Marksänd digital-TV infördes i Sverige 1999. Fram till den 31 januari 2008 fortsatte det analoga nätet sända parallellt med det nya digitala. En släckning av det analoga nätet (PAL) påbörjades den 19 september 2005 och genomfördes i olika geografiskt indelade etapper fram till den 29 oktober 2007.
Ett motiv för beslutet om införande var att öka det kulturpolitiska inflytandet över TV-sändningarna genom att möjliggöra fler TV-kanaler, och på så sätt bemöta konkurrensen från satellit-TV och kabel-TV, som inte behöver sändningstillstånd och således inte behöver följa radio- och TV-lagen. Den analoga TV-nedsläckningen har frigjort radiospektrum som även kan utnyttjas för fler tjänster, exempelvis skarp-TV (HDTV), mobil-TV och mobil telekommunikation.Positivt regeringsbeslut om fördelning av tv-frekvenser , Pressmeddelande från PTS 2007-12-20
De fem första sändarnäten (MUX 1–5) täcker 99,8 % av befolkningen, 90 % för MUX 6 och 30 % för MUX 7. Antalet mottagbara TV-kanaler varierar således geografiskt. Näten tillhandahålls av det statliga företaget Teracom. Sändningarna sker både fritt och med kryptering. De fria sändningarna kräver endast en digital TV-mottagare (vanligtvis en extra låda om mottagaren inte är inbyggd i TV-apparaten), men för att se krypterade sändningar behövs en mottagare med dekrypteringsfunktion och ett kort från Boxer. Sedan 2007 har Boxer inte längre något monopol på att kryptera marksändningar.
Tillstånd för sändning tilldelades tidigare av regeringen och har då i regel förnyats vartannat år. Sedan 2008 tilldelas tillstånd av Myndigheten för radio och TV (tidigare Radio- och TV-verket) och gäller i sex år. Om företaget i fråga inte sänder, eller på annat sätt inte följer sitt tillstånd, kan företagets tillstånd dras tillbaka.
Sändningar i standardupplösning följer DVB-T-standarden och använder MPEG2-kodning. Skarp-TV-sändningar (HDTV) sker med DVB-T2-standarden och MPEG4-kodning. Mobil-TV-sändningar sker med standarden DVB-H. I Sverige sker DVB-T-sändningar idag med datahastigheten 24 Mbit/s per MUX, vilket möjliggör cirka åtta TV-program i standardupplösning samtidigt över varje MUX. Varje MUX sänds över en 7 MHz bred kanalfrekvens på VHF-bandet, eller en 8 MHz bred UHF-kanal, samma utrymme som tidigare krävdes för analog sändning av ett TV-program. I Skåne-Blekinge används enkelfrekvensnätverk (SFN), så att alla TV-sändare i regionen som sänder en viss MUX använder samma kanalfrekvens.
Historik Före sändningsstart Sveriges riksdag beslutade den 9 april 1997 att digitala marksändningar av TV skulle inledas. Den 13 november 1997 beslutade riksdagen att fem områden skulle bli först med marksänd digital-TV, nämligen Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Sändningarna skulle fördelas över två kanalfrekvenser ("MUXAR").
