Detta är en kronologisk lista över svenska riksdagar, från ståndsriksdagens föregångare under medeltiden, fram till dagens enkammarriksdag. Traditionellt brukade tidigare Arboga möte i januari 1435 räknas som den första ståndsriksdagen, men detta anses numera felaktigt. I rimkrönikan Engelbrektskrönikan (nedtecknad 1436–1438) står det om vilka som kallades till mötet att ”alla skulle dit då fara: biskopar, prelater, riddare och svenner, köpstadsmän av riket mena”. Angående det möte som hölls i Arboga ett år senare (i januari 1436) avslutas en liknande fras om kallelse med ”och alla mena”. Äldre tiders forskare ansåg sig här ha funnit grunden till fyrståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Att man numera inte räknar dessa möten som riksdagar beror på att man vid jämförelse med andra dokument från tiden har funnit att formuleringarna bara gör anspråk på att mötena skulle företräda alla innevånare i riket, men att så i själva verket inte var fallet.
Den första riktiga riksdagen ägde alltså rum först senare, men riksdagens rötter kan sökas ännu tidigare. Kungen Magnus Ladulås (regerade 1275–1290) kallade efter feodalt mönster till ”samtal” (på latin parlamentum) med de främsta företrädarna för adeln och kyrkan under så kallade ”herredagar”. Ibland kunde även representanter för städerna och bönderna kallas till sådana möten, när kungen behövde försäkra sig om deras stöd.
För att mötet verkligen ska kunna anses vara en ståndsriksdag, det vill säga att det föreligger ständerrepresentation, måste det uppfylla fyra kriterier: Hela riket måste vara representerat geografiskt (alltså att det finns representanter från alla geografiska områden i riket). Hela riket måste vara representerat socialt (alltså att det finns representanter från alla samhällsskikt som anses någorlunda socialt självständiga). Alla grupper (stånd) på mötet måste anses vara kompetenta att yttra sig i och diskutera de frågor mötet handlar om. Alla grupper (stånd) på mötet måste vara berättigade att avge sin röst vid beslut (så att det inte är de högre stånden som beslutar och de lägre bara instämmer) och varje stånds röst måste respekteras.
Det första möte, som uppfyller samtliga dessa kriterier, är riksdagen i Västerås 1527 och det var också under 1500-talet, som formerna för den verkliga ståndsriksdagen började växa fram – samtidigt som de flesta ständerförsamlingar i andra europeiska länder (med undantag för Englands parlament) alltmer började förlora sin makt till enväldiga regenter. Mötet i Arboga 1561 var också det första, där termen riksdag användes. Den ordning som växte fram under 1500- och början av 1600-talet fastställdes i Ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligen känd som 1617 års riksdagsordning. Denna gällde fram till 1723 och kom att styra hur stormaktstidens riksdagar bedrevs.
Efter Karl XII:s död 1718 och det kungliga enväldets fall i samband med införandet av 1720 års regeringsform infördes 1723 års riksdagsordning för att bättre spegla frihetstidens statsskick. Denna kom att gälla fram till 1809. Redan under 1600- och 1700-talet hade ståndsriksdagen börjat bli föråldrad, eftersom det växte fram flera grupper i samhället som inte ingick i något av de fyra stånden och därför inte var representerade på riksdagarna. Detta blev framförallt tydligt under 1700-talet i och med att de nyrika köpmän som gjorde sig en förmögenhet på bland annat Svenska Ostindiska Companiet tillhörde de högre skikten i samhället, men var utestängda från riksdagarna. Redan i början av 1800-talet försökte man därför reformera systemet genom att avskaffa de fyra stånden och införa en tvåkammarriksdag efter modell av det brittiska parlamentet. Man kunde dock inte enas om hur det nya systemet skulle se ut och därför blev ståndsriksdagen kvar i över ett halvsekel till vid införandet av 1810 års riksdagsordning.
Under 1800-talet blev situationen dock alltmer ohållbar och 1866 lyckades man äntligen införa Louis De Geers förslag till ny riksdagsordning, där de fyra stånden avskaffades och tvåkammarriksdagen infördes. Detta system existerade i drygt 100 år, innan det 1971 ersattes av den enkammarriksdag, som är Sveriges nuvarande parlamentssystem.
