miniatyr|höger|400px|Totalt antal polisanmälda misstänkta brott per 100 000 personer och år i Sverige 1975–2018. Källa: BRÅ miniatyr|höger|400px|Anmälda misstänkta brott per 100 000 invånare och år i Sverige 1950–2018, för några brottskategorier. Listan är sorterad efter frekvensen 2018, och indikerar procentuell ändring sedan 1975. Logaritmisk vertikal axel. Datakällor: BRÅ, För jämförelse visas konstaterat dödligt våld enligt dödsorsaksregistret.*) Utjämnat data genom löpande medelvärde över tre år. miniatyr|höger|400px|Lagförda per 100 000 invånare och år i Sverige 1975–2018, för några typer av huvudbrott. Listan är sorterad efter frekvensen 2018, och visar procentuell ändring sedan 1975. Logaritmisk vertikal axel. Datakällor: BRÅ, SCB. Brottslighet i Sverige avser gärningar eller underlåtelser i Sverige i strid med en lagbestämmelse för vilken det är en påföljd föreskriven.
Den totala anmälningsfrekvensen av brott i Sverige har uppvisat en långsam ökningstakt efter år 1990 (från totalt 14 240 polisanmälningar per 100 000 invånare år 1990 till 15 040 år 2019). Bilstölder, inbrott och butiksstölder anmäls avsevärt mer sällan på senare år, medan anmälningsfrekvensen har ökat mångfaldigt för sexualbrott, särskilt våldtäkter, samt för narkotikabrott, misshandel och skadegörelse, sedan 1970-talet. Samtidigt har det totala antalet som döms för brott minskat, trots att befolkningen har ökat (från 300 000 lagförda år 1975 och 200 000 år 1980 till omkring 100 000 per år sedan 2010).BRÅ, Personer lagförda för brott efter huvudbrott, åren 1975–2008. Statistiken grundar sig på statistiken i Rättsstatistisk årsbok, Statistisk årsbok, och Statistiska meddelanden. Brottsuppklaringsprocenten och antal personuppklarade brott sjönk successivt fram till 2016 (enligt statistik fram till 2018).
Allmänt om brott och lagföring Det svenska rättssystemet är knutet till tre instanser som samverkar med varandra, nämligen den lagstiftande makten, Sveriges riksdag, den dömande makten, Sveriges domstolar, och den verkställande makten, Sveriges regering och dess myndigheter. I Riksdagen beslutas om nya lagar och ändringar av gällande lag medan tolkningen av dessa lagar görs av domstolarna som också beslutar om påföljd inom ramen för den straffskala som Riksdagen beslutat för varje brott. All hantering av brott, från anmälan och förundersökning till verkställande av dom, sköts av myndigheter som agerar på uppdrag av Regeringen som delegerat sin makt. Så lyder polisen i Sverige under Polismyndigheten, tullen och Tullkriminalen under Tullverket, åklagarväsendet under Åklagarmyndigheten, svensk kriminalvård under Kriminalvårdsstyrelsen. Brott ses med andra ord iregel som en angelägenhet mellan staten och individen. Till följd av detta är de flesta åtal allmänna åtal. Dock finns möjlighet till enskilt åtal samt för Justitiekanslern att väcka åtal i tryck- och yttrandefrihetsmål.
Problem vid läsning av kriminalstatistik
Kriminalstatistiken är behäftad med felkällor. Feltolkningar av datamaterialet sker enkelt. Därför krävs en djupare redogörelse av enskilda utvecklingsmönster i kriminalstatistiken för att beskriva brottsutvecklingen.
Statistik över antal anmälda brott beskriver inte brottsligheten i samhället totalt sett, utan misstänkta brott som kommer rättsväsendet till kännedom. Statistiken påverkas av ändringar i lagstiftning, förändrad anmälningsbenägenhet och ändrade anmälningsrutiner hos polisen. För uttolkning av brottsutvecklingen finns även andra datakällor att tillgå, exempelvis sjukvårdsdata, dödsorsaksregistret och enkäter som den Nationella Trygghetsundersökningen (NTU).
Sveriges påföljdssystem
Om en domstol har beslutat att ett brott begåtts finns flera olika typer av påföljder som kan komma ifråga, beroende på brottets grovhet och brottslingens situation. När ansvar utkrävs kan påföljden bli böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst, elektronisk fotboja, fängelse, kontraktsvård eller överlämnande till särskild vård. Dessa påföljder kan kombineras.
