Magnus Jakob Alopaeus, född 16 december 1743 i Leppävirta, död 8 augusti 1818 i Borgå, var en finländsk teolog och historieforskare. Han var lektor i matematik och senare teologi vid Borgå gymnasium, blev domprost i Borgå 1794 och biskop i Borgå stift 1809–1818. Som Alexander I:s förtrogne verkade han för en harmonisering av de kyrkliga förhållandena i Viborgs län och det övriga Finland, bland annat genom att leda anslutningen av församlingarna i länet till Borgå stift efter 1812. Han utarbetade även förslag till att omvandla Borgå gymnasium till universitet, och skrev det femdelade verket Borgå gymnasii historia (1804–1817).

Biografi

Uppväxt och utbildning Alopaeus hörde till en stor prästsläkt som verkade på båda sidor om gränsen mellan Finland och Ryssland. Hans far var präst och född i Viborg, men hade flyttat till den svenska sidan av gränsen. Alopaeus gick i trivialskolan i Rantasalmi och i Borgå gymnasium och blev student i Åbo 1761. Han studerade matematik och fysik för professor Martin Johan Wallenius, och hans magisterdissertation från 1766 behandlade astronomi. Vid promotionen samma år var Alopaeus på förslag som primus, men förlorade hedersplatsen genom lottdragning; han framlade den senare delen av sin undersökning 1769, varefter han utnämndes till docent i matematik.

I Åbo lärde Alopaeus känna hovrättsrådet Pehr Jusléns familj och blev förtjust i dottern Ulrika, som var kusin till Henrik Gabriel Porthan. Vänskapen med Porthan kom att prägla Alopaeus liv: han anslöt sig till Aurorasällskapet som dess fjärde stiftande medlem och började ägna sig åt fosterlandets historia, till en början genom att samla uppgifter om prästerna i sin egen släkt. År 1770 blev han lektor i matematik vid Borgå gymnasium, och två år senare gifte han sig med Ulrika Juslén. Han utvecklade läroverket till en högklassig inrättning som påminde om ett universitet, och sökte 1774 professuren i matematik i Åbo utan att få den.

Lektor och domprost i Borgå Alopaeus övergick 1785 från tjänsten som lektor i matematik till lektor i teologi vid gymnasiet. Samma år blev han kyrkoherde i Lappträsks annexförsamling. Han skötte driftigt angelägenheterna kring sitt pastorat Lappträsk och dess församling Artsjö. Även inom domkapitlet visade han sig kunnig i kyrkolagfarenhet och ekonomi, och biskoparna Gabriel Fortelius, Paul Krogius och Zacharias Cygnaeus var i hög grad beroende av honom. Relationen till Cygnaeus var dock sämre än till de två föregångarna, på grund av dennes temperament och Alopaeus egen halsstarrighet. Sedan han 1794 blivit domprost stod han i praktiken i ledningen för Borgå stift.

Biskop i Borgå (1809–1818) Vid lantdagen i Borgå 1809 framträdde Alopaeus, eftersom biskopen var sjuk, som ledare för stiftets prästerskap och höll en uppmärksammad lantdagspredikan. Biskop Cygnaeus avled under lantdagens lopp, och Alopaeus var därmed given som hans efterträdare. Som Alexander I:s förtrogne utnämndes han till biskop för det östliga stiftet; BLF anger datumet 28 oktober, medan SBL anger 7 november (ny stil), samma år.

Anslutningen av Viborgs län till Borgå stift När Guvernementet Viborg 1812 förenades med storfurstendömet och omorganiserades till ett län utsågs Alopaeus till inspektör över församlingarna där och fick i uppdrag att ansluta dem till Borgå stift. Trots sin höga ålder verkade han aktivt för saken, och en flera månader lång visitationsresa till församlingarna i Viborgs län ledde till att den tyska liturgin trängdes undan och att luthersk ortodoxi infördes i området. Anslutningen utlöste en kulturstrid mellan det kyrkliga livet i Viborg, som fördes på tyska och präglades av neologi, och den svenska, ortodoxt-lutherska gudstjänstkulturen i Borgå. Med kejsarens stöd gick Alopaeus segrande ur striden, men lyckades inte återföra det sekulariserade skolväsendet i länet under kyrkans förvaltning, varför tyskt inflytande länge kom att dominera bildningslivet i östra Finland.

Universitetsförslaget Alopaeus lade den 8 juli 1809 fram ett betänkande om att inrätta ett universitet för östra Finland i Borgå, en plan han drivit sedan 1805 och som väckte förargelse bland åboborna. Enligt SBL var syftet inte enbart omsorg om Borgå gymnasium, utan i minst lika hög grad en önskan att skydda stiftets präster från den neologiska teologi som fick fäste vid Åbo akademi under biskop Jacob Tengströms beskydd. Planen begravdes på grund av statsfinansernas läge, men Alopaeus återkom flera gånger till frågan. Idén förverkligades först på 1960-talet, då Östra Finlands universitet inrättades med verksamhet i Kuopio, Joensuu och Villmanstrand.

Historieforskning och författarskap Alopaeus käraste intresse var att skriva Borgå gymnasiums och stiftets historia, ett arbete han påbörjade redan på 1770-talet utifrån sitt intresse för den egna släkten och prästerskapets öden i östra Finland. Arbetet resulterade i Borgå gymnasii historia (1804–1817) i fem band, som enligt SBL utarbetades med hjälp av hans söner. Verket, som innehåller anekdoter och karaktärsbeskrivningar av de skildrade personerna, har blivit en viktig källa till mikrohistoria och biografiska uppgifter om stiftet. Alopaeus skrev även pedagogiska förslag, anteckningar om lästa verk, predikningar på svenska och finska samt fosterländska tal. BLF benämner honom, förutom biskop och pedagog, även historieforskare.

Familj Alopaeus föräldrar var kyrkoherden Johan David Alopaeus och Maria Anderssen. Han var kusin till diplomaten David Alopaeus. År 1772 gifte han sig med Ulrika Juslén, dotter till hovrättsrådet Pehr Juslén; hon avled 1823. Två av sönerna, Pehr Johan (1773–1814) och Magnus (1775–1843), var båda domprostar i Borgå efter varandra och bistod fadern vid utarbetandet av Borgå gymnasii historia; genom dem innehade släkten Alopaeus en framträdande ställning i ledningen för Borgå stift. Sonsonen Carl Henrik Alopaeus blev 1885 biskop i Borgå stift och verkade bland annat för dövundervisningen.

Se även Lista över biskopar i Borgå stift

Bibliografi

Referenser

Källor Kari Tarkiainen, "Magnus Jacob Alopæus som personhistoriker", i: Individ och historia. Studier tillägnade Hans Gillingstam 22 februari 1990. Stockholm 1990.

Vidare läsning

Kategori:Finländska teologer Kategori:Biskopar i Borgå stift Kategori:Finländska historiker Kategori:Födda 1743 Kategori:Avlidna 1818 Kategori:Män Kategori:Personer från Leppävirta Kategori:Finländska präster under 1700-talet Kategori:Finländska präster under 1800-talet