Körkort i Sverige delas in i ett antal klasser som anger vilken typ av fordon innehavaren får köra: AM, A1, A2, A, B, BE, C1, C, C1E, CE, D1, D, D1E och DE.
Ett svenskt körkort med enbart de lägre behörigheterna (AM, A1, A2, A, B, BE) gäller 10 år från utfärdandedatum. Körkortet kan återkallas i upp till tre år vid bland annat grövre trafikbrott eller sjukdom. Om det varit återkallat längre än ett år krävs att ett nytt förarprov avläggs för att behörigheten ska återfås. Det svenska körkortet är även en godkänd identitetshandling i Sverige.
För att få ett körkort gäller att vissa grundvillkor ska vara uppfyllda. Ett körkortstillstånd ska vara utfärdat och giltigt. För att få ett körkortstillstånd kan det, beroende på trafikklass, krävas hälsodeklaration, synundersökning, läkarundersökning eller läkarintyg. Den sökande ska vara permanent bosatt i Sverige eller ha studerat i Sverige i minst sex månader, ha svensk legitimation samt ha uppnått en viss ålder som är beroende av trafikklass. Slutligen görs ett förarprov där ett godkänt resultat krävs för att körkort ska utfärdas.
För kortare uppehåll i Sverige är utländska körkort i regel godkända.
Historia Det första svenska körkortet utfärdades den 23 maj 1902, då Rådhusmagistraten i Örebro gav tillstånd för fabrikör Alfred Hahn att använda "en så kallad Automobilvagn", "under villkor att sökande vid åkningen, (som ej finge ega rum å torgdagar), iakttaga största försigtighet".
Från 1907 stadgades att förare skulle ha körkort, men först 1916 kom de första lagkraven på vad en förare av motorfordon skulle kunna. Inledningsvis krävdes endast kunskap om fordonet och de fåtal trafikregler som fanns, men från 1920 skulle blivande förare både göra förarprov och ett teoretiskt prov. 1923 ökade kraven på föraren, så att man både skulle vara en god förare och vara väl förtrogen med fordonet. Först 1948 ställdes kraven på körskicklighet, vana att framföra fordon, försiktighet och förmåga att undvika olyckor. 1958 gjorde beteendet sin entré i körkortskraven, men inte i någon nämnvärd utsträckning, utan körskickligheten dominerade fortfarande. 1962 var det dags för nästa förändring, nämligen att det var viktigt att föraren förstod trafikreglerna och inte bara kunde dem utantill.
I och med Trafiksäkerhetsverkets (TSV) bildande 1968 började en mer strukturerad kursplan för fordonsförarutbildningen att formas och förändras successivt allt eftersom TSV:s forskning visar på problemen i trafiken. 1990 infördes det tvååriga preliminära körkortet. Samtidigt lägger man mer vikt vid att körkortseleverna ska förstå att människans begränsningar är den största faran i trafiken och att föraren ska förstå hur trafikreglerna tillämpas i olika situationer. Den senaste stora förändringen kom 1993, då åldern för övningskörning sänktes till 16 år. Dagens körkort har ett utseende som är enhetligt inom Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Sedan 1980-talet har mängden unga svenskar som tar körkort minskat kraftigt. 1987 hade 85 procent av alla de dåvarande 24-åringarna körkort, en andel som fram till 1997 sjönk till under 70 procent. Störst minskning av mängden körkortsinnehavare skedde i de lägsta åldersklasserna, och andelen sjönk under samma tid från 60 till 40 procent. Därefter och fram till 2014 har minskningen i stort sett upphört.