Svenska fängelser klassas efter deras säkerhetsnivå i en tregradig skala från högsta säkerhetsklass (1) till öppen anstalt (3).Säkerhetsklassificering http://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/fangelse/sakerhetsklass/ Mellan 1999 och 2009 har omkring 10 000 personer årligen dömts till fängelse.Kriminalvården, Statistik fängelse Det finns särskilda fängelser för kvinnor. Omkring 5 procent av samtliga intagna på svenska fängelser är kvinnor.Kriminalvården, Kvinnor i fängelse Av samtliga lagförda personer döms årligen 10-20 personer till livstids fängelse.Kriminalvården, Statistik över livstidsdömda I praktiken är det ingen som sitter på livstid för förr eller senare blir de benådade av Regeringen. Det föreslås att benådningsrätten ska överföras till Stockholms tingsrätt istället.
Den som är yngre än 15 år är inte straffmyndig och ungdomar under 18 år brukar oftast dömas till sluten ungdomsvård på ungdomshem, dock förekommer även att ungdomar döms till fängelse.Kriminalvården, Ungdomar i fängelse
Inverkan av hovrättens överprövning
Hovrätter överprövar en ökande andel av tingsrättens domar (en ökning från 40,3 procent år 2007 till 59,1 procent år 2014 i genomsnitt i landet), och överklagan leder mer ofta till strafflindring än straffskärpning. Se följande statistik från Svea hovrätt:Lina Nestor, "Svea hovrätts överprövning i tvistemål - en uppföljning av 2012 års undersökning", Svea hovrätt 2017-11-25, arkiverad version Maria Östling, Undersökning av ändringsfrekvensen i brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 januari – 30 april 2015, Svea hovrätt. + Resultat av överprövning vid Svea hovrätt Period Andel av överprövade domar som gav strafflindring straffskärpning Juli - dec 2010 59 % 38 % Jan - april 2015 61% 36 %
Brottsoffer i Sverige
Alla brott har inte nödvändigtvis ett offer och alla brottsoffer finns inte med i kriminalstatistiken, vilket till exempel kan bero på att brottet inte anmälts. Med brottsoffer avses som regel en person som lidit fysisk, psykisk, känslomässig eller ekonomisk skada till följd av ett brott eller maktmissbruk. Med skada av maktmissbruk avses skador som inte enligt nationell lagstiftning uppkommit till följd av brott men som strider mot internationella normer och grundläggande rättigheter.Definition enligt https://web.archive.org/web/20110515115756/http://www.brottsoffermyndigheten.se/Sidor/EPT/Bestallningar/PDF/FN%20deklaration%20brottsoffer.pdf Skada kan även drabba närstående, vittnen och andra som hjälper brottsoffret.
Enligt lag har brottsoffer rätt till brottsskadeersättning, det vill säga ekonomisk ersättning för att helt eller delvis reparera följderna. Det kan vara fråga om försäkringsersättning eller skadestånd. Skadestånd beslutas vid rättegången och utgår i samverkan med Brottsoffermyndigheten. Brottsoffer kan behöva skydd efter ett begånget brott. Exempel på sådana skydd är besöksförbud, namnändring, sekretess, livvaktsskydd, vilket beslutas av polis eller Skatteverket. Brottsoffer kan i vissa fall behöva skyddat boende och andra icke-materiella insatser, vilket kan erbjudas av lokala, ideella brottsofferjourer.
Brottsutveckling Huruvida brottsligheten har ökat eller minskat i Sverige beror på under vilket tidsintervall jämförelsen sker, samt i viss mån på vilken typ av brott som studeras. I jämförelse med 1850-talet är till exempel våldsbrottsligheten betydligt lägre idag än den var då.
Om jämförelsen görs för en kortare tidsperiod har de flesta typer av anmäld brottslighet ökat i Sverige. Mellan åren 1950 och 1964 var ökningen av antalet anmälda brott 12 000 per år, efter 1965 steg ökningstakten till 33 000 anmälningar per år, främst till följd av nya rutiner för statistikföring, och efter år 1990 planade ökningen ut till 18 000 per år (2018).
