Islam är den näst största religionen i Sverige efter kristendomen. År 2021 fanns drygt 224 000 medlemmar eller registrerade regelbundna deltagare i islamiska församlingar med statsbidrag. Beräkningar som bygger på kulturell självidentifiering eller ursprungsland presenterar betydligt högre antal, upp till 800 000.
Invandringen är den främsta orsaken till att muslimer vuxit i antal och som andel av befolkningen i Sverige.
I Sverige finns sju islamiska riksorganisationer som mottar stöd ifrån Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST): Förenade islamiska föreningar i Sverige (FIFS), Sveriges muslimska förbund (SMF), Islamiska kulturcenterunionen i Sverige (IKUS), Svenska islamiska församlingarna (SIF), Islamiska shiasamfunden i Sverige (ISS) och Bosniakiska islamiska samfundet (BIS). Alla ingår i Islamiska samarbetsrådet. De beräknas organisera strax över 200 000 medlemmar (2021) varav knappt hälften deltar i församlingslivet.
Historia Arkeologiska fynd och skriftliga dokument från andra länder visar att folket i nuvarande Sverige hade kontakt med islam i Mellanöstern redan under vikingatiden.
Under 1500-talet knöt Sverige diplomatiska kontakter med det Osmanska riket. Sedan denna tid känner vi till muslimer som vistades i Sverige och svenskar som konverterade till islam.
Karl XII:s återkomst från Osmanska riket Kung Karl XII bodde sex år i Osmanska riket, åren 1709 till 1714, där han och sultanen Ahmed III inledningsvis kom bra överens då de hade en gemensam fiende i Ryssland. Kungen sände flera vetenskapliga expeditioner till det Osmanska riket för att rapportera om muslimsk kultur, religion, språk, musik, arkitektur, byggnadskonst, kost och läkekonst.
Vid hemresan till Sverige följdes kungen av en grupp soldater bestående av muslimer, judar, och armenier från Osmanska riket, och de anlände till hamnen i Karlshamn 1716, och senare till Karlskrona. Genom ett fribrev utfärdat av Karl XII fick de dessutom rätt att hålla muslimska gudstjänster, vilket gjorde Karlskrona till den första staden i Sverige där detta ägde rum.
Även efter kungens död 1718 var det viktigt att vårda relationerna med Osmanska riket. År 1729 öppnades Sveriges första diplomatiska representation utanför Europa, konsulatet i Alger, och 1757 etablerades det första generalkonsulatet i Istanbul.https://web.archive.org/web/20130625113339/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Ankara/Landfakta/Om-Turkiet/Turkiets-forbindelser-med-Sverige/
Från Umerkajeff till de första moskéerna alt=Sveriges första moské, Nasirmoskén|miniatyr|Sveriges första moské Nasirmoskén, Göteborg. Invigd 1976. År 1897 flyttade den tatariske affärsmannen Ebrahim Umerkajeff (1877–1954) från Ryssland till Stockholm som en av landets första muslimer. Han följdes på 1920-talet av Akif Arhan från Turkiet och senare under 1940-talet av en grupp sunnimuslimska tatarer som ursprungligen kommit från Sovjetunionen och Finland. Samtidigt kom också Osman Soukkan (1903–1975) från Turkiet. Han blev verksam som landets första imam. Sveriges första muslimska kulturförening, ”Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur”, grundades i Stockholm år 1949 av Umerkajeff, Arhan, Soukkan och Ali Zakerov (1911–1975) från Estland. Föreningen kom senare att byta namn till Islam Församlingen i Sverige, och gjorde då islam till den första icke-kristna religion som etablerats i Sverige sedan man tillåtit judiska församlingar. På 1950-talet köptes de första begravningsplatserna för muslimer vid Skogskyrkogården i Stockholm. Riksorganisationen Förenade Islamiska Föreningar i Sverige bildades 1973 och blev statsbidragsberättigad 1975. Den första moskén i Sverige, Nasirmoskén, byggdes 1976 i Göteborg och följdes av Malmö moské 1983.