Mötenas tidslängd är inte alltid lätt att fastställa. Formellt inleddes de med att en kunglig proposition lästes upp (riksdagen ”utblåstes”), men ständerna hade oftast samlats redan före denna tidpunkt. När mötet sedan formellt avslutades (riksdagen ”avblåstes”) kunde ständernas interna överläggningar fortsätta i ytterligare några veckor. Från och med 1700-talet kan tidsangivelserna göras mer exakt, eftersom protokollen från och med då blir mer fullständiga.
Riksdagens föregångare (till 1526) Före 1400-talet känner man till några få herredagar och riksmöten, som har kallats till av kungarna och listan är därför ytterst ofullständig. Fram till 1700-talet var det också kungen som kallade till möte när han ansåg det nödvändigt, så de förekom mycket oregelbundet.
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar Herredag Alsnö hus på Adelsö i Mälaren September 1280 Förbud mot att stormän våldgästar bönder. Bekräftelse på Birger jarls edsöreslagar (fridslagar). Införandet av det världsliga frälset (adeln) genom beslutet att den som kan ställa upp med häst och ryttare i kungens tjänst blir befriad från skatt. Förbud mot att länsherrar pålägger sina bönder andra utgifter och kräver andra prestationer än de vanliga. Stadgan utfärdades möjligtvis den 27 september 1280, men tidpunkten för både mötet och stadgan är osäkra och olika forskare förlägger det tidigast i maj 1279 och senast i september 1281. Herredag Örebro Mars 1308 Frågor mellan kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar, diskuteras, varvid en förlikning ingås. Kung Birger avstår nära 2/3 av Sverige i förläning till sina bröder. Herredag Uppsala Juli 1319 Magnus Eriksson väljs till svensk kung och överenskommelsen Frihetsbrevet sluts för att reglera hans styre. Herredag Örebro Mars 1347 Diskussion om den nya landslagen, som ska ersätta landskapslagarna och gälla för hela riket. Herredag Arboga 13 januari 1435 20 januari 1435 Upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson utses till Sveriges rikshövitsman den 13 januari. Mötet kallades till ”um tiugandadag jula” (alltså tjugondedag jul, det vill säga den 13 januari) och ett brev om mötets resultat är daterat den 20 januari. Herredag Uppsala Början av juni 1435 6 juni 1435 Mötet föreslår att Erik av Pommern ska återinsättas som svensk kung och Engelbrekts hövitsmannaskap ska upphöra. Ett dokument om mötet uppsattes den 6 juni. Herredag Arboga 5 januari 1436 22 januari 1436 Karl Knutsson (Bonde) väljs till svensk rikshövitsman och Engelbrekt Engelbrektsson blir omvald till samma post. De båda delar på posten fram till Engelbrekts död, den 4 maj samma år. Mötet sattes till tolftedag jul (det vill säga den 5 januari) och rådets beslut är daterat den 22 januari. Herredag Arboga 2 mars 1438 Mars 1438 Karl Knutsson (Bonde) nedlägger sitt rikshövitsmannaskap den 6 mars. Mötet inleddes ”söndagen näst efter fastegångstiden”. Fastegångstiden var inledningen på fastan, som var onsdagen efter fettisdagen. 1438 inföll fettisdagen den 25 februari och fastegångstiden således den 26 februari. Söndagen därefter var den 2 mars. Herredag Stockholm April 1439 Mötet förklarade kung Eriks avsättning av Karl Knutsson (Bonde) som rikshövitsman i mars 1438 som ogiltig. Herredag Tälje Slutet av september 1439 September 1439 Erik av Pommern blir för sista gången avsatt som svensk kung. Herredag Arboga September 1440 Oktober 1440 Kristofer av Bayern väljs till svensk kung. Herredag Stockholm Juni (senast den 20) 1448 Juni (tidigast den 29) 1448 Karl Knutsson (Bonde) väljs till svensk kung den 20 juni och kröns den 29 juni i Uppsala. Herredag Stockholm 23 juni 1457 Juni (tidigast den 29) 1457 Kristian I väljs till svensk kung den 23 juni och