Ashanti Shequoiya Douglas, känd mononymt som enbart Ashanti, född 13 oktober 1980 i Glen Cove i New York, är en amerikansk sångare, låtskrivare och skådespelare.
Efter ett skivkontrakt med Irv Gottis Murder Inc. bidrog Ashanti med bakgrundssång på Jennifer Lopez listettor "I'm Real (Murder Remix)" och "Ain't It Funny (Murder Remix)", vilka hon också hjälpte till att skriva. Ashanti rankas som 00-talets tredje största kvinnliga R&B-sångerska efter Alicia Keys och Beyonce. Med över 15 miljoner sålda album och singlar har hon fått smeknamnet "Princess Of Hip-Hop & R&B" och rankas som en av de bäst säljande kvinnliga musikerna i världshistorien."Ashanti Means War" . RollingStone.com. Retrieved May 15, 2007http://www.theboombox.com/2008/06/10/ashanti-returns-with-newfound-independence/
Ashantis självbetitlade debutalbum Ashanti slog ett Nielsen Soundscan-rekord med de högsta försäljningssiffrorna av en debuterade kvinnlig artist genom tiderna. Några månader senare hade skivan certifierats trippel platina av RIAA (Recording Industry Association of America). Albumet innehöll hennes signaturhit "Foolish" som såldes i 7,2 miljoner exemplar och toppade Billboard Hot 100. Ashanti blev den första kvinnliga artisten i amerikansk musikhistoria med tre musiksinglar ("Foolish", "What's Luv" och "Always on Time") inom topp-tio på den amerikanska singellistan och den enda artisten efter The Beatles att nå denna bedrift. Låtarna "Happy" och "Baby" blev ytterligare topp-tio noteringar.
Hennes andra studioalbum Chapter II certifierades platina och innehöll topp-tio-hitsen "Rock wit U (Awww Baby)" och "Rain on Me". Uppföljaren Concrete Rose platinabelönades och innehöll topp-tjugo noteringen "Only U". Hennes fjärde och senaste studioalbum, The Declaration (2008), sålde färre kopior men innehöll andraplatsnoteringen "The Way That I Love You". Efter sina tre första studioalbum påbörjade Ashanti en skådespelarkarriär. Filmdebuten kom med rollen som Kyra i det amerikanska dramat Coach Carter. Hon sågs senare i The Muppets' Wizard of Oz, John Tucker Must Die och sci-fi rysaren Resident Evil: Extinction. År 2013 fick hon en permanent roll i sjunde säsongen av Lifetime-TV-serien Army Wifes.
Liv och karriär 1980–2000: Tidiga år Ashanti Shequoiya Douglas föddes den 13 oktober 1980, i Glen Cove i New York. Hennes mor Tina Douglas arbetade som danslärare och hennes far Ken-Kaide Thomas Douglas var sångare. Ashanti har afroamerikanskt, kinesiskt och dominikanskt påbrå.http://wiki.answers.com/Q/What_is_the_ethnicity_of_the_singer_Ashanti Hennes mor döpte henne efter Ashantiriket i Ghana, i detta område var det kvinnorna som hade makt och inflytande och Ashantis mor ville att hon skulle ha med sig detta. Hennes morfar James kämpade för medborgerliga rättigheter tillsammans med Martin Luther King, Jr. under 1960-talet.Howstuffworks "Ashanti's Story" Ashanti sjöng för första gången vid tre års ålder i gospelkören Having Some Fun And The Handsome Pigeons men hennes mor upptäckte hennes talang först vid tolv års ålder när hon hörde när hon sjöng Mary J. Bliges "Reminisce".Reidand, Shaheem, Waller, Curtis, and Wilkinson, Peter. "Ashanti: My Sacrifice" . MTV.com. April 2, 2002. Retrieved 30 maj 2007. När Ashanti blev tonåring började hennes mor att skicka ut demofilmer med Ashanti som dansade och sjöng. Familjen hade inte råd att gå till en inspelningsstudio och spela in officiella demolåtar så när skivbolagschefer ringde var hon tvungen att sjunga live. Samtidigt som hon studerade vid High School började hon skriva egna låtar. Hon uppträdde vid olika talangtävlingar vid Soul Cafe, China Club, Madison Square Garden, Caroline's Comedy Club och Greek Fest 2000. Under sitt första stora uppträdande framförde hon Yolanda Adamss "More Than a Melody". Hon var även med i flera musikvideor till välkända artister. Under sin uppväxt tog Ashanti också danslektioner och gick med i en kyrkokör. Hon studerade olika typer av danser vid Bernice Johnson Cultural Arts Center, däribland steppdans, jazzdans, balett, afrikansk och modern dans. Hon dansade med Senior Pro Ensemble vid Carnegie Hall, Apollo Theater, Brooklyn Academy of Music, Avery Fisher Hall och Black Spectrum Theater. År 1994 uppträdde hon vid Caribbean Awards där hon dansade med Judith Jamison från Alvin Ailey Dance Company. Med koreografen Debbie Allen som huvudansvarig uppträdde hon också i Disney TV-filmen Polly tillsammans med stjärnor som Keshia Knight Pulliam, Jomecia Moore och Phylicia Rashad.
