Karl Gustaf (K.G.) Karlson, född 18 april 1884 i Örby församling, Älvsborgs län, död 6 februari 1960 i Göteborgs Vasa församling, var en svensk maskiningenjör.
Efter ingenjörsexamen 1904 från Chalmers studerade K.G. Karlson vid ETH i Zürich. Senare arbetade han vid AB Gustaf Ericssons Automobilfabrik i Stockholm, Kungl. Järnvägsstyrelsen, 1908-1912 vid AB Ljungströms Ångturbin på Lövholmen i Stockholm, 1912-1914 vid AGA på Lidingö, Thulin-verken i Landskrona (flygplan) och 1914-1918 samt 1920-1934 vid Gustaf de Lavals Ångturbinfabrik på Kungsholmen i Stockholm.
1923 författade han en lärobok om Maskinelement, som gav honom Ingenjörsvetenskapsakademins guldmedalj. Han skrev också flera artiklar i Teknisk Tidskrift.
1934 utnämndes han till professor i maskinlära vid Chalmers tekniska högskola. 1943 utsågs han till prorektor samt blev 1949 professor emeritus. Han invaldes 1936 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin.
Skrifter Maskinelement (1923)
Über Wärmemotoren und Wärmepumpen (1943) Sur le frein à sabots extérieurs articulés (1951)
Källor Chalmers magasin, nr. 1, 2007, sid. 25. Nordisk familjebok (4:e upplagan, 1953) Svenskt biografiskt lexikon, band 20, sid. 743.
Kategori:Svenska professorer i maskinlära Kategori:Personer verksamma vid Chalmers tekniska högskola Kategori:Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Kategori:Personer från Örby socken Kategori:Födda 1884 Kategori:Avlidna 1960 Kategori:Män