miniatyr|upright|Förbjuden värld (1956). Science fiction-film (förkortas ibland SF-film) är lika gammal som filmkonsten i sin helhet. Genren innehåller mycket specialeffekter, eftersom den ofta behandlar sådant som ännu inte är möjligt för människan, som besök på andra planeter eller skapandet av levande varelser av död materia. De första som gjorde science fiction-film var bröderna Lumière och Georges Méliès kring sekelskiftet 1800/1900. Senare spreds intresset till övriga Europa och till USA. Under 1920-talet skapades i Europa några av genrens mästerverk, bland annat av Fritz Lang. 1930- och 1940-talet kännetecknades av amerikanska monster, galna vetenskapsmän och superhjältar, vilka gärna återkom i uppföljare efter uppföljare.
Historia Fransmännen Lumière och Méliès: 1890-1910-talet Redan från början stod det klart att film var ett alldeles utmärkt medium för science fiction. En av Auguste och Louis Lumières första enminutsfilmer, Charcuterie Méchanique, som ingick i deras filmvisning den 28 december 1895, var en komisk science fiction-film om en framtida maskin där man i ena änden stoppar in levande djur och i andra änden faller det ut färdiga charkuteriprodukter.Holmberg 2006, sid 389. Georges Méliès, som var teaterman, tecknare och scenmagiker, lät sig inspireras och skapade 1897 de två korta science fictionfilmerna Chirurgien Americain, om kirurger som transplanterar organ i försköningssyfte, och Les rayons Roentgen, som driver med de nyupptäckta röntgenstrålarnas användning.
miniatyr|Bild från Méliès Resan till månen Den första längre science fiction-filmen som gjordes var Méliès Resan till månen (Le voyage dans la Lune) från 1902, en filmatisering av på samma gång Jules Vernes Från jorden till månen från 1865 och H.G. Wells De första männen på månen från 1901.Holmberg 2006, sid 390.Waldekranz 1985, sid 140. Resan till månen var 13 minuter lång och bestod av 30 scener., läst 2009-03-04, Teknisk fakta, anger att filmen är 13 minuter lång vid uppspelningshastigheten 18 filmrutor/sekund.Waldekranz 1985, sid 140. Waldekranz anger att filmen var 16 minuter fördelade på 30 tablåer.Holmberg 2006, sid 390. Holmberg anger att filmen var 21 minuter lång och uppdelad i 30 scener. Denna, i den tidens ögon, långa film var ett stort chanstagande från Méliès sida, då den var hela 260 m lång och kostade 30 000 franc, vilket betydde att han behövde sälja den i minst 40 kopior för att gå runt.Waldekranz 1985, sid 139-140. Vid den tiden fanns det högst 10 stycken fasta biografer i hela Europa, och de kringresande filmvisarna köpte ytterst sällan filmer som var längre än 100 m. Vågspelet med den "långa" handkolorerade stumfilmen Resan till månen blev dock en succé som banade väg för både Méliès kommande filmer de närmaste åren och för filmen i stort.Waldekranz 1985, sid 144-145, läst 2009-03-04, Teknisk fakta, anger att filmen är en handkolorerad stumfilm.
Méliès var den tidiga trickfilmningens mästare och gjorde förutom dessa verk en mängd andra filmer, bland andra En världsomsegling under havet (Vingt mille lieus sous les mers) 1907, Le tunnel sous la Manche 1908 och Nordpolens erövring (A la conquête du Pôle) 1912, där han utvecklade de filmtekniker som skulle bli så viktiga framöver.Waldekranz 1985, sid 148. Waldekranz nämner den svenska titeln till A la Conquête du Pole. Nordpolens erövring, som var något längre än 600 m och producerades för filmbolaget Pathé, blev dock ingen framgång då den vuxna filmpublikens smak hade ändrats från förtjusning över fantastiska berättelser till förmån för realistisk film.Waldekranz 1985, sid 148-149. Filmen visades därför som barnmatiné.Waldekranz 1985, sid 149.