De första rollerna som barnskådespelare blev i de av Spike Lee regisserade filmerna Malcolm X and Who's the Man?.Birchmeier, Jason. "Ashanti Biography" . AOL.com. Retrieved April 12, 2007. Efter framgångarna med musikkarriären hade Ashanti en liten roll i biofilmen Bride and Prejudice där hon framförde "My Lips are Waiting" and "Touch My Body". Ashantis medverkan i filmen var menad som hyllning till en tradition i många Bollywood-filmer där kända personer uppträdde med låtar som inte hade något egentligt sammanhang i filmen. De andra karaktärerna hade aldrig några scener tillsammans med kändisen men syns i publiken under uppträdandet. Vid 14 års ålder upptäcktes Ashanti av P.Diddys Bad Boy Records. Hon sjöng en av Mary J. Bliges låtar framför P.Diddy och The Notorious B.I.G., vilka imponerades av hennes röst och Diddy erbjöd henne ett skivkontrakt. Ashanti skrev dock aldrig på det på grund av dåliga villkor. Detta ledde istället till ett skivkontrakt med Jive Records år 1994. Relationen surnade dock när Jive försökte göra Ashanti till en popsångare.Daniels, Mark. "Nobody's Fool" . Amazon.com. Retrieved April 12, 2007. Hon började istället att satsa mer på skolarbete, cheerleading och sprint i skolans idrottslag. Hon studerade engelska och började att skriva poesi. Hon deltog även skolans skådespelarklubb och uppträdde i en del pjäser. Hon lade sina högskoleplaner på is när Epic Records erbjöd henne ett skivkontrakt år 1998. I samma veva bytte dock bolaget ledning och Ashanti blev en låg prioritet. Hon började att sjunga på olika nattklubbar och tillbringade mycket tid i Irv Gottis inspelningsstudio Murder Inc. i hopp om att bli uppmärksammad av musikproducenter.OnTV Shows | myLifetime.com
2001–2002: Kontrakt med Murder Inc. och debut
Ashanti uppmärksammades av Irv Gotti på grund av sin sångtalang. Ashanti bad honom att producera några demolåtar till henne som hon senare skulle lämna till olika skivbolag. Istället ville Gotti att Ashanti skulle skriva refränger till hans rapartister. Refrängerna skulle sedan sjungas av Ashanti. Hon gjorde debut som bakgrundssångerska på Big Puns "How We Roll". Samma år var hon gästartist på Cadillac Tahs singlar "Pov City Anthem" och "Just Like a Thug". Hon var även med på soundtrackalbumet till streetracing filmen The Fast and the Furious vilket genererade en hiphop-cover av Madonnas "Justify My Love" framförd tillsammans med rapparen Vita. Ashanti framförde även sololåten "When a Man Does Wrong" på samma skiva. Senare under samma år sjöng hon bakgrundssång på Jennifer Lopez' singel "I'm Real (Murder Remix)". Ashanti skrev och sjöng bakgrundssång på Lopez' senare singel "Ain't It Funny (Murder Remix)" och syntes i låtens musikvideo. Hon var gästartist på Fat Joes "What's Luv" och Ja Rules "Always on Time". Båda dessa låtar gavs ut som singlar samtidigt och blev 2002 års största hits. Ashanti blev den första kvinnliga artisten att uppta de två toppositionerna på USA:s singellista Billboard Hot 100 när "Always on Time" och "What's Luv" hade första respektive andraplatsen på listan.