Ursprungligen var digital-TV en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. I april 1998 meddelade Johan Jakobsson att Folkpartiet drog sig ur samarbetet efter kritik mot hur Digital-TV-kommittén valde vilka företag som skulle få rikstäckande sändningstillstånd. Jacobsson menade att kommittén godtyckligt hade prioriterat exempelvis TV-kanalen TV3 framför Kanal 5 och Canal+ framför TV1000.Johan Jakobsson: DN DEBATT: Fp lämnar tv-kommitté, Dagens Nyheter, 30 april 1998 Denna kritik bestod även efter att Digitalkommittén den 6 maj 1998 presenterat sitt slutgiltiga förslag där Kanal 5 fick plats genom att kanaler delade på utrymme. Folkpartiet motsatte sig därefter planerna tillsammans med Moderaterna och de lämnade in åtskilliga motioner med krav på stopp för utbyggnaden under de följande åren. Ett av huvudargumenten Moderaterna anförde när de tidigt motsatte sig satsningen på digital-TV var att det ett sätt för den svenska regeringen att kunna fortsätta kontrollera TV-sändningarna.Motion till riksdagen 1996/97:K14 av Anders Björck m.fl. (m) med anledning av prop. 1996/97:67 Digitala TV- sändningar
Den 25 juni 1998 beslutade Sveriges regering om tillstånd för digitala sändningar. SVT, UR och TV4 fick förändrade tillstånd och dessutom gavs nya tillstånd om digitala sändningar för att sända TV3, Kanal 5, Canal + Television, Kunskaps-TV i Sverige (kom att bli K-world), TV8, Cell Internet Commerce Development AB (kom att bli eTV), TV-Linköping Länkomedia AB (NollEttan) och Landskrona Vision AB (Skånekanalen). Eftersom frekvensutrymmet inledningsvis var begränsat till två sändarnät med plats för sammanlagt åtta kanaler, skulle SVT2 inte sändas digitalt och vissa kanaler skulle dela plats. Exempelvis fanns det inskrivet i sändningstillstånden att TV3 skulle sända under jämna veckor och Kanal 5 under udda veckor, TV8 fick sända under kvällstid, Cell fick sända under natt- och dagtid och Kunskaps-TV fick betydligt sänkt sändningskapacitet under vissa tider när SVT:s regionalprogram sände.Tillstånd att sända television med digital sändningsteknik Regeringsbeslut 1998-06-25Elva bolag får sända digital-tv. Striden avgjord. Sex rikstäckande och fem regionala kanaler delar sändningsutrymme, Dagens Nyheter, 26 juni 1998
Den 22 december 1998 beslutades att ytterligare ett frekvensutrymme, benämnt C, skulle släppas. Detta innebar de tidigare begränsningarna inte längre var nödvändiga.Ändring av tillstånd att sända marksänd television med digital teknik Regeringsbeslut 1998-12-22
SVT släppte i januari 1998 ett pressmeddelande om att de sökte tillstånd för att sända fyra kanaler (SVT1, SVT2, nyhetskanalen SVT24 samt fem regionala kanaler) samt att de senare ville starta ytterligare kanaler: en repriskanal, en "guldkanal" (liknande BBC:s UK Gold) samt en egen version av kulturkanalen Arte.
Starten 320px|miniatyr|En digital-TV-box från Nokia Marknätets tidiga år präglades av problem. När de första sändningarna inleddes i april 1999 var det bara SVT:s analoga kanaler, SVT1 och SVT2, samt den nystartade SVT24 som sände. Vid starten kunde bara något hundratal hushåll ta del av sändningarna. SVT startade fem regionala kanaler i mindre skala några månader efter starten.
De kommersiella företagen dröjde. Först den 1 september 1999 inleddes sändningarna av TV4.TV4 börjar sända digitalt 1 september, TV4, 31 augusti 1999 Sändningarna av TV3, Kanal 5, Kunskaps-TV (K-world), TV8, Canal+ samt Cell (eTV) hade vid den här tidpunkten ännu inte börjats sända, fast programbolagen hade tillstånd. Sändningarna av Canal+, TV8 och K World kom igång under andra halvan av 1999. Dessutom gavs tillstånd för sändning av Canal+ Gul och Canal+ Blå. Under andra halvan av 1999 började också Boxer TV Access bygga upp sin verksamhet.
En fjärde frekvenskanal, D, beslutades i juni 1999. Beslut om tillstånd för detta nät fattades den 20 januari 2000. Det innebar att hela MUX D skulle användas av Modern Times Group för att börja sända TV1000, ZTV och Viasat Sport. TV3 och TV8 flyttades samtidigt till denna multiplex. Man beslutade också att TV4 AB skulle få disponera två kanaler multiplex B och K World flyttades till multiplex C.Tillstånd att sända television Regeringsbeslut 2000-01-20
Under första halvan av år 2000 hade de flesta företag med tillstånd börjat sända. Uppdelningen såg därefter ut såhär: Nät A: SVT1, SVT2, SVT24 och regionala SVT-kanaler Nät B: TV4, extra digital TV4-kanal, eTV och regionala kanaler Nät C: Kanal 5, K World, Canal+, Canal+ Gul och Canal+ Blå Nät D: TV3, ZTV, TV8, TV1000 och Viasat Sport Regionala kanaler var Skånekanalen i Skåne, Nollettan i Östergötland och DTU Television i Göteborgsområdet och Sundsvall/Östersund. Även Stockholmskanalen Stockholm 1 hade tillstånd, men då de ännu inte inlett sändningar i maj 2001 drogs deras tillstånd tillbaka och utrymmet gavs till DTU.Ändrade beslut om sändningstillstånd för DTU och Stockholm 1, Radio- och TV-verket, 8 maj 2001
Den 30 november 2000 beslutade regeringen att det digitala marknätet skulle byggas ut för att täcka hela landet,Ändrade villkor för sändningar i det digitala marknätet, Radio- och TV-verket, 2 januari 2001 vilket i praktiken blev 90 % av befolkningen år 2002.