En tidig svensk muslim var konstnären Ivan Aguéli. Han levde periodvis i Egypten mellan 1892 och 1916 och konverterade 1898 till islam. Han studerade vid Al-Azharuniversitetet och blev 1902 även medlem i sufiorden Shadhiliyya.Aguélimuseet
Den första publicerade fullständiga översättningen av Koranen till svenska gjordes av Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe och publicerades 1843. År 1917 utkom Karl Vilhelm Zetterstéens översättning till svenska av Koranen, som blev den ledande korantexten i Sverige fram till slutet av 1900-talet.http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/Svenska_Koran%c3%b6vers%c3%a4ttningar
En grupp shiamuslimer med indiskt ursprung som kom till Sverige 1973 som en följd av Idi Amins politik att utvisa alla asiater från Uganda. De indiska shiamuslimerna slog sig ned i Trollhättan, där de 1976 bildade en församling och 1985 uppförde Trollhättans moské.
1980-talet och framåt Fram till 1980-talet var det de etniskt turkiska muslimerna som var flest till antal i Sverige, troligen även fler än samtliga andra muslimska grupper tillsammans. Detta förändrades när många iranska, irakiska och kurdiska muslimer började komma till Sverige i slutet av 1970-talet och under 1980-talet till följd av såväl Iranska revolutionen som Iran–Irak-kriget och Saddam Husseins politik. Sedan dess har det kommit flyktingvågor från muslimskt dominerade regioner i samband med krig, som Etiopien kring 1991, före detta Jugoslavien kring 1994, Irak 2006, Somalia 2010, Eritrea 2015, Syrien 2016 och Afghanistan 2017 (årtalen anger tidpunkten för beviljat uppehållstillstånd som kan ha varit ett eller ett par år efter ansökan m asyl). Alla flyktingar från dessa länder har dock inte har varit muslimer. Dessutom har Sverige tagit emot arbetskraftsinvandring och studenter från länder som Indien, Pakistan och Bangladesh, där det också finns stora muslimska grupper.
År 1998 utkom Koranens budskap, en tolkning av Koranen av konvertiten Muhammed Knut Bernström. Denna tolkning har godkänts av Al-Azharuniversitetet i Egypten.
I en studie av islamologen Leif Stenberg uppskattades år 2000 de största grupperna invandrade muslimer i Sverige vara från Bosnien (60 000), Iran (65 000), Irak (183 000) och Turkiet (78 000), men dessa siffror torde främst bygga på familjebakgrund snarare än trosuppfattning. Andra större grupper var enligt samma studie muslimer från Libanon (27 000), Somalia (42 000) och Kosovo/Albanien (18 500).
I samband med flyktingkrisen 2015 kom ett stort antal asylsökande till Sverige från muslimskt dominerade länder, framför allt Syrien, Afghanistan och Irak. Antalet medlemmar eller regelbundna besökare i islamska trossamfund ökade enligt samfundens egna uppgifter från 110 000 år 2011 till 154 000 år 2016.
Uppskattningar av antal aktiva i islamiska trossamfund i Sverige miniatyr|Antal medlemmar och registrerade regelbundna deltagare över tid i bidragsberättigade samfund i Sverige (bl.a. Svenska kyrkan saknas) staplade på varandra. Islamiska församlingar visas i grönt, med approximativa siffror innan år 2015. Islamiska Shiasamfunden i Sverige (ISS) fick inget statsbidrag för 2022 och saknas då statistiken. Datakälla: SST.|350x350px
Den sista folkräkningen i Sverige där medborgarna ombads uppge trosuppfattning genomfördes 1930. Då uppgav 15 personer att de var muslimer. Sedan dess har fullständig religionsfrihet införts i och med 1951 års religionsfrihetslag.Religionfrihetslagen 1953 fanns uppskattningsvis 500 muslimer i Sverige.Svenska kyrkan, Möten med islam Statlig registrering av tro är numera olaglig.
