Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980. Vid tillfället fanns 6 kärnreaktorer i drift, 4 var klara för start och 2 under byggnad. Folkomröstningen gällde som kallades och De olika linjernas valsedlar talade alla om avveckling av kärnkraften. inom högst 10 år, de övriga i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd, och att använda "högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete", vilket alltså innebar utbyggnad av två nya reaktorer. Linje 2 fick flest röster och Linje 1 och Linje 2, som hade samma text på röstsedelns framsida, fick tillsammans ca 60 procent av rösterna. Valdeltagandet var 75,6 procent. Partierna hade inför omröstningen enats om att uppfatta folkets utslag som bindande.Populär historia 21 december 2006

Beslut om folkomröstning miniatyr|229x229px|Thorbjörn Fälldin (C) var statsminister vid tiden för folkomröstningen. Beslutet om folkomröstningen togs till följd av ökad insikt om kärnkraftens risker efter Harrisburgolyckan 1979 och med en växande opposition mot kärnkraften i Sverige. Alla riksdagspartier ställde upp på kravet på folkomröstning. Det viktigaste politiska skälet för en folkomröstning var att den borgerliga regeringen var oenig internt. Centerpartiet såg en avveckling som en mycket viktig fråga, medan de två andra partierna inte ställde upp på Centerpartiets linje. Man bestämde sig för att ha en folkomröstning och låta den styra, så att frågan inte skulle vara så splittrande för de borgerliga. Socialdemokraterna var också oeniga internt och ställde upp på en folkomröstning.

De politiska partierna i riksdagen sammanträdde i tre dagar för att formulera frågorna i folkomröstningen. Ordförande var statsminister Thorbjörn Fälldin (C). Ingvar Carlsson (S) har i efterhand hävdat att han i sin analys inför förhandlingarna kom fram till att det logiskt sett borde ha funnits fyra linjer. På nej-sidan ville många stänga kärnkraften omedelbart, men man var rädd att förlora många väljare som ansåg att detta skulle få alltför stora ekonomiska konsekvenser. Man samlade sig därför runt ett alternativ som förespråkade tio års avveckling (Linje 3). På ja-sidan fanns de som ville fortsätta att bygga ut kärnkraften. Inget parti vågade dock skriva det i klartext och den linjen blev därför inte representerad i folkomröstningen. Flera samhällsvetare samt politiker har i efterhand erkänt att just avsaknaden av ett ja-alternativ gjorde omröstningen till nära nog en demokratisk charad. Andra forskare och politiker menar att den demokratiska charaden snarare utgörs av att man 40 år senare fortfarande inte genomfört den beslutade avvecklingen.

Moderaterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna förde separata förhandlingar för att formulera ett gemensamt ja-alternativ med innebörden att reaktorerna skulle få användas under sin tekniska livslängd, som uppskattades till 25 år. Dessa förhandlingar sprack slutligen främst på grund av att Moderaterna inte kunde acceptera tilläggsförslagen: att staten eller kommunerna skulle äga kärnkraftverken och att så kallade övervinster från privat produktion av vattenkraft skulle dras in genom beskattning. Resultatet blev att Moderaterna drev Linje 1, Folkpartiet och Socialdemokraterna Linje 2 och att Centerpartiet och VPK (senare Vänsterpartiet) ställde sig bakom Linje 3. KDS (senare Kristdemokraterna)som då ännu inte var ett riksdagspartiställde sig också bakom Linje 3.

Folkomröstningen Valsedlarnas framsida började alla med samma text:

Linje 1 miniatyr| stående|Valsedel för linje 1. Texten är densamma som på linje 2 som dessutom hade en baksida.

På valsedelns framsida stod det "Jag röstar för förslag nr 1". Därefter stod det, samma som på Linje 2:s valblankett, följande:

Denna linje företräddes av Moderata samlingspartiet. Kampanjgeneral var Per Unckel.

Linje 2 miniatyr|stående|Framsida på valsedel för linje 2. miniatyr|stående|Baksida på valsedel för linje 2.

På valblankettens framsida stod det, utöver den text som var identisk med Linje 1, "Jag röstar för förslag nr 2" och avslutade med "Vänd!". På valsedelns baksida stod det:

Denna linje företräddes av Socialdemokraterna och Folkpartiet. Den sista punkten på valsedeln var den viktigaste orsaken till att Moderaterna inte ansåg sig kunna ställa sig bakom linje 2. Kampanjledare för linje 2 var Hans Blix.

Linje 3 miniatyr|stående|Valsedel linje 3 som också hade en baksida. miniatyr|stående|Baksida på valsedel för linje 3.

På valsedelns framsida fanns följande text:

På valsedelns baksida fanns följande text:

Denna linje företräddes av Centerpartiet, KDS och Vänsterpartiet kommunisterna. Linje 3:s ledare var Lennart Daléus."Förlorarna segrade – svensk kärnkraft genom tiderna" Dagens Nyheter 26 april 2010, läst 26 april 2010

Röstresultat Tabell över röstfördelningen i folkomröstningen om kärnkraft. Rösterna är uppdelade på län. Respektive linjes bästa respektive sämsta län har markerats i fet stil.

