6 juli

6 juli är den 187:e dagen på året i den gregorianska kalendern (188:e under skottår). Det återstår 178 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Nationaldagar s nationaldag (till minne av självständigheten från Frankrike denna dag 1975) s nationaldag (till minne av självständigheten från Storbritannien denna dag 1964)

Flaggdagar Finland: Diktens och sommarens dag, även känd som Eino Leino-dagen (efter Eino Leino, som föddes denna dag 1878) (vedertagen flaggdag)

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Esaias och Jessica Föregående i bokstavsordning Elisiv – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Esaias – Namnet förekom före 1700-talet på 5 juli, men infördes på dagens datum 1708. Där fanns det kvar fram till 1993, då det flyttades till 6 september, för att 2001 återföras till dagens datum. Esse – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Ester – Namnet förekom, till minne av huvudpersonen i Esters bok i Gamla testamentet, under 1600-talet på både 24 maj och dagens datum och på 1790-talet på 24 oktober, men utgick sedan. 1901 infördes det på 31 mars och har funnits där sedan dess. Gustav – Namnet förekom tidvis på både dagens datum och 9 december, innan det 1708 flyttades till 27 mars. 1774 flyttades det till 6 juni, där det har funnits sedan dess, även i formen Gustaf, till minne av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523. Jessika – Namnet infördes 1986 på 26 juli, men flyttades 2001 till dagens datum. Ronald – Namnet infördes 1986 på 9 augusti. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 16 maj. Ronny – Namnet har gått samma väg som Ronald, genom att 1986 införas på 9 augusti 1993 flyttas till dagens datum och 2001 flyttas till 16 maj. Föregående i kronologisk ordning Före 1708 – Gustav och Ester 1708–1900 – Esaias 1901–1985 – Esaias 1986–1992 – Esaias, Elisiv och Esse 1993–2000 – Ronald och Ronny Från 2001 – Esaias och Jessika Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2015 – Halvar, Orvar I föregående revideringar 1929–2014 – Halvar

