Den här artikeln behandlar Danmarks geografi (alltså inte Kungariket Danmark med Färöarna och Grönland). För Danmarks nuvarande administrativa indelning se Danmarks regioner och Danmarks kommuner.
Danmark ligger i den norra delen av Europa och räknas till Nordeuropa och Norden. Danmark har en yta på 42 931 km2 och ligger i på halvön Jylland samt på ett stort antal öar, framförallt öster om Jylland. De största danska öarna är Själland, Fyn, Lolland, Falster och Møn samt längre österut Bornholm.
I förhållande till sin yta har Danmark en mycket lång kustlinje ( km). Danmark har en 68 km lång gräns med Tyskland i söder (Sønderjylland) vilken är den enda landgränsen. Väster om landet ligger Nordsjön, i norr ligger Skagerrak, i öster Kattegatt, Öresund och Östersjön. Mellan öarna finns Bälthavet (med bland annat Lilla och Stora Bält). Längs södra delen av Nordsjökusten ligger Vadehavet. Det finns också flera laguner (som Ringkøbing Fjord) längs västkusten.
Nordjylland (Vendsyssel) avsnörs av Limfjorden. I östra Jylland finns den stora halvön Djursland
Geologi
Berggrunden består av sedimentära bergarter. Det finns mäktiga kritlager som på sina håll går i dagen, t.ex. vid Møns Klint. Danmark är ett utpräglat lågland (i genomsnitt 30 m ö.h.) med slätter och mjuka kullar, som är bildat av avlagringar från senaste istiden. Isen nådde då fram till Ussings israndslinje som täcker drygt halva Jylland. Under tidigare istider som Saale och Elster var hela landet istäckt. Marken är täckt av tjocka moränlager; på öarna och i Östjylland är det mestadels bördiga moränleror och här dominerar det kuperade backlandskapet.
Västjylland upptas av vida sandhedar med mäktiga dyner (klitter) längs Nordsjökusten, bl.a. vid Skagen. I sydväst finns strandängar som översvämmas vid flod och friläggs vid ebb (marskland). I övergången mellan den jylländska hedmarken och backlandskapet finns Søhøjlandet med Danmarks högsta punkter (Yding Skovhøj 173 m, Ejer Bavnehøj 171 m och Himmelbjerget 147 m). Den lägsta belägna större landytan är den torrlagda Lammefjorden, som når ner till 7,5 meter under havsnivån. Danmark har haft en landhöjning, men på grund av världshavens höjning varierar nettoresultatet.
Danmark är fattigt på sjöar och vattendrag. De längsta vattendragen är Gudenå (158 km) och Storå. Många vattendrag gröpte under tidig Holocen upp ett område där de nedersta delarna senare översvämmats av världshavet och det därför bildats vikar. Gudenå mynnar t.ex. i Randersfjorden,
Flora och fauna Landet ligger inom Europas lövskogsbälte. Efter den den senaste istiden vandrade först björk och en in, senare tall, därefter hassel och slutligen lind. På grund av ett förändrat, våtare, klimat omkring 500 f.Kr vandrade boken in då. Som mest var 80-90 % av ytan täckt av skog. Då jordbruket nådde landet ungefär 4000 f.Kr. medförde detta mer öppna marker och över tid mindre skog. Detta skedde först relativt långsamt och från järnåldern snabbare. De äldsta hedarna är från ungefär 2800 f.Kr. På dessa kunde växter som tidigare mest funnits längs stränder och klitter sprida sig. Skog röjdes inte bara för att skapa jordbruksmark utan också för att använda trä för att bygga hus och krigsfartyg och för att elda för värme. Skogens utbredning fortsatte att minska till början av 1800-talet då bara omkring 4 % av ytan var skogstäckt. Sedan dess har skogen ökat i omfattning. Skogen som planterats skiljer sig från den som fanns innan. Det är framförallt barrträd (som gran på Jyllands ljunghedar) som blivit planterad. Floran påminner om den sydsvenska.
