miniatyr|Adolf Eugèn von Rosens gravvård på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. Adolf Eugène von Rosen, född 31 december 1797 i Malmö, död 17 september 1886 i Stockholm, var en svensk greve, järnvägsbyggare och överste (1855) som kallas "de svenska järnvägarnas fader".
Biografi Adolf Eugène von Rosen blev student vid Uppsala universitet 1812 och därefter kadett, och deltog i norska fälttåget 1814 som arklimästare vid amiralitetet. Från 1816 till 1817 var han varvsadjutant vid örlogsflottan i Karlskrona och gick 1820 i brittisk tjänst. När han kom tillbaka till Sverige 1822 blev han löjtnant, efter ett par år premiärlöjtnant. Han var också adjutant hos riksståthållaren i Norge.
Sedan han haft anställning vid Göta kanalbyggnad och som disponent för Motala Mekaniska Verkstad, omskapade han Nyköpings mässingsbruk till en mekanisk verkstad och förestod denna till 1833.
Under en tid idkade han med egen brigg kofferdifart på spanska och sydamerikanska hamnar. De erfarenheter han gjorde där förde honom in i den beryktade "skeppshandeln". Det var von Rosen som gav uppslaget till denna affärstransaktion, och det var också han som utrustade de fartyg som regeringen beslöt avyttra till Colombia och Mexiko.
Han hade många uppdrag och verksamheter internationellt, bland annat i Spanien, Sydamerika, Storbritannien, Österrike, och Grekland. I Grekland fann han en hustru i diplomaten, poeten och arkeologen Alexandros Rizos Rangavis syster Euphrosyne Rizo-Rangabé. I London samarbetade han med John Ericsson på propellerns fullkomnande. I Frankrike byggde von Rosen den första fregatten med propeller och med maskineriet lagt under vattenlinjen.
Efter hemkomsten till Sverige 1845 ägnade han sig åt järnvägarna. Under sin vistelse i Storbritannien hade han studerat järnvägsfrågan – engelsmännen var föregångsfolket på detta område. Hans dröm var att göra Sverige till en stormakt på det fredliga arbetets fält genom att utrusta det med ett nät av järnvägar. I tal och skrift arbetade han på att vinna anhängare för sin stora plan. Han möttes dock av ett segt motstånd. På riddarhuset förenade sig två så motsatta krafter som Anckarsvärd och Hartmansdorff mot honom och hans järnvägsplaner.
Ett av hans projekt var Köping-Hults Järnväg, Sveriges första allmänna, normalspåriga järnväg med lokomotivdrift. Mellan 1855 och 1856 var han ledamot av järnvägskommittén. 1856 fick han livstidspension på 3000 kronor för sina förtjänster på järnvägsbyggnationens område. Hans byst avtäcktes den 20 juni 1898 på järnvägsplanen utanför norra stationen i Örebro (nuvarande Örebro centralstation), och initiativtagare var Claes Adelsköld.
I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en knäbild utförd av sonen och konstnären Georg von Rosen 1868.
von Rosen ligger begraven på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 109
Utmärkelser 1831 - Ledamot av Vasaorden (LWS) läst 23 maj 2015 1846 - Hedersledamot av Vasaorden (HedLWS) 1874 - Hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet (HedLÖS)
Källor Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Rizo Rangabe
Kategori:Män Kategori:Födda 1797 Kategori:Avlidna 1886 Kategori:Svenska grevar Kategori:Svenska militärer under 1800-talet Kategori:Överstar i svenska armén Adolf Eugène Kategori:Gravsatta på Galärvarvskyrkogården Kategori:Kommendörer med stora korset av Vasaorden Kategori:Hedersledamöter vid Uplands nation Kategori:Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet Kategori:Militärer från Malmö Kategori:Svenskt järnvägsfolk