Händelser 371 f.Kr. – En koalition av boiotier med Thebe i spetsen besegrar, under Epameinondas ledning, en spartansk armé i slaget vid Leuktra, där den spartanske befälhavaren Kleombrotos I stupar. Enligt den romerske historieskrivaren Diodorus Siculus (som lever omkring 300 år senare) stupar omkring 300 av de uppåt 8 500 boiotierna, medan geografen Pausanias ytterligare några århundraden senare anger antalet till 47. Den med slaget samtida grekiske historikern Xenofon anger att spartanerna förlorar 1 000 av sina 10 000–11 000 man, medan Diodorus anger antalet stupade på deras sida till över 4 000. Slaget blir en avgörande seger för boiotierna, eftersom det gör slut på det inflytande över den grekiska världen, som Sparta har haft sedan det peloponnesiska kriget i slutet av 400-talet f.Kr. 1249 – Vid Alexander II:s död efterträds han som kung av Skottland av sin son Alexander III. Trots att han två år senare gifter sig med den engelska prinsessan Margareta lyckas han framgångsrikt motstå de engelska kungarnas krav på att han ska erkänna Skottland som ett engelskt län. Han lyckas under 1260-talet även erövra de norska lydländerna Hebriderna och Isle of Man, men med hans död 1286 utslocknar den gamla skotska kungaätten Dunkeld, som har innehaft den skotska tronen sedan 1034. 1415 – Den böhmiske prästen, filosofen och reformatorn Jan Hus blir bränd på bål i Konstanz, sedan konciliet i staden har dömt honom till döden för kätteri. Han har nämligen börjat predika mot den katolska kyrkans doktriner och läror och ses därmed idag som en förelöpare till Martin Luther, som inledde reformationen i början av 1500-talet. Avrättningen leder till att det 1419 utbryter krig mellan hans följeslagare i Böhmen och Mähren och den katolska kyrkan, vilket varar till omkring 1434. 1483 – En och en halv vecka efter att Rikard III har erövrat den engelska kronan från sin brorson Edvard V (25 juni) utförs hans kröning i Westminster Abbey. Han stupar dock i slaget vid Bosworth Field 1485, varvid hans ätt (huset York) utslocknar och Henrik VII inleder Tudorättens tid på den engelska tronen. 1758 – Sedan Benedictus XIV har avlidit den 3 maj väljs Carlo della Torre di Rezzonico till påve och tar namnet Clemens XIII. 1885 – Den franske kemisten och biologen Louis Pasteur utför det första testet med vaccin mot rabies på en människa, den nioårige Joseph Meister, som har blivit biten av en rabiessmittad hund. Pasteur har tidigare testat vaccinet på hundar, men trots att han löper risk att anklagas för att utföra läkekonst utan licens väljer han nu alltså att för första gången pröva vaccinet på en människa. Behandlingen blir framgångsrik och Meister smittas inte av rabies. Han lever sedan till 1940, då han 64 år gammal begår självmord vid den tyska invasionen av Paris. 1917 – Den brittiske officeren T.E. Lawrence (mest känd som ”Lawrence av Arabien”) leder, tillsammans med Auda ibu Tayi, araberna i slaget om Aqaba under den arabiska revolten mot det osmanska riket. Arabernas erövring av staden Aqaba vid Röda havet blir strategiskt mycket viktig, eftersom det ger möjlighet att öppna en försörjningslinje till de arabiska och brittiska styrkor, som är placerade längre norrut i Transjordan och Palestina och dessutom avlägsnar det osmanska hotet mot Suezkanalen. 1939 – Nazisterna stänger de sista judiska företagen i Tyskland, som en del i diskrimineringen av den judiska befolkningen i landet. Redan 1935 har judarna genom Nürnberglagarna blivit fråntagna sitt tyska medborgarskap och räknas sedan dess som ”undersåtar till staten”. 1942 – Den judiska flickan Anne Frank och hennes familj, som har flytt från Tyskland till Nederländerna undan nazisterna 1933, går under jorden i Amsterdam, sedan hennes storasyster Margot har fått en tvångsinkallelseorder till tvångsarbete i Tyskland. De lever sedan gömda, tillsammans med en annan familj (van Pels) i en vindsvåning under två år, tills de blir avslöjade och infångade i augusti 1944. 1962 – Pratshowen The Late Late Show börjar sändas i irländsk tv och visas i ungefär två timmar på fredagskvällar med start halv tio. Den visas än idag () och räknas därför som världens äldsta ännu visade pratshow. Den mest kände programledaren blir Gay Byrne, som leder programmet från starten till sin pensionering 1999. Programledarskapet övertas därefter av Pat Kenny i tio år, innan den nuvarande programledaren Ryan Tubridy tar över 2009. 1964 – Det brittiska protektoratet Nyasaland i sydöstra Afrika blir självständigt. 1953-1963 har protektoratet varit en del av Centralafrikanska federationen som dock sedan 1 januari 1964 åter är uppdelad i de tre delar det var före 1953. Nyasaland har sedan dess varit ett självstyrande protektorat inom det brittiska samväldet, men blir nu en helt självständig republik med namnet Malawi, ett namn som har sin grund i det medeltida Maraviriket (dock fortfarande som medlem av samväldet). Redan i augusti drabbas det nya landet av regeringskris, genom vilken den nyutnämnde premiärministern Hastings Banda tar makten och gör Malawi till en enpartidiktatur. Först 1993 införs flerpartisystem och demokrati i landet. 1967 – Inbördeskrig utbryter i Nigeria, sedan dess sydligaste provinser den 30 maj har utropat sig självständiga som republiken Biafra. Kriget blir mest känt för bilderna av den svältkatastrof, som drabbar den biafranska civilbefolkningen (särskilt barnen) och som genom att kablas ut över världen skapar världsvid sympati för biafranerna. Den nigerianska sidan står dock som segrare i januari 1970, då Biafra åter införlivas med Nigeria. 1975 – Den franska kolonin Komorernas parlament utropar ögruppens självständighet från Frankrike, trots att man 1973 har kommit överens om att öarna ska bli självständiga först 1978. Ön Mayotte har dock 1974 i en folkomröstning sagt nej till självständighet och gör det även i en ny omröstning 1976 och den förblir därför under fransk kontroll och är det än idag (). Under de kommande åren skakas ögruppen av en rad statskupper, vilka fortsätter in på 2000-talet. 2006 – Högsta domstolen dömer tre personer till villkorlig dom och dagsböter och en fjärde till skyddstillsyn för hets mot folkgrupp, sedan de har delat ut flygblad mot homosexuella på Staffanskolan i Söderhamn. Detta är den hittills () enda fällande domen för hets mot folkgrupp angående homosexuella i Sverige, sedan detta blev kriminellt 2002.

