Utanförskap, utslagning och till viss del marginalisering innebär att en individ eller grupp befinner sig utanför och/eller känner sig utestängd från en gemenskap, exempelvis ett hem eller ett folk, arbetsliv, kulturliv eller samhällsliv. Utanförskap kan även avse ett land som står utanför en gemenskap (exempelvis EU). Utvecklingsländer kan vara i ett tillstånd av ekonomiskt utanförskap från den globala ekonomin. Utanförskap från en social gemenskap, exempelvis kamratgrupp i och utanför skolan, kan övergå i mobbning.

Flera betydelser av utanförskap Socialt utanförskap eller social utslagning avser uteslutning från det etablerade samhället, med flera betydelser: Bidragsberoende i allmänhet, eller mer specifikt att stå utanför arbetsmarknaden till följd av långtidsarbetslöshet eller långtidssjukdom - en betydelse som har blivit vanlig på 2000-talet i svensk arbetsmarknadspolitisk debatt. Social missanpassning (kriminalitet, hemlöshet) med åtföljande drogberoende. Permanent utestängning av invandrare och andra som tillhör en minoritetsbefolkning från majoritetsbefolkningens samhällsliv till följd av diskriminering eller bristande integration Alienation och utestängning av personer med antisocialt eller annat avvikande beteende från det etablerade samhället, exempelvis förr i tiden genom utstötning (brutalt avlägsnande) från byn eller genom fredlöshet Samhällshinder som gör att personer med funktionsnedsättning inte har möjlighet att delta i samhällslivet i samma utsträckning som majoritetsbefolkningen Trasproletariat Utanförskapsområden identifieras i en rapport (2024) med hjälp av samvariation mellan följande faktorer:

Kriminalitet Otrygghet Bidragsberoende Trångboddhet Lågt demokratiskt deltagande Svaga skolresultat Svag arbetsmarknadsetablering Lågt engagemang i föreningsliv och civilsamhälle Ohälsa

En statsvetenskaplig studie visar att ordet utanförskap under perioden 2016-2018 har givits olika innebörd av olika politiska partier. Socialdemokraterna hänvisade till ett socialt utanförskap, Moderaterna till ett ekonomiskt utanförskap och Sverigedemokraterna till ett socialt/ekonomiskt utanförskap.

Sverige

Alliansen började i valrörelsen 2006 att använda begreppet utanförskap specifikt om personer som står utanför arbetsmarknaden, och är "beroende" av ersättningssystem. De båda grupperna långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna beskrevs som kommunicerande kärl som människor ofta förflyttade sig emellan vid ändrad politik. Politiken skulle nu ha en arbetslinje med syfte att minska de båda gruppernas totala storlek, vilken man kallade för utanförskap. I valrörelsen 2006 angav moderatledaren Fredrik Reinfeldt siffran 1,5 miljoner på det "totala utanförskapet" och definierade det som "De som inte jobbar alls eller så mycket som de skulle vilja".Trots vallöftet 2006 -lika många i utanförskap i dag, SVT.se 2014-06-06 Finansminister Anders Borg satte 2007 en annan siffra på utanförskapet, och angav den till 1 063 220 personer, eller 19,1 % av befolkningen i arbetsför ålder i Sverige 2006. Denna siffra är egentligen ett mått som SCB brukar kalla andel "helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag", det vill säga hur stor del av befolkningen som försörjer sig på sjuk- och aktivitetsersättning (störst), a-kassa, sjukpenning, arbetsmarknadsåtgärder, samt ekonomiskt bistånd (minst). Se tabellen nedan.Davidsson, Tobias, "Utanförskapelsen. En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006" . Socialvetenskaplig tidskrift Vol 17(2) 2010. Baserad på masteruppsatsen Utanförskapandet – En diskursanalys av begreppet utanförskap, avancerad nivå, Göteborgs universitet, 2009-01-05. Det Reinfeldt kallade det "totala utanförskapet" baseras på SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Den siffran innefattar dessutom personer som är undersysselsatta (som har jobb men vill jobba mer) och latent arbetssökande (som önskar arbeta men inte har sökt jobb). Eftersom AKU:s siffra inte omräknar till helårsekvivalenter anger den högre siffror på antal arbetslösa, antal i arbetsmarknadsåtgärder och antal i sjuk- och aktivitetsersättning.

