Njutångers socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun, från 2016 inom Njutångers distrikt.

Socknens areal är 93,44 kvadratkilometer land. År 1950 fanns här 4 767 invånare. Tätorten Iggesund samt tätorten och kyrkbyn Njutånger med sockenkyrkan Njutångers kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik Njutångers socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Njutångers församling och för de borgerliga frågorna bildades Njutångers landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 88-89 Nianfors landskommun inkorporerades 1952 i Njutångers landskommun, vilken senare 1963 inkorporerades i Iggesunds landskommun som 1971 uppgick i Hudiksvalls kommun. Nianfors församling uppgick 1985 i Njutångers församling som sedan 2006 uppgick i Enånger-Njutångers församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Njutånger, med samma omfattning som Njutångers församling hade 1999/2000 och fick 1995, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.

Geografi Njutångers socken ligger söder om Hudiksvall vid kusten och med en skärgård med öar. Socknen består av mindre dalgångsbygder i kustlandet som omges av bruten skogsterräng. I övrigt är det ett småbergigt skogsområde med djupt inträngande vikar.Nationalencyklopedin

Njutångers socken genomkorsas i av europaväg 4 samt av Ostkustbanan.

I öster har socknen en skärgård med bland annat öarna Innerstön, Brännön, Bergön samt Mössön, som trots namnet är en halvö, förbunden med fastlandet via Mössönäset.

Njutångersfjärden ligger centralt i socknen. Söder om fjärden sträcker sig Örängesnäset mot öster ut mot Olöbotten, som är den yttre delen av Njutångersfjärden. Söder om Örängesnäset tränger Siviksfjärden in. I denna fjärd går gränsen mellan Njutånger och Enångers socken.

Iggesund ligger i socknens norra del. Iggesundsfjärden med den inre Byfjärden sträcker sig från havet in till Iggesund. Norr om fjärden ligger, inom socknen halvön Skälölandet.

I nordväst gränsar socknen till Forsa socken. Gränsen mellan Iggesund och Forsa går delvis i Delångersån och delar åns utvidgning Iggsjön i två lika stora delar.

Njutångers socken gränsar i övrigt till Enångers socken i söder och till Idenors socken i norr.

Fornlämningar Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern finns gravhögar och en fornborg vid Länsmansudden, som är Örängesnäsets nordostligaste del, som skjuter ut vid inloppet av Njutångersfjärden. miniatyr|100px|Njutånger sockenvapen

Namnet Namnet (1363 Nyutanger) kommer från fjärden Njutångersfjärden. Förleden innehåller Niuta ett äldre namn på Nianån som mynnar i fjärden som i sin tur kommer från njuta, 'fånga' troligen i betydelse av laxfångst vid en fors strax före dess utlopp i fjärden. Efterleden är anger, 'havsvik'.

Befolkningsutveckling

Se även Njutångers församling

Referenser Noter

Vidare läsning Engman, Jan (1930-); Båtsman Spore, Njutånger - dokumentärroman, CCS förlag, Söderhamn, 1998, Engman, Jan (1930-); Njutånger - en folklivsskildring, eget förlag, Njutånger, 1995, Engman, Jan (1930-); Njutångers socken, CCS Förlag, Söderhamn, 2001, LIBRIS-id 8891129 Folkminnen - historiedokumentation från Njutångers socken, Njutångers hembygdsförening, Njutånger, 1996, LIBRIS-id 2356099 Falk, Lena (1969-) & Rann, Carola; Bostäder och familjeliv i gamla Iggesund, en bok av Lena Falk och Carola Rann i samarbete med Njutångers sockens hembygdsförening, upplaga 2, 1998, Njutångers sockens hembygdsförening, Njutånger, 1998, LIBRIS-id 3251971 Gagge, Carl-Magnus (1951-) & Karlsson, Jan (1952-); Iggesunds järnverk - historik och restaurering, Länsmuseet i Gävleborgs län, Gävle, 1984, , serie Rapport - Länsmuseet i Gävleborgs län 1983:4, LIBRIS-id 7756232 Hedin, Alf; Folkundervisningen i Njutånger 1200-1942, Folkskolestyrelsen, Iggesund, 1942, LIBRIS-id 1399869 Lundell, Jan (1948-); Centrala Njutångersbygden - kulturhistorisk kartering och historik (nov 1988), Hälsinglands museum, Hudiksvall, 1999, LIBRIS-id 2797497 Missionsförsamlingen i Njutånger; Minnesskrift - Njutångers missionsförsamling 70 år - 1880-1950, Hudiksvall, 1950, LIBRIS-id 3060784 Njutångers lantmannaförening 40 år, Egen utgivning, Njutånger, 1961 Savolainen, Toivo & Zacco-Broberg, Lena (red); Iggesund 300 år, Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, , LIBRIS-id 7666930 Utterström, Gustaf (huvudred); Iggesunds bruks historia 1685-1985 (2 delar), Iggesunds bruk, Iggesund, 1985, (hela verket), LIBRIS-id 7666821 Westberg, Hans (1907-); Östanå pappersbruk i Hälsingland - några historiska anteckningar'', Wibergs bokhandel, Hudiksvall, 1965, LIBRIS-id 821854

Externa länkar

Kategori:Socknar i Hälsingland Kategori:Indelningar i Hudiksvalls kommun