Denna minskade mängd unga körkortsinnehavare följer en internationella trend, för resten av västvärlden. Området är dåligt utforskat, och man vet inte om ungdomarna senare i högre utsträckning genomgår körkortsutbildning. Forskare i Norge och Sverige har flera olika teorier:
Ungdomstiden är numera längre, med längre studier och senare familjebildning. Urbaniseringen medför att allt fler ungdomar bor i städer, där kollektivtrafik ofta är ett billigare och enklare transportsätt än bilar. En högre ungdomsarbetslöshet gör att en dyr körkortsutbildning väljs bort. Bilen är numera mindre viktig som statussymbol och symbol för vuxenhet och frigörelse
Statistiken tyder dock på att ungdomar i ekonomiskt svagare samhällsgrupper tar körkort i mindre utsträckning än ungdomar ur mer "välsituerade" familjer. 2012 hade 70 procent av alla 20–29-åriga svenskar körkort, men detsamma gällde endast 35 procent av dem i samma ålder som bara gått ut grundskolan. Bland 29-åriga kvinnor med enbart grundskoleutbildning hade endast 20 procent körkort, bland utlandsfödda kvinnor i samma ålder endast 10 procent. Grundkrav för körkort och körkortsutbildning Förutom att få godkänt resultat i kunskapsprov och körprov (se nedan), krävs att följande grundvillkor för körkort är uppfyllda:
Körkortstillstånd ska vara utfärdat och fortfarande giltigt. För körkortstillståndet krävs hälsodeklaration och synundersökning för körkort grupp 1 (klass A, A1, A2, AM, B, BE eller traktorkort). Synundersökningen sker vanligtvis hos en optiker där man klargör att målet är grupp 1. De flesta optiker är inte utrustade för synundersökningar för högre behörigheter (grupp 2 och 3). Därför bokar man oftast besök hos ögonläkare om målet är högre behörigheter. Synundersökningens resultatet skickas oftast elektroniskt direkt från optikern till Transportstyrelsen. En introduktionsutbildning från en trafikskola krävs om målet är B-behörighet, typiskt runt 3,5 timmar och intyget skickas elektroniskt direkt från trafikskolan till Transportstyrelsen. Det går i princip att genomföra introduktionsutbildningen och synundersökningen och skicka anmälan med hälsodeklarationen till körkortstillstånd på samma dag. Det är ingen avgift för anmälan. Beslut fattas vanligtvis inom 2 veckor. Synundersökningen samt introduktionsutbildningen kräver en giltig legitimation. Därför kan ett svenskt ID-kort ses som det första steget mot körkortet. För högre klasser krävs läkarundersökning och läkarintyg samt minst en giltig B-behörighet. D.v.s. de som vill köra yrkesmässiga tunga lastbilar eller bussar måste först skaffa ett B-körkort. Vid till exempel sjukdom kan länsstyrelsen i det län den sökande är folkbokförd i besluta om läkarintyg även för klasserna A, A1, A2, AM, B, BE samt traktorkort. Transportstyrelsens onlineblanketter är inte tillgängliga för nya förare innan de har registrerat sig hos Transportstyrelsen. I så fall skickar man brev med namn, adress samt personnummer och begär registrering.
Den sökande ska vara permanent bosatt i Sverige eller ha studerat i Sverige i minst sex månader ha svensk legitimation för att styrka sin identitet vid provet (EU-pass är accepterat) Den sökande ska ha uppnått tillräcklig ålder för den sökta behörigheten (se tabell nedan).
Körkortsutbildning Utbildningen kan ske på trafikskola, med privat handledare eller en kombination av båda. Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) är den största utgivaren av läromedel och informationsmaterial för körkortsutbildning, men det finns även andra utgivare. STR utger Körkortsboken som årligen säljs i omkring 100 000 exemplar. Den är skriven av Lars Gunnarson och Lennart Svensson. Före 1989 hette den Trafikkunskap."Långkörare i bokhyllan", Svensk Bokhandel, nr 15/2009, sid. 45.
För att få övningsköra måste man ha fått ett körkortstillstånd. Det söks via körkortsportalen på webben. Den som är handledare vid privat övningskörning måste från och med januari 2006 ha genomgått en särskild utbildning.
Lägsta ålder för övningskörning av olika fordonstyper: 14 år 9 mån – Moped klass I (EU-moped).Allt om körkort, s. 11 15 år 9 månader – Lätt motorcykel Körkortsportalen - Utbildning 16 år – Personbil 17 år 6 månader – Tung motorcykel (i trafikskola). personbil med lätt släpvagn, lätt lastbil, medelstor motorcykel 18 år – Personbil med tungt släp och lastbil med tungt släp 19 år 6 månader - Tung motorcykel (om du haft körkort för medelstor motorcykel i minst 1 år och 6 månader) 21 år – Buss och buss med släp. 23 år – Tung motorcykel med obegränsad effekt (i trafikskola 17 år och 6 månader)
Transportstyrelsen kan lämna dispens för personer under 18 år som måste köra bil "till följd av bristande allmänna kommunikationer och sjukdom, funktionshinder eller liknande som inte utgör ett medicinskt hinder för körkortsinnehav" och sedan 1993 har totalt åtta personer i Sverige tagit körkort vid 17 års ålder.TT. "Även 17-åringar kan ta körkort ", SVT:s webbplats 12 maj 2012. Läst den 15 juni 2012.