Olika former av strukturomvandling har medför betydande förändringar i Danmarks natur och de ekosystem som förekommer de sista två hundra åren. Från 1800-talet och framåt har stora områden som tidigare varit mossar och våtmark dikats för att höja produktionen från jordbruket. Dessa har gått från att täcka 20-25 % av arealen till 1-3 %. Sedan mitten av 1900-talet har användning av konstgödsel medfört mindre behov av betesmark. Luftföroreningar från aktiviteter både inom och utom landet har medfört både deponering av kväveoxider som orsakar övergödning och spridning av föroreningar. Detta har medfört att antalet arter minskat. Det gäller t.ex. paddor som försvunnit då våtmarkerna de levde i försvunnit. Det beror också på att intensivare användning av jorden medfört att ett fåtal arter dominerar jordbruksmarken istället för de mer artrika ängsmarkerna. Då tillgång på näring och annat i de existerande ekosystemen förändrats har detta medfört att olika arter gynnats och missgynnats.
Rapphöns och fasan, hare, rådjur och hjort är vanliga. Storken har minskat i antal från mitten av 1900-talet. Fågellivet är särskilt rikt på Jyllands västkust (sim- och vadarfåglar). Många flyttfåglar rastar här och en del nordliga arter övervintrar i Danmark.Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon Det har uppskattats att det finns ungefär kärlväxtarter i landet. Av dessa har ungefär kommit in i landet på egen väg och ungefär 450 har spritts av människan. Det finns ungefär 640 mossor och arter av lavar. Skov- og Naturstyrelsen uppskattade 1995 att det naturligt fanns 49 arter däggdjur, 209 fåglar, 5 reptiler, 14 amfibier, 37 sötvattensfiskar och 110 saltvattensfiskar.
Omkring 9,5 % av Danmarks yta är skyddad på ett eller annat sätt. Detta styrs genom Naturbeskyttelsesloven. Omkring 300 växtarter anses hotade. Framförallt bland lavarna är en stor andel av arterna hotade.
Klimat Danmark har genom golfströmmen ett tempererat klimat, med vilket menas att vintrarna är milda och blåsiga och somrarna är svala. Medeltemperaturen är ungefär 16 °C på sommaren och 0,5 °C på vintern. Temperaturerna är högst på Sydsjälland och Lolland-Falster, men skillnaderna mellan olika delar av landet är små. Det ligger i västvindbältena. Nederbörden är relativt jämnt fördelad över året, men störst september-november. Nederbörden är över lag störst i inlandet och lägst närmast kusten. Södra Jylland får mest regn med över 900 mm i de mest nederbördsrika områdena. Mycket små delar av landet har en nederbörd på under 500 mm per år.
Geografiska data Jordfördelning: (1993) Brukad jord: 60 procent Skog och liknande: 14 procent Annat: 25 procent Obrukat landområde: 4 350 km² Naturrisker: Översvämningar är ett problem i vissa delar av landet, till exempel delar av Jylland samt längs Lollands sydkust. Dessa områden skyddas från havet med ett system av fördämningar. Ekologi: Under debatt: luftföroreningar, förorening från bilar och kraftverk. Kväve- och fosforförorening av Nordsjön. Dricksvatten- och grundvattensföroreningar på grund av jordbruk och rester från bekämpningsmedel.
Öar
År 2020 fanns det 73 bebodda öar i Danmark. Danmarks statistik Följande öar hade mer än invånare den 1 januari 2020 (ordnade efter befolkningstal):
Själland - Fyn - Vendsyssel-Thy - Amager - Lolland - Als - Falster - Bornholm - Mors - Langeland - Møn - Tåsinge - Ærø - Samsø - Thurø - Fanø - Læsø - Bogø -
Källor
Se även Lista över vattendrag i Danmark