitt läge mellan Syd-, Väst och Centralasien har området varit viktigt för handeln och mottagit kulturella influenser från många håll. Området har många gånger invaderats av stormakter och mera tillfälliga erövrare men också varit centrum för riken som varit mycket större än det nuvarande Afghanistan.
Det område som idag utgör Afghanistan ligger i skärningspunkten mellan olika makt- och kulturområden och har inte utgjort en separat enhet förrän på 1700-talet. Hela eller delar av området har hört till riken med centrum i Iran, Centralasien och Indien, och delar av området har också utgjort centrum för större riken. Det har också skett flera stora invasioner från långväga imperiebyggare, och området har varit viktigt för handeln mellan Östasien och Medelhavsområdet. Därmed har kulturen utvecklats genom påverkan från många olika håll.
Forntiden och antiken miniatyr|Baktrisk kamel i mässing från c.a 2000 f.Kr, mått c.a 9 cm. Funnen i Baktrien (Norra Afghanistan / Södra Centralasien. miniatyr|Hellenistisk plakett i förgyllt silver, föreställande Kybele och Nike i en vagn dragen av två lejon. Mått c.a 25 cm. C:a 300 f. Kr. Området har varit bebott mycket länge. I den norra delen av landet har man hittat 50 000 år gamla lämningar av en människa tillsammans med verktyg. I samma område fanns under yngre stenåldern (9000–6000 f.Kr.) en kultur baserad på jordbruk och boskapsskötsel. Vid Helmandflodens delta i Sistanbäckenet, som idag delas mellan Iran och Afghanistan, uppstod på 4000-talet f.Kr. stadskulturen Shar-e Sokhta som utvecklades till en av de största stadsbildningarna mellan Persien och Indien.
Någon gång på 2000-talet f.Kr. bosatte sig de indoeuropeiska arierna i området. Sedan dess är dess historia nära sammanknuten med den övriga iranska världen där den zoroastriska religionen kom att dominera. Balkh i norr blev på 500-talet f.Kr. huvudstad i den persiska provinsen Baktrien och ett viktigt ekonomiskt centrum. Hela det område som utgör nutida Afghanistan ingick på 500–300-talen f.Kr. i det persiska akemenidiska väldet.
Alexander den store erövrade området år 330 f.Kr. Han grundade Herat som en grekisk kolonistad, levde några år i Balkh och lade grunden till ett hellenistiskt rike i Baktrien. Ungefär samtidigt blev området söder om Hindukush en del av det indiska Mauryariket som introducerade buddhismen i området.
Redan före vår tideräknings början skedde handel mellan Öst- och Sydasien och länderna kring Medelhavet, och en del av det nät av handelsvägar som med ett gemensamt namn kallades Sidenvägen gick genom det som nu är Afghanistan. Wakhankorridoren mellan Pamir och Hindukush var en viktig passage och Balkh, Bamiyan, Herat, Badakhshan och Kabul låg utefter handelsvägarna. Detta gjorde att varor och idéer från både öst och väst nådde området.
Från 100 f.Kr. invaderades den norra och östra delen av området av centralasiatiska nomadfolk. De etablerade det buddhistiska Kushanriket som hade sin höjdpunkt på 200-talet e.Kr. Därefter följde några århundraden av nya angrepp från norr och skiftande maktförhållanden.
Arabiska och mongoliska invasioner miniatyr|Kublai Khan var mongolväldets härskare 1260–1294. Samtida porträtt i kinesisk stil. År 663 intogs Kabul av arabiska erövrare som tvingade staden att lämna buddhismen och övergå till islam och att betala årliga skatter, men inget av detta blev bestående. Först 871, efter en ny arabisk ockupation, konverterade stadens invånare slutgiltigt till islam, och nästa år besegrade araberna det lilla kungadömet Bamiyan. Därmed blev området en del av den islamiska världen. Med den nya religionen följde ny byggnadskonst och diktkonst.
I början av 1220-talet invaderades området av de mongoliska stammar som enats av Djingis khan. Hans krigföring var mycket hård och skonade varken människor eller byggnader. Efter Djingis Khans död delades riket upp i flera khanat, som först hölls samman under en stor-khan men efter Kublai Khans död 1294 blev självständiga riken. De khaner som härskade över nuvarande Afghanistan övergav så småningom mycket av den mongoliska kulturen till förmån för islam.
På 1380-talet kom en ny mongolisk erövring ledd av den turk-mongoliske härskaren Timur Lenk. Med utgångspunkt från sin huvudstad Samarkand skapade han ett sammanhängande rike från Indus till Svarta havet. Efter hans död 1405 splittrades hans välde genom strider mellan hans ättlingar, timuriderna. Den västra delen hade under 1400-talet sin huvudstad i Herat, som blev ett centrum för persisk litteratur och konst.
Mellan Mogulriket och Persien Östra delen av nuvarande Afghanistan erövrades år 1504 av mogulfursten Babur, som härstammade från både Djingis Khan och Timur Lenk. När han 1526 erövrade Delhi och etablerade Mogulriket blev området kring Kabul en del av detta rike. Perserna behärskade västra delen kring Herat medan kontrollen över Kandahar växlade mellan de båda imperierna. Området norr om Hindukush behärskades av de uzbekiska khanaten i Chiva och Buchara.
1709 ledde den pashtunske stamhövdingen Mirwais Khan Hotak i Kandahar ett framgångsrikt uppror mot Persien. Han utropade provinsen Kandahar till ett självständigt kungadöme. Hans son Mahmud Hotaki fortsatte bekämpa perserna och utropade sig till 1722 till shah över Persien, men hans efterträdare förlorade 1738 både Persien och Kandahar till Persiens nye härskare Nadir Shah. Nadir Shah fortsatte sitt fälttåg och erövrade 1738–1739 Ghazni, Kabul och Lahore från Mogulriket. De inbördes fientliga pashtunska stammarna i nuvarande Afghanistan enades för att bekämpa honom, men upproret slogs ned och Nadir Shah tvångsförflyttade en del av de upproriska stammarna till områden som än i dag bebos av deras ättlingar. 1747 dödades Nahir Shah av sina egna officerare. Därefter bröt den pashtunske stamledaren Ahmed Durrani loss Afghanistan som ett självständigt rike.
Afghanistan grundas miniatyr|Ahmad Shah Durrani bildade det afghanska riket 1747. Samtida porträttminiatyr i mogulstil. Ursprunget till dagens afghanska stat var det rike som bildades 1747 under Ahmed Shah Durrani, med Kandahar som huvudstad. Det regerades sedan av hans ättlingar, som 1776 flyttade huvudstaden till Kabul. Under 1700-talets senare del var Durraniimperiet det näst största muslimska riket i världen. Kring 1800 började riket falla samman, och utan stark överhet förvandlades stam- och klanhövdingar till självsvåldiga krigsherrar. Det enade riket återupprättades i början av 1820-talet av den pashtunske stamhövdingen Dost Mohammed.