Sedan 1960-talet har det skett en omfattande invandring från muslimskt dominerade länder. Antalet med bakgrund och kulturell identitet i muslimska miljöer har uppskattats till omkring en miljon (2016-2017) men av dem identifierar sig inte alla som troende muslimer. En liten andel flyktingar är sekulära muslimer eller har avfallit från islam till andra religioner. Andra generationens invandrare blir i många fall sekulariserade. Eftersom ingen religionsstatistik förs i Sverige sedan 1930-talet, vet staten inte hur många troende muslimer det finns i Sverige. De uppskattningar som finns av antalet som identifierar sig som muslimer varierar mellan 260 000 (egen beräkning baserat på svenska SOM-institutet 2019), 500 000 (forskningsstudie 2020)Eskil Wadensjö och Andrey Tibajev (2020). Religion och religiositet bland utlandsfödda. Refererad i "Rapport 2023: Om sekularitet i ett mångreligiöst Sverige" och 810 000 (amerikanska PEW-institutet 2017. Den senare har både betecknats som trovärdig, och kritiserats för att även inkludera icke-troende med muslimsk bakgrund). Mellan en femtedel och en tredjedel av kulturella muslimer uppskattas vara aktiva religionsutövare.
År 2021 fanns drygt 224 000 medlemmar eller registrerade regelbundna deltagare i islamiska församlingar med statsbidrag. År 2010 var motsvarande siffra cirka 110 000. + År Antal deltagare i Islamiskaförsamlingar med statsbidrag 1976 12 000 1991 Cirka 50 000 1995 Cirka 68 0001996 Cirka 85 000 1998 Cirka 90 000 2000 Cirka 100 000 2007 106 327 2010 Cirka 110 000 2015 139 759 2016 154 140 2017 170 915 2018 190 4472019200 4452020207 4222021224 459
Olika inriktningar bland muslimer i Sverige Muslimska församlingar i Sverige kan kategoriseras enligt följande: Sunnimuslimska församlingar, som är organiserade i flera olika nationella samfund Shiamuslimer i ett samfund. Ahmadiyyamuslimer. Olika sufiordnar.
Därtill finns även internationella politiska, teologiska och ideologiska strömningar som exempelvis Muslimska brödraskapet, turkiska rörelser som Süleymanci och Millî Görüş (egentligen ”Millî Görüş”, på engelska ”National Vision”), samt salafitiska strömningar representerade i Sverige.Staten och imamerna Betänkande av Imamutbildningsutredningen, Stockholm 2009 (sid. 26). SOU 2009:52
Bland personer i Sverige som enligt Pew Research Center tros bekänna sig till Islam (nära det antal som har bakgrund i muslimska regioner) var andelen som är medlemmar i eller regelbundna registrerade besökare i en muslimsk församling 19 procent (154 400 av cirka 810 000) år 2016. Majoriteten av västvärldens muslimer är moderata muslimer, i bemärkelsen att de är motståndare till radikal fundamentalistisk, extremistisk eller våldsbejakande politisk islam. Ett litet antal muslimska debattörer och författare i Sverige argumenterar dessutom för progressiv eller liberal islam, det vill säga emot politisk islam. Flera svenskar med muslimsk bakgrund har övergett tron på islam, men vågar inte berätta om det för sina familjer eller grannar, medan några uttrycker kritik mot islam.
Islamiska trossamfund i Sverige Följande sju rikstäckande samfund är medlemmar i Islamiska samarbetsrådet (ISR) och får därmed svenskt statsbidrag genom Myndigheten för stöd till trossamfund (SST). Samfunden hade följande antal medlemmar och övriga registrerade regelbundna deltagare år 2016: Sunniislam: (122 810) Sveriges muslimska förbund (35 742) Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (30 747) Svenska islamiska församlingarna (20 431) Islamiska kulturcenterunionen i Sverige (17 311) Bosniakiska islamiska samfundet (11 202) Islamiska fatwabyrån i Sverige (7 378) Shiaislam: (31 379) Islamiska shiasamfunden i Sverige (31 379) Summa: 154 189
Sammanlagt var uppskattningsvis 115 församlingar år 2002 anslutna till någon av tre rikstäckande organisationer:
Sunni Något mer än två tredjedelar av muslimerna i Sverige är sunnimuslimer. I en statistiskt representativ studie av muslimska lokalorganisationer uppgav 80 procent att deras organisation var sunnimuslimsk.Borell, K. & Gerdner, A. 2013. Cooperaton or Isolation? Muslim Congregations in a Scandinavian Welfare State: A Nationally Representative Survey from Sweden. Review og Religious Research DOI 10.1007/s13644-013-0108-3 Bland sunnimuslimerna finns interna variationer, i form av bland annat olika teologiska, rättsliga, geografiska och politiska riktningar.