Utmanare från båda sidor av Atlanten: 1910-talet thumb|Frankenstein, 1910 Méliès genombrott med Resan till månen visade filmfabrikanterna i Europa och USA att spektakulär fiktionsfilm var ett framgångskoncept, men att den krävde genomarbetad regi för att betala sig.Waldekranz 1985, sid 150. 1911 gjorde franska Pathé Dans cent années som satiriserade kvinnorättsrörelsen genom att visa en framtidsvision av New York år 2011, där männen, iklädda kvinnokläder, för en undanskymd tillvaro medan kvinnorna styr världen iklädda manskläder.Holmberg 2006, sid 391. Samma år kom den brittiska The Pirates of 1920, även den en framtidshistoria men inte om könsroller utan om kampen mellan pirater till luftskepp, och amerikanen D.W. Griffiths The Inventor's Secret om tillkomsten av en mänsklig robot.
Filmtekniken, liksom tekniken kring filmen, utvecklades för att kunna visa mer realistiska berättelser än tidigare. De första autentiska undervattensscenerna, till amerikanen Stuart Patons version av En världsomsegling under havet (Twenty Thousand Leagues Under the Sea) från 1916, krävde en specialkamera. Även dansken Holger-Madsens film om en rymdresa Mars tur och retur och om fredspredikande utomjordingar, Himmelsskeppet (Himmelskibet) från 1917,Holmberg 2006, sid 391. Holmberg anger filmens år till 1917.Waldekranz 1985, sid 476. Waldekranz anger filmens år till 1918., läst 2009-03-04, Grundfakta anger årtalet till 1917. var påkostad och förhållandevis realistisk. Himmelsskeppet, som skrevs av Sophus Michaëlis och Ole Olsen och producerades av det danska produktions- och distributionsföretaget Nordisk Films Kompagni, blev dock ingen framgång hos publiken som tyckte att filmens fredsbudskap var naivt och filmens regi fantasilös.Waldekranz 1985, sid 477.
Europeiska mästerverk: 1920-talet Enligt science fiction-kännaren John-Henri Holmberg skapades i Europa några av genrens få mästerverk under 1920-talet: René Clairs Paris sover (Paris qui dort) 1923 i Frankrike, Lev Kulesjovs Lutj smertiHolmberg 2006, sid 392. Holmberg anger filmtitelns stavning som Lutj Smerti.Waldekranz 1986, sid 326. Waldekranz anger filmtitelns stavning som Lutsj smerti. och Jakov Protazanovs Aelita (Aélita), läst 2009-03-04, Grundfakta anger originaltiteln till Aélita. 1924 i Sovjetunionen,Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger att Aelita är från Ryssland.Waldekranz 1986, sid 367. Waldekranz anger att Aelita är från Sovjetunionen. Jean Renoirs icke fullbordade Sur un air de charleston 1927 i Frankrike samt Fritz Langs Metropolis 1927 Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger filmens år till 1926.Waldekranz 1986, sid 254. Waldekranz anger filmens år till 1927. läst 2009-03-04, Grundfakta, anger filmens år till 1927. och MånraketenWaldekranz 1986, sid 263. Waldekranz anger filmens svenska titel. Läst 2009-03-04 (Frau im Mond)Holmberg 2006, sid 392. Holmberg anger titeln till Die Frau im Mond.Waldekranz 1986, sid 263. Waldekranz anger titeln till Frau im Mond. läst 2009-03-04, Grundfakta, anger originaltiteln till Frau im Mond. 1929 i Tyskland.Holmberg 2006, sid 392. Dessa sex filmer är, enligt Holmberg, vuxna och konstnärliga spekulationer, vilket science fiction skall kännetecknas av.
