En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras, vanligen utifrån en viss social eller politisk filosofi. En ideologi kan beskrivas som ett system av idéer som både vill förklara samhället och förändra det. Termen myntades i slutet av 1700-talet av den franske filosofen Antoine Destutt de Tracy.
Historia Begreppet ideologi myntades 1796 av den franske filosofen Antoine Destutt de Tracy. Destutt de Tracys syfte var att - mot bakgrund av upplysningens idéer - utveckla en ny vetenskap som på ett systematiskt sätt skulle analysera idéer. Därav namnet ideologi, som ordagrant betyder läran om idéer. Destutt de Tracys förhoppning var att den nya disciplinen skulle öppna för förändring av den sociala och politiska verkligheten så att den bättre skulle passa olika mänskliga behov.
Under 1800-talets början förändrades innebörden i ordet ideologi, särskilt sedan kejsare Napoleon Bonaparte gått till angrepp mot Destutt de Tracy och dennes anhängare som Napoleon beskrev som idéologues. Enligt Napoleon var ideologi en abstrakt doktrin som skulle förvirra människor och undergräva den franska rättsstaten. I takt med hans militära motgångar började Napoleon stämpla fler och fler filosofiska och religiösa tankar som "ideologier", något som medförde att begreppets betydelse försköts. Från den här tiden började begreppet att inte bara syfta på läran om idéerna, utan även idéerna i sig. Särskilt användes ideologi om tankar som ansågs felaktiga och frånkopplade från den praktiska politikens verklighet.
Överideologi
En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar.
Ideologi enligt marxismen I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.
Andra ideologiska frågor Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.
Lista över ideologier
Agrara ideologier Agrarianism Nordisk agrarianism Ekohumanism Agrarpopulism
Anarkistiska ideologier Anarkism Anarkafeminism Anarkokapitalism Anarkopacifism Grön anarkism Individualanarkism Kristen anarkism Social anarkism Syndikalism
Feministiska ideologier Feminism Radikalfeminism Ekofeminism Anarkafeminism Liberalfeminism Särartsfeminism
Gröna ideologier Ekologism Grön ideologi Ekofeminism Djupekologi Djurrätt Ekofascism
Konservativa ideologier Konservatism Liberalkonservatism Nykonservatism Socialkonservatism Värdekonservatism
Kristdemokratisk ideologi Kristdemokrati
Liberala ideologier Liberalfeminism Liberalism Libertarianism Nyliberalism Socialliberalism Konservativ liberalism
Nationalistiska ideologier Fascism Nationalism Nationalkonservatism Nationalliberalism Nazism Nationalsyndikalism Trumpism Islamism Sionism
Nyandliga ideologier Holism
Socialistiska ideologier Frihetlig socialism Syndikalism Social anarkism Ekosocialism Kommunism Maoism Stalinism Trotskism Titoism Kommunitarism Marxism-leninism Reformistisk socialism Demokratisk socialism Socialdemokrati
Andra ideologier Förutom de ovan nämnda finns ett flertal filosofiska inriktningar som ibland beskrivs som ideologier. Humanism, human-etik, transhumanism, imperialism, kolonialism, internationalism, nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, ny-hellenismGreeks losing interest in Hellenism ,14 april 2009Speech of Prime Minister Mr. Kostas Karamanlis to the Greek community of Sydney, Ministry of Foreign Affairs - Greece in the World, 22 maj 2007 Maria A. Raptis, Greece: A Study in Nationalism], våren 1998, utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, direktdemokrati, modernism med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism.
Partiernas ideologier i Sverige Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen Centerpartiet — liberalism. Kristdemokraterna — kristdemokrati. Liberalerna — liberalism. Miljöpartiet de gröna — grön ideologi Moderaterna — liberalkonservatism. Socialdemokraterna — socialdemokrati och demokratisk socialism. Sverigedemokraterna — socialkonservatism och nationalism. Vänsterpartiet — socialism och feminism.
Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen Alternativ för Sverige — Nationalkonservatism. Direktdemokraterna — Flytande demokrati. Feministerna — feminism. Klassiskt liberala partiet — nyliberalism, klassisk liberalism och liberalism. Kommunistiska partiet — kommunism och marxism-leninism. Medborgerlig samling - liberalkonservatism Partiet Nyans — Identitetspolitik. Piratpartiet — piratideologi, partiet anser sig stå utanför höger-vänster-skalan. Rättvisepartiet socialisterna — socialism och trotskism. Sveriges pensionärers intresseparti — partiet betecknar sig som "tvärpolitiskt" och anser sig stå utanför höger-vänster-skalan.
Se även Politik Parti Höger-vänster-skalan Synkretisk politik
Referenser
Externa länkar
Kategori:Politiska åskådningar Kategori:Termer inom tänkande Kategori:Wikipedia:Basartiklar Kategori:Ideologier Kategori:Sociologiska termer Kategori:Termer inom historia Kategori:Politisk teori