Samtidigt som Ashanti hade stora framgångar med Ja Rule och Fat Joe släpptes hennes officiella debutsingel, midtempo-spåret "Foolish" som innehåller en sampling av DeBarges låt "Stay with Me" och släpptes som huvudsingeln från hennes kommande debutalbum. "Foolish" blev 2002 års största hit med tio raka veckor som etta på Billboard Hot 100. Ashanti slog rekord som den enda kvinnliga artisten i världshistorien med tre av sina låtar i topp-tio på Hot 100-listan samtidigt. Hon är den enda artisten i världen efter The Beatles att åstadkomma denna bedrift.Guinness World Records 2005: Special 50th Anniversary Edition (2005). pg. 196. UK: Guinness Publishing Ltd. . Hennes självbetitlade debut Ashanti släpptes under Gottis skivbolag Murder Inc. i april år 2002. Skivan debuterade som etta på alla försäljningslistor i USA. Albumet certifierades trippel platina och sålde över sex miljoner exemplar internationellt.http://www.billboard.com/news/ask-billboard-ashanti-nelly-chate-moore-1003885994.story#/news/ask-billboard-ashanti-nelly-chate-moore-1003885994.story Ashanti skrev skivans tolv låtar direkt i inspelningsstudion. År 2002 blev året som en rad nya artister debuterade, däribland "rivalerna" Amerie, Tweet och Nivea.Margena A. Christian (June 9, 2008). Ashanti returns more empowered with 'The Declaration'. Accessed September 7, 2008. Ashanti dominerade R&B-världen med minst en sång i toppen av listorna varje vecka från januari till november år 2002. De senare singlarna "Happy" och "Baby" blev båda ytterligare smash-hits. Låtarna "Rescue" och "Unfoolish" gavs ut som marknadsföringssinglar och albumspåret "Dreams" hade exklusiv promo-release i Japan. Ashanti, Vita och Charli Baltimore var gästartist Ja Rules singel "Down 4 U". Låten inkluderades på samlingsalbumet Irv Gotti Presents: The Inc.. Samtidigt genererade Ashantis debutalbum en rad prisnomineringar, däribland åtta Billboard Music Awards, två American Music Awards och en Grammy Award i kategorin "Best Contemporary R&B Album". Hon nominerades utöver detta till utmärkelsen "Best New Artist" och "Foolish" mottog utmärkelsen "Best Female R&B Vocal Performance". FHM gav henne titeln "Sexiest Woman in Music" och hon vann en Comet Award samt två Soul Train Music Awards. Ashanti erhöll även titeln "Princess of Hip-Hop & R&B".Reidand, Shaheem. "Ashanti Stood Up By Allen Iverson, But Still 'Happy'" . MTV.com. May 6, 2002. Retrieved May 30, 2007.Retrieved May 30, 2007.
Under hösten 2002 blev Ashanti inblandad i en kontrovers efter att det meddelats att hon skulle tilldelas priset Soul Train Aretha Franklin Award med utmärkelsen "Entertainer of the Year". En high school-student upprördes och startade en namnlista mot henne.Associated Press. "Ashanti accepts Lady of Soul award" . CTV.com. August 26, 2002. Retrieved May 29, 2007. Studenten sa till tidningen The Seattle Times att Ashanti var för ny för att förtjäna ett sådant pris. Nästan 30 000 personer höll med och skrev under på listan. Många hade åsikterna att etablerade artister som exempelvis Mary J. Blige och Missy Elliot eller de kritikerprisade sångerskorna Alicia Keys och India.Arie var mer värda ett pris som lyfter en artist till att vara en legend. Trots namnlistan gav Soul Train-utskottet och Don Cornelius priset till Ashanti. Hon applåderades och fick stående ovationer när hon mottog priset vid Pasadena Civic Auditorium. Hon stöttades även av Patti LaBelle som konstaterade att "Hon är bara barnet och vi måste stötta våra barn"."Ashanti "Intimate Portrait" Interview Part 3"Ryan, Joal. "Soul Train Untracked?" . E!Online.com. August 20, 2002. Retrieved May 29, 2007. I september släpptes det första albumet i serien DisneyMania som Ashanti och hennes syster, Kenashia, var delaktiga i. Albumet gavs ut via Walt Disney Records. Ashanti och hennes syster sjöng "Colors of the Wind" från filmen Pocahontas. 2003 hade Ashanti uppträtt på alla stora amerikanska galor: Soul Train Awards, Grammy Awards, BET Awards, MTV Awards och American Music Awards. Hon samarbetade med Ja Rule på en ytterligare hitlåt, "Mesmerize", vars musikvideo var en parodi på filmen Grease.
2003–2004: Chapter II och Concrete Rose