Krav för A-körkort Riskutbildning Obligatorisk riskutbildning infördes för behörigheten A-körkort i november 2009. Detta för att myndigheter ville stoppa den uppåtgående trenden med dödsolyckor inom mc-körning. Syftet med riskutbildningen är att starta en tankeprocess hos eleverna om riskerna med motorcykelkörning. Riskutbildningen består av två delar.
Första delen är en gruppdiskussion ledd av en riskutbildningsledare. Där diskuteras olika riskbeteenden, alkohol, droger och trötthet. Det är även stort fokus på statistik som till exempel vilka sorters olyckor som är vanligast.Intervju med Elisabeth Ridderstråle utbildningsansvarig för riskutbildning 1 på Stora Holm Trafikövningsplats den 21 september 2011 http://socialfrihet.se/motorcykelkorkort
Andra delen är en mer praktiskt utformad del. Utbildningsledaren ställer en fråga eller säger ett påstående rörande situationer, hastigheter eller tekniker och sedan får eleverna i gruppen diskutera. När de kommit fram till ett svar får de prova att köra några varv på motorcyklar för att testa sina tankar. Sedan diskuteras det på nytt om hur det kändes och om det skulle kunna kännas bättre.Intervju med Åke Skarman utbildningsansvarig för riskutbildning 2 på Stora Holm Trafikövningsplats den 21 september 2011
Utbildningen innehåller inget prov utan är till för att öka riskmedvetenheten hos blivande motorcyklister. Riskutbildningen gäller i fem år och måste vara avklarad och godkänd innan kunskapsprov kan bokas.
Förarprov Provet består av två delar: kunskapsprov och körprov. Teoriprovet måste vara avklarat innan körprovet kan bokas. Körprovet måste genomföras och godkännas inom ett år efter avklarat teoriprov, annars måste nytt teoriprov göras.
Kunskapsprovet är ett test på aspirantens teoretiska kunskaper och genomförs på en dator hos något av trafikverkets förarprovskontor eller på annan ort där myndigheten genomför förarprov. Kunskapsprovet innehåller 70 frågor varav 5 är utvärderingsfrågor som inte är poänggivande. För att få godkänt måste aspiranten ha svarat rätt på minst 52 av de 65 poänggivande frågorna. Detta prov måste vara avklarat och godkänt innan körprovet kan bokas.
Körprovet består av två delar: manövreringsprov och trafikprov. Det krävs godkänt på båda delarna för att erhålla behörigheten för A-körkort. Manövreringsprovet måste bli godkänt innan aspiranten får ta sig an trafikprovet. Vid godkänt på manövreringsprovet men underkänt på trafikprovet måste båda delarna göras om vid ett nytt provtillfälle. Innan aspiranten inleder manövreringsprovet genomförs en säkerhetskontroll av motorcykeln som måste bli godkänd för att manövreringsprovet ska inledas. Manövreringsprovet består av 3 delar. Lågfartsbana, högfartsbana och bromsprov. Det fanns tidigare två olika lågfartsbanor och uppkörningsinspektören bestämde vilken av dessa aspiranten skulle genomföra, men sedan första maj 2015 finns bara en version kvar. Bromsprovet består av två stycken bromsningar till stillastående från 70 respektive 90 km/h. Efter avklarat manövreringsprov får aspiranten ta sig an trafikprovet. Detta är ett prov i trafiken där aspiranten och uppkörningsinspektören kör på var sin motorcykel. Inspektören bedömer aspiranten utifrån fordonskännedom, manövrering, miljö/sparsam körning, trafikregler och trafiksäkert beteende. Ett godkänt trafikprov måste ta minst 25 minuter.
Krav för B-körkort Riskutbildning