Helårsekvivalenter Följande tabell visar utanförskapet i Sverige, uttryckt som antalet helårsekvivalenter som har försörjts med sociala ersättningar och bidrag sedan 1990, och deras andel av befolkningen i åldrarna 20–64. Två personer som är sjukskrivna 50 % under ett år, eller två som är arbetslösa 6 månader, motsvarar således tillsammans en helårsekvivalent. Antalet helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag, 1990-, SCB. Version 2023-03-23. Finansminister Anders Borg använde 2007 denna siffra som ett mått på utanförskap. År Andel av befolkningeni arbetsför ålder % Antalhelårsekvivalenter 1990 14,8 732 236 1991 16,4 816 587 1992 19,0 954 303 1993 22,0 1 112 473 1994 22,7 1 157 544 1995 22,2 1 138 715 1996 22,2 1 139 350 1997 21,9 1 123 599 1998 20,6 1 066 120 1999 19,9 1 030 282 2000 19,6 1 019 237 2001 19,3 1 008 701 2002 19,8 1 040 398 2003 19,6 1 037 802 2004 20,2 1 071 227 2005 20,0 1 063 766 2006 19,2 1 031 699 2007 17,0 918 221 2008 15,5 839 612 2009 16,1 878 231 2010 15,9 871 535 2011 14,6 808 899 2012 14,6 809 536 2013 15,0 838 861 2014 14,9 840 665 2015 14,8 837 790 2016 14,4 827 051 2017 14,0 807 949 2018 13,3 775 329 2019 12,7 745 272 2020 13,5 790 242 2021 13,3 784 018 2022 11,9 708 249

Rapport om utanförskapsområden 2024

På uppdrag av regeringen presenterade Boverket och SCB år 2024 en rapport som identifierade 180 områden med stor sammanvägda problembilden vad gäller utanförskap.

Debatt Begreppet utanförskap användes flitigt i debatten i valrörelsen inför riksdagsvalet 2006, först av moderater, senare av politiker av skild partifärg. Begreppet har i en debattartikel av nationalekonomen Bertil Holmlund beskrivits som problematiskt. Användningen av helårsekvivalenter för att mäta utanförskap kritiserades för att måttet endast inkluderar sådan arbetslöshet och långtidssjukdom som ger ekonomisk ersättning (så kallat bidragsberoende), vilket kan manipuleras politiskt genom att ändra ersättningssystemens kvalifikationskrav eller längden av a-kassans ersättningsperioder.Holmlund, B. 2008. "Utanförskapet" är ett gungfly , Debattartikel i Upsala nya tidning 2008-07-11 Kritiken avsåg också att i debatten kopplades begreppet på ett tendentiöst sätt till invandrare, kriminalitet och drogmissbruk. Den borgerliga alliansen etablerade en orsakskedja som såg ut på följande vis: arbetslös (och invandrare) – bidragsberoende – utanförskap – kriminellt beteende.

Alliansregeringen menade att många hade lämnat utanförskap sedan regeringen tillträdde 2006 trots lågkonjunktur i Europa. Statistik från 2014 visade också att antal personer med sjukersättning och antal sjukskrivna hade minskat och nu stod till arbetsmarknadens förfogande, men sysselsättningsgraden hade inte ökat. Istället stod många tidigare sjuklediga i långtidsarbetslöshet och allt fler uppbar socialbidrag, och enligt prognoser 2014 förväntades fortsatt minskning av sysselsättningsgraden.http://www.dn.se/valet-2014/blandat-bokslut-for-loftet-att-bryta-utanforskapet/http://www.svd.se/naringsliv/sa-har-alliansens-jobbpolitik-fungerat_6519068.svd Oppositionen ifrågasatte begreppet helårsekvivalenter (som regeringen använde fram till 2010) som mått på utanförskap, och kritiserade även Alliansen för att ha använt flera alternativa definitioner på utanförskap.Marianne Björkemarken, M. 2014.: Begreppet "utanförskap"Utanförskap - vad är det?, Debattinlägg i tidningen Socialpolitik 2014-05-19

Ofta används utanförskap som förklaringsmodell till att unga svenskar radikaliseras och ansluter sig till Islamiska staten, men studier utomlands visar att även ungdomar ifrån välbärgade familjer kan lockas av våldsamma salafistiska budskap.

Regeringen Kristersson behandlar frågor om utanförskap som en del av migrations- och integrationspolitiken och skrev 2024 att man vidtar åtgärder för att minska den asylrelaterade invandringen "för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet".

Se även Alienation Barnfattigdom Exklusion (sociologi) Fattigdom Fattigdomscirkel Gatubarn Marginalisering Ojämlikhet Parallellsamhälle Prekariat Social isolering Sysselsättningsgrad Utanförskapsområde (LUA-område) – bostadsområde i Sverige med högt utanförskap där staten historiskt tillförde extra resurser Utsatt område

Källor

Kategori:Sociologiska termer Kategori:Sverige under 2000-talet (decennium) Kategori:Politiska neologismer Kategori:Diskriminering