LänLinje 1Linje 2Linje 3BlankrösterTotalt valdeltagandeAntalProcentAntalProcentAntalProcentAntalProcentAntalProcentStockholms län230 04525,41295 83732,68350 94238,7628 5033,15905 32777,9Uppsala län25 21918,052 64237,658 05141,44 2733,0140 18578,6Södermanlands län23 94616,5667 19246,4648 11033,275 3673,71144 61576,2Östergötlands län42 34318,9395 02242,4977 27834,569 0114,03223 65475,0Jönköpings län29 71717,0667 13738,5671 31440,955 9843,44174 15276,4Kronobergs län16 90917,5435 66937,0140 70242,233 0983,2196 37874,6Kalmar län23 46817,3054 50740,1953 56839,504 0723,00135 61573,4Gotlands län4 16113,6710 47434,4114 84348,769643,1730 44273,2Blekinge län15 11618,1241 35949,5924 14128,942 7883,3483 40471,3Kristianstads län35 93723,7462 62941,3847 49031,375 3123,51151 36872,0Malmöhus län124 58428,36190 65143,40109 31024,8814 7453,36439 29076,9Hallands län24 69518,7045 81334,6956 49842,785 0593,83132 06577,5Göteborgs och Bohus län80 58419,30145 79134,92177 13642,4214 0343,36417 54575,7Älvsborgs län39 79716,4591 74837,92101 86942,118 5083,52241 92276,1Skaraborgs län24 55716,1352 24834,3270 07946,035 3633,52152 24775,6Värmlands län25 22415,0267 23941,6863 92939,634 9243,05161 31673,0Örebro län21 97513,7969 12743,3763 16239,625 1363,22159 40075,8Västmanlands län29 37520,0264 66644,0846 92231,985 7383,91146 70175,4Kopparbergs län19 24911,9165 72540,6771 11244,005 5313,42161 61773,7Gävleborgs län17 14510,3269 91142,0874 08044,595 0003,01166 14672,9Västernorrlands län15 83110,0967 92343,2868 66143,754 5192,88156 93476,0Jämtlands län7 2509,5831 25941,3035 12046,402 0582,7275 68772,4Västerbottens län13 7349,8156 82740,5865 93847,093 5272,52140 02676,6Norrbottens län14 1079,9167 94847,7556 65639,813 5892,52142 30071,6Hela riket904 96818,941 869 34439,121 846 91138,65157 1033,294 778 32675,6

Efter folkomröstningen

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Man fastnade för denna tidpunkt eftersom Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som skulle tas i bruk först 1985, antogs ha en teknisk livslängd på 25 år. Årtalet 2010 var inte formellt en del av någon av linjerna i folkomröstningen, men det kom att användas i kampanjen för Linje 2.

År 1997 beslutade riksdagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling utan att något slutdatum fastställdes. Istället beslutades att "omställningen skall genomföras på ett sätt som gör det möjligt att tillförsäkra svensk industri och samhället i övrigt el på internationellt konkurrenskraftiga villkor" och regeringen gavs rätt att besluta om sluttidpunkten för varje enskild kärnkraftsreaktor.

Den 17 juni 2010 röstade riksdagen ja till att tillåta byggande av nya reaktorer för att ersätta de befintliga, något som inte fanns med bland alternativen i kärnkraftsomröstningen.

År 2020 hade Sverige sex reaktorer i drift, sedan Ringhals 1 stängts ner i december 2020. Utvecklingen av den förnybara energin hade gått starkt framåt. 2018 stod förnybar energi för 95 % av nyinstallerad elproduktionskapacitet i EU. Vindkraften hade byggts ut i snabb takt. 1980 levererade vindkraften i Sverige mindre än 0,001 TWh medan kärnkraften levererade 25 TWh el. Enligt en beräkning från 2022 skulle vindkraften 2024 leverera 47 TWh, solkraften 3 TWh och kärnkraften 52 TWh. Svenska kraftnät skrev i sin långsiktiga marknadsanalys: "Vindkraft är det kraftslag som kräver lägst elpris för att kunna motivera nyetablering och följaktligen det kraftslag som ser den största tillväxten fram till år 2040 i samtliga scenarier". Referensalternativet för 2040 innehåller 89 TWh el från vind och sol och noll från kärnkraft.

Se även Kärnkraftsfrågan i Sverige

Referenser Intervjuer Sveriges Radio

Externa länkar Genomförda nationella folkomröstningar – Regeringen.se P3 Dokumentär om Folkomröstningen och striden om kärnkraften Bild på Atomkraft nej tacks symbol (Linje 3) Bild på Energi för Sveriges symbol (Linje 1)

Kategori:Politik i Sverige 1980 Sverige Kärnkraft Kategori:Kärnkraft i Sverige Kategori:Vetenskapsåret 1980