Det var dock svårt att få befolkningen att investera i marksänd digital-TV. Ett halvår efter starten av nätet hade fortfarande bara några hundra hushåll köpt de boxar som behövdes. När SVT skulle starta den regionala kanalen SVT Mitt rapporterade tidningarna att kanalens redaktion var större än antalet potentiella tittare.
Inledningsvis kostade digitalboxar runt 5000 kronor och det dröjde innan uthyrningsverksamheten kom igång.Digital-tv: Hyrboxar ska rädda digital-tv, Dagens Nyheter, 28 oktober 1999
MTG MTG hävdade att de inte fick sända reklam i det digitala marknätet. Därför redigerade de bort sina reklamavbrott och ersatte dessa med skyltar. Kanal 5 hade dock hela tiden sänt lika mycket reklam som via satellitversionen. Den 1 januari 2001 bestämde sig därför MTG för att ta ut en extra kostnad på 115 kronor för de som ville se deras kanaler TV3, TV8 och ZTV i marknätet.
I juni 2001 bestämde MTG att sändningarna i marknätet skulle upphöra den 15 augusti 2001MTG lämnar digitala marknätet , MTG, 19 juni 2001 alternativ länkBoxer: "Vi välkomnar att MTG hoppar av", Dagens Media, 20 juni 2001, och så skedde. MTG ville dock behålla sina fem kanalplatser även om de inte sände på dem, men alla MTG:s tillstånd återkallades av Radio- och TV-verket.Beslut om återkallelse av sändningstillstånd , Radio- och TV-verket, 25 oktober 2001MTG blir av med sändningstillstånd, Dagens Media, 25 oktober 2001
De fem Viasat-kanalerna skulle komma att ersättas av andra kanaler. Under andra halvan av 2001 tilldelades Eurosport Sales Organisation, MTV Networks Nordic, TV4 AB och Discovery Communications Europe tillstånd för utsändning av kanalerna Eurosport, MTV Nordic, Nickelodeon, VH1, CNN International, Discovery Channel och Animal Planet. Nickelodeon och Eurosport hade redan sedan den 1 augusti börjat sända i marknätet genom att utnyttja K Worlds respektive DTU7:s kanalplatser. Nu fick de dock egna kanalutrymmen.NICKELODEON KLAR ATT BÖRJA SÄNDA I DET DIGITALA MARKNÄTET, Boxer, 21 juni 2001EUROSPORT NU I DET DIGITALA MARKNÄTET, Boxer, 21 juni 2001SÄNDNINGSSTART FÖR NYA KANALER I DET DIGITALA MARKNÄTET, Boxer, 30 november 2001
I början av 2002 lades SVT:s regionala kanaler ner och ersattes av evenemangskanalen SVT Extra. Under år 2002 gick både eTV och K World i konkurs och i september fick NonStop Television tillstånd för start av kanalen E!.Nöjeskanalen E! klar för sändning i det digitala marknätet, pressmeddelande, Millennium Media Group, 13 september 2001
Fram till slutet av 2002 hade alla TV-sändningarna varit kodade, men när Barnkanalen började sända i december var den okrypterad, vilket innebar att man inte behövde ett abonnemang med programkort för att se kanalen. Övriga SVT-kanaler blev okrypterade den 1 januari 2003. I början av året relanserades SVT24 som 24 och TV4 startade TV4 Plus.
Efter flera års tröghet och problem för Boxer TV Access tog införskaffandet av de nödvändiga set top-boxarna fart under 2003 och 2004.
Under första halvan av 2003 bestämde riksdagen att det analoga nätet skulle släckas. Man har även beslutat att bygga ut SVT och UR:s nät så det täcker 99,8 procent av befolkningen och minst ett nät till ska byggas ut så att de täcker 98 procent. Dessutom har regeringen tillsatt Digital-TV-kommissionen som ska förbereda och ta hand om övergången.
Tillståndsgivning 2004 miniatyr|200px|Digital-TV-box med Boxerkort.