I mitten av 1960-talet införde även polisen nya rutiner vid statistikföringen som är en delförklaring till den kraftiga ökningen som skett under efterkrigstiden. Förutom att det faktiska antalet brott och dömda blivit större är andra troliga förklaringar till denna statistiska ökning minskad tolerans och ökad anmälningsbenägenhet (brott som förr inte anmäldes anmäls idag), fler brott upptäcks och kommer till Polisens kännedom, lagskärpningar och längre fängelsestraff (fler sitter i fängelse samtidigt).
Antalet anmälda brott har ökat från 200 000 per år 1950 till över 1 300 000 anmälda brott per år 2007. En utplaning av antalet anmälda brott skedde under 1990-talet för att svagt börja öka igen på 2000-talet. Ökningstakten har mellan 2000 och 2007 varit i genomsnitt 15 000 brott per år.
År 2019 beskrev Amir Rostami två parallellt pågående trender inom brottsutveckling i Sverige: organiserad grov brottslighet hade en uppåtgående trend medan vardagsbrott som t.ex. "knivslagsmål på fyllan" mellan två personer visade en stabil och för vissa kategorier nedåtgående trend. Gängkriminellas våldsbrott med användning av skjutvapen, sprängmedel och handgranater har uppvisat en stark ökning sedan 1990-talet vilket inte bara har drabbat de tänkta måltavlorna utan även personer som råkar befinna sig på fel plats vid fel tillfälle. Dessutom har en det skett en kraftig ökning av ekonomisk brottslighet som är vanlig inom organiserad brottslighet, t.ex. penningtvätt, bidragsbrott och bedrägerier. Trenden med skjutvapenvåld är starkt kopplad till utsatta områden i storstäder.
Förändrad anmälningsstatistik återspeglar delvis ändrad lagstiftning och att den faktiska kriminaliteten har ändrat karaktär i Sverige (antalet brott har ökat i vissa brottstyper och minskat i andra), men påverkas också av ändrad anmälningsbenägenhet och förändrad och ibland felaktig klassificering av brott i polisanmälan. Exempelvis hade antalet konstaterade fall av dödligt våld en topp på 1,22 fall per 100 000 år 1999, och har (år 2018) inte passerat den nivån trots att antal anmälda fall av dödligt våld på senare år är betydligt högre. Skillnaden beror på att flera av de anmälda fallen var “felregistrerade” och efter utredning visade sig vara vållande till annans död, självmord, överdos, olyckor, eller ofullbordade försök till mord. BRÅ förklarar den snabbt ökande skillnaden med att polisens registrering datoriserades 1991-1995 och de manuella kontrollerna därmed har blivit färre. Knivmorden har minskat, men istället har dödsfall till följd av skjutningar i kriminella miljöer ökat snabbt på senare år. till bland de högsta nivåerna i EU.
Sjukvården observerade inte någon ökning i antalet patienter som söker för sexuella övergrepp mellan 2007 och 2015. Den dramatiska ökningen av antalet anmälda våldtäkter som skedde innan dess tros till stor del bero på skärpt lagstiftning och breddat våldtäktsbegrepp. För ökningen av rapporterad sexualbrottslighet i övrigt finns flera tänkbara förklaringar, och man kan inte avgöra orsakerna säkert, men enligt en statistisk analys från 2019 av Dagens Nyheter finns inget som stöder att det skulle bero på ökad anmälningsbenägenhet.
Nationella Trygghetsundersökningen (NTU)
Sedan 2005 genomför BRÅ årligen enkätundersökningar kallade Nationella trygghetsundersökningen. År 2018 deltog 200 000 personer i undersökningen.
Jämförelse med Norden och EU-länder
Enligt EU-SILC undersökningen från 2017 är Sverige ett av länderna i EU där störst andel av befolkningen upplever problem med brottslighet, vandalism och våld i sitt bostadsområde, till skillnad från andra nordiska länder som placerar sig på de lägsta nivåerna. Sverige representerar med en trend under perioden 2010-2017 med ökande problem en avvikelse från övriga EU-länder, där problemen istället minskar. Problemen med våld, vandalisering och brott i bostadsområdet visade en fallande trend i alla EU-länder utom Tyskland, Sverige, Litauen och Luxemburg.
Generellt upplever en tre gånger större andel av EU-länders befolkning problem i storstäder jämfört med glesbygd, medan Sverige har en hög andel även i glesbygd.
Kategorier av brott och frekvenser