kröns den 29 juni i Uppsala. Herredag Stockholm 1 juli 1464 2 juli 1464 Under ett uppror och belägring av Stockholm ber man Karl Knutsson återkomma som svensk kung, vilket han gör i augusti. Herredag Västerås 1 november 1466 Man ber Karl Knutsson återkomma som svensk kung en tredje gång. Herredag Stockholm 21 september 1467 21 september 1467 Även allmoge och köpstadsmän deltar i detta möte, där man beslutar att inte längre erkänna Kristian I som kung, utan istället inkalla Karl Knutsson (Bonde), som sedan håller sitt intåg i Stockholm 12 november. Herredag Arboga 1 maj 1471 1 maj 1471Sten Sture den äldres riksföreståndarskap stadfästs, sedan han har utropat sig till denna post den 16 maj året innan (dagen efter Karl Knutssons död) och blivit vald den 1 juni samma år. Mötet hölls ”vid valborgsmässotid”. Herredag Strängnäs Juni 1477 Juli 1477 Mötet avböjer ett erbjudande från Kristian I att åter hyllas som svensk kung. Enligt ett bevarat dokument har magistrater från Stockholm blivit kallade till Strängnäs ”i juni”. Herredag Linköping Mars 1495 Mötet ger sitt stöd till Sten Sture i det osäkra läge som har uppstått efter att kung Hans i november 1493 har slutit ett förbund med Ryssland riktat mot Sverige. Herredag Stockholm 25 november 1497 25 november 1497 Kung Hans hyllas som svensk kung. Herredag Stockholm Maj 1499 22 juni 1499 Prins Kristian hyllas som svensk tronföljare den 29 maj. Herredag Stockholm Slutet av januari (senast den 21) 1504 30 januari 1504 Svante Nilsson (Sture) väljs till svensk riksföreståndare den 21 januari sedan Sten Sture den äldre har avlidit den 14 december året innan. Herredag Stockholm Slutet av oktober 1507 27 oktober 1507 Mötet avhandlar det pågående kriget mellan Sverige och Danmark. Herredag Stockholm September 1508 Mötet diskuterar förslaget att avsluta kriget som har framförts i mötet i Stockholm 1507. Herredag Strängnäs Slutet av september 1511 Början av oktober 1511 Mötet yrkar att Svante Nilsson ska avgå som riksföreståndare, vilket dock inte blir fallet. Herredag Stockholm Juli 1512 23 juli 1512 Sten Sture den yngre utropas till riksföreståndare den 23 juli. Herredag Arboga 1 januari 1517 Januari (tidigast den 7) 1517 Mötet uttalar sitt stöd för riksföreståndaren Sten Sture. Man beslutar också att straffa ärkebiskopen Gustav Trolle och att riva fästningen Stäket. Herredag Stockholm Tidigast 16 november 1517 23 november 1517 Ärkebiskop Gustav Trolle blir avsatt och man beslutar att hans borg, som belägras sedan hösten 1516, ska rivas. Ett dokument daterat 14 november 1517 är skrivet ”några dagar innan” mötet inleddes, så det började tidigast 16 november. Herredag Arboga December 1518 14 december 1518 Gustav Trolle blir avsatt som svensk ärkebiskop. Herredag Stockholm 1 november 1520 Kristian II väljs till svensk kung och efter mötet blir han krönt den 4 november. Mellan den 8 och 10 november genomförs Stockholms blodbad. Herredag Vadstena 21 augusti 1521 Augusti 1521 Gustav Vasa väljs till svensk riksföreståndare den 21 eller 22 augusti. Han använder titeln första gången den 23 augusti. Herredag Strängnäs 2 juni 1523 7 juni 1523 Gustav Vasa väljs till svensk kung den 6 juni. Herredag Vadstena 1 januari 1524 7 januari 1524 Mötet stödjer ett krigståg för att erövra Gotland. Mötet inleddes ”vid nyårstiden” 1524 och avslutades ”en vecka senare”. Herredag Västerås 7 maj 1525 13 maj 1525 Gustav Vasa får förnyat förtroende som regent. Riksråden samlades den 7 maj och övriga den 14 maj. Eftersom mötet var slut den 13 maj var det alltså bara ett möte mellan kungen och riksråden, där ständerna sedan informerades om resultatet. Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
De första ståndsriksdagarna (1527–1616)