Födda 1598 – Kirsten Munk, dansk och norsk regentgemål 1615–1629 (gift morganatiskt med Kristian IV) 1730 – Peter Jonas Bergius, svensk läkare 1766 – John Russell, brittisk politiker 1794 – Wilhelm Hensel, tysk målare 1796 – Robert Wight, brittisk botanist 1805 – Heinrich Strack, tysk arkitekt 1821 – Edmund Pettus, amerikansk demokratisk politiker och general, senator för Alabama 1822 – Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1823 – Sophie Adlersparre, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen 1827 – Gustaf Nerman, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör 1832 – Maximilian I, ärkehertig av Österrike, kejsare av Mexiko 1859 – Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien från 1912, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1916 1883 – David Söderholm, svensk målare 1885 Ernst Busch, tysk militär, generalfältmarskalk Doyle E. Carlton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1897 – Carl von Haartman, finländsk militär, diplomat och affärsman 1899 – Gustav Ucicky, österrikisk filmregissör 1900 – Einar Malm, svensk författare och manusförfattare 1901 – Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh 1902 – Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare 1903 – Hugo Theorell, svensk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1955 1907 Arvid Brenner, tysk-svensk författare och översättare Frida Kahlo, mexikansk konstnär 1912 Heinrich Harrer, österrikisk bergsklättrare, geograf och författare Ruth Moberg, svensk skådespelare och operasångare (sopran) 1915 – Judit Holmgren, svensk skådespelare 1916 – Unica Zürn, tysk surrealistisk författare, poet och konstnär 1918 – Sebastian Cabot, brittisk skådespelare 1921 – Nancy Reagan, amerikansk politikerhustru, USA:s första dam 1923 – Wojciech Jaruzelski, polsk politiker, Polens president 1924 – Louie Bellson, amerikansk storbandstrumslagare 1925 – Bill Haley, amerikansk rockartist och sångare 1927 – Janet Leigh, amerikansk skådespelare 1934 – Ulf Schenkmanis, svensk radio- och TV-programledare 1935 – Tenzin Gyatso, tibetansk Dalai lama 1950–, mottagare av Nobels fredspris 1989 1936 – Stellan Olsson, svensk regissör och manusförfattare 1937 Vladimir Asjkenazi, rysk pianist och dirigent Ned Beatty, amerikansk skådespelare Bessie Head, botswansk författare 1941 Kjell-Hugo Grandin, svensk skådespelare Torbjörn Säfve, svensk författare och debattör 1943 – John Cummings, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1946 George W. Bush, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Texas USA:s president Bo G. Andersson, svensk skådespelare Sylvester Stallone, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör 1947 – Shelley Hack, amerikansk skådespelare 1951 – Geoffrey Rush, australisk skådespelare 1952 Per Eric Asplund, svensk skådespelare och koreograf Anders Kallur, svensk ishockeyspelare Mehmet Ali Talat, turkcypriotisk politiker, Nordcyperns president 1954 – Anders Nilsson, svensk tonsättare 1958 – Jennifer Saunders, brittisk skådespelare och komiker 1959 – Mikael Andersson, svensk ishockeyspelare, VM-guld och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987 1960 – Maria Borelius, svensk journalist, författare, företagare och moderat politiker, Sveriges handelsminister 2006