René Clair formulerade ett manifest, som han gav ut i samband med sin debutfilm Paris qui dort, vari han hävdade att filmens estetik låg i rörelsen snarare än i livlösheten.Waldekranz 1986, sid 117. I Paris qui dort illustrerar han detta genom Eiffeltornsvaktmästaren Albert, som tillsammans med några få andra undkommer en osynlig stråles förlamning. Resten av Paris har dock drabbats av den, vilket får till effekt att allt har stannat upp. Albert och de övriga som inte drabbats går runt i den förstenade staden och betraktar människorna i sina fastlåsta ögonblick och ser då sådant de annars inte skulle ha sett, som stöld och förbjudna möten. Så småningom bryts strålens effekt och allt återgår till det normala svekfulla, lögnaktiga och hetsiga livet. Även Lutj smerti, skriven av Vsevolod Pudovkin, handlar om en stråle - titeln kan översättas "Dödsstråle".Waldekranz 1986, sid 326. Kulesjov genomförde filmen enligt konstruktivistiska ideal, vilket innebar att försöka överföra ingenjörskonsten till filmen bland annat genom användandet av montage och genom användandet av akrobatiska och rytmiska skådespelare vars karaktärstyp, utseende och pantomimiska förmåga är viktigare än deras inlevelseförmåga i rollen. Filmen blev dock inte särskilt lyckad. Sovjetunionens första science fiction-film var Jakob Protazanovs Aelita, baserad på Aleksej Tolstojs roman Aelita.Waldekranz 1986, sid 367. läst 2009-03-04, Förlaga, anger att filmen baseras på Aleksej Tolstojs roman Aelita. I Aelita visas ett futuristiskt Moskva av 1920 och en hårt stiliserad och konstruktivistisk framställning av livet på planeten Mars, vilket väckte uppmärksamhet. Komedin Aelita handlar om ingenjören Los som drömmer om tekniska framsteg, att bygga ett rymdskepp och om att bli den förste kosmonauten. I en dröm initierar han och två andra Marsresenärer en revolution mot den tyranniske androgyna Aelitas totalitära regim på Mars. Berättelsen kompliceras av ett svartsjukedrama mellan Los, hans hustru, en kontrarevolutionär svartabörshaj och Aelita. Aelita blev en stor framgång i Sovjetunionen.
Fritz Lang fick inspirationen till mastodontfilmen Metropolis från New York, när han var i USA på studiebesök 1924. Hemma i Tyskland mötte han motstånd från filmbolaget UFA, som tyckte idén verkade vara för dyr. Lang kontrade med att det inte var hans tidigare filmer, vilka varit framgångsrika såväl ekonomiskt som anseendemässigt, som lett till UFA:s finansiella problem, utan bolagets rutinfilmer. Dessutom skulle han använda sig av fotografen Eugen Shüfftan och dennes optiska trickfilmning vilket skulle minska utgifterna för ateljébyggen då en del kulisser kunde ersättas av modeller med hjälp av fotograferingsmetoden the Shufftan process, vilken innebär ett system av dubbla linser, speglar och miniatyrer.Waldekranz 1986, sid 253-254. Manuset skrevs av Langs hustruWaldekranz 1986, sid 201. Thea von Harbou.Waldekranz 1986, sid 254. Metropolis handlar om världsstaden Metropolis där överklassen lever högst upp i höghus med soliga altaner medan arbetarna bor under jorden i bergrum. Däremellan ligger fabriksstaden dit arbetarna transporteras via hissar. Arbetarflickan Maria predikar bland arbetarna att enda sättet att få det bättre är om hjärtat får medla mellan hjärnan, representerad av överklassen, och handen, representerad av arbetarna. När stadens ledare John Fredersen hör detta blir han rädd och ser till att Maria blir kidnappad så att hans trogne vetenskapsman Rotwang skall kunna skapa en robotkopia av henne som kan så split bland arbetarna. Robot-Maria lyckas få arbetarna att genom en revolt skapa en översvämning som hotar att dränka deras barn. Katastrofen undanröjs av Fredersens son Freder, förälskad i Maria, som befriar Maria ur fångenskapen och tillsammans lyckas de rädda barnen. Berättelsen slutar med att den onde vetenskapsmannen besegras, Fredersen och arbetarnas förman skakar hand - hjärtat (kärleken mellan Freder och Maria) har medlat mellan hjärnan (Fredersen) och handen (arbetarna genom förmannen).Waldekranz 1986, sid 254-257.
Inspelningen, som tog 17 månader och kostade 5 miljoner mark vilket var UFA:s dittills dyraste film, kännetecknades av hårda villkor för skådespelarna, hot om nedläggning då UFA höll på att gå bankrutt, expressionistisk abstraktion och perfektion men gav till resultat en långfilm på 3,5 timmars speltid som blev ett konstnärligt såväl som ekonomiskt bakslag.Waldekranz 1986, sid 257-260. Adolf Hitler och Joseph Goebbels gillade den dock, vilket ledde till att Lang fick erbjudandet att bli chef för den tyska filmproduktionen.Waldekranz 1986, sid 260. Lang, som hade en judisk förälder, avböjde anbudet och flydde från Tyskland. Thea von Harbou, som beundrade Hitler, stannade. Lang och Harbou fortsatte dock sitt samarbete och efter en ekonomisk succé skrev de Månraketen vilken UFA gärna ville finansiera, då de tyckte den var lämplig för en helt ny filmgenre: science fiction-filmen.Waldekranz 1986, sid 263.