mini|I delar av det skånska slättlandskapet utgör vindkraftverk numera en vanlig syn.
Vindkraft i Sverige med utveckling av den moderna vindkraften började i mitten av 1970-talet men det dröjde innan den började användas i större skala. Först år 2007 var elproduktionen över 1 TWh/år.
Det sker en snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden är att vindkraftverken blir större i alla avseenden såväl när det gäller installerad effekt, höjd och rotordiameter. Sett i ett internationellt perspektiv har vindkraftsprojekt i Sverige förhållandevis höga navhöjder. Det kan förklaras med att nya vindkraftsparker ofta byggs i skogslandskap vilket gör det viktigt att komma upp i höjd för att minska turbulens och nå vindar som bromsats mindre av skogen. Sverige är indelat i fyra elområden. Vindkraftens installerade effekt fördelad på elområdena 2024 från norr till söder framgår av bilden över Installerad effekt per elområde. Ny produktion lokaliseras i stor utsträckning till de norra delarna av landet där det finns utrymme att bygga stora vindkraftparker.
Större vindkraftverk fanns 2025 i 160 av landets 290 kommuner. Energimyndigheten saknade uppgit från övriga 130 kommuner. 137 kommuner hade minst 10 MW istallerat. Piteå kommun har störst installerad effekt från vindkraft med 2 069 MW. Näst störst effekt hade Sollefteå kommun med 1013 MW. Tredje störst var Ljusdals kommun med 895 MW. Fjärde störst var Ånge kommun med 751 MW. På femte plats kom Örnsköldsviks kommun med 690 MW installerad effek. miniatyr|Diagram Elproduktion med vindkraft i Sverige 2004-2024 Vid utgången av 2025 fanns 5 720 större vindkraftverk i Sverige.75 av vindkraftverken var havsbaserade. miniatyr|Vindkraften har vuxit snabbt. Vindkraften bidrog under 2025 med 39,0 TWh el.
Under 2025 installerades 1,4 GW ny vindkraft. Under 2026 beräknas enligt tubintillverkarnas orderböcker 747 MW ny vindkraft installeras i Sverige. Vid utgången av 2025 var vindkraftens sammanlagd effekt i Sverige 18 343 MW.
Svenska kraftnät räknar i Långsiktig marknadsanalys 2024 med mellan 82 och 120 TWh elproduktion från vindkraft 2035 beroende på scenariealternativ. Andelen av elanvändningen från vindkraft varierar då mellan 35 och 45 procent. För 2045 räknar Svenska kraftnät med 103–237 TWh vindkraft beroende på scenariealternativ vilket innebär 40–69 procent av elanvändningen från vindkraft. SWECO analyserade år 2017 den tekniska potentialen för havsbaserad vindkraft i svenska farvatten till cirka 3 000 TWh/år.
Historik
Inspirerat av den vindkraftsutveckling som pågick i västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning att en försöksanläggning för vindkraft skulle byggas vid Ölands Södra udde. Det skulle dock dröja till oljekrisen 1973 innan Styrelsen för teknisk utveckling (STU) började undersöka förutsättningarna för vindkraft under ledning av tekn. dr. Olle Ljungström (1918–2013). Nämnden för energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 och fick till uppgift att genomföra bland annat denna del av det energiforskningsprogram som beslutats av riksdagen. I det inledande arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering och att låta Saab-Scania 1977 uppföra ett försöksaggregat om 60 kW vid Kalkugnen vid norra Upplandskusten nära Älvkarleby.
De första stora vindkraftverken byggdes för energiforskningsprogrammet av Karlskronavarvet i Maglarp i Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) och av KMW vid Näsudden på Gotland (byggherre Vattenfall) 1983. Den förra var i drift fram till 1993 och var då det vindkraftverk i världen som hade producerat mest el. Efter folkomröstningen om kärnkraften 1980 avtog det politiska intresset för förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen för lång tid gick över i ett skede av forskning, utredning och bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes och utvärderades. Bland de forskningssatsningar som fortsatte märks elteknikforskningen vid Chalmers, som gjort pionjärinsatser beträffande många av de lösningar som senare slagit igenom i branschen. Forskning om aerodynamik vid Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) har bland annat resulterat i vingprofiler som används i en stor del av världens vindkraftverk. Forskare vid Uppsala universitet utvecklade den datormodell för vindkartering.
Ett ökat intresse för vindkraft började göra sig gällande i Sverige i början av 1990-talet, i första hand som ett resultat av de framgångar som vindkraften fått utomlands. 1991 infördes investeringsstöd för vindkraftverk, vilket blev starten för en utbyggnad av vindkraften. Sedan dess har ökningstakten legat vid i genomsnitt 30 procent per år. Det ökade intresset ledde även till industriella utvecklingsprojekt och försök till kommersiell etablering. miniatyr|Den svenska sol- och vindkraftens kapacitetsfaktorer 2011–2021. Årsmedelvärde och under topplasttimmen. Norsk-svenska Kvaerner Turbin, som tagit över efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade ett nytt 3 MW-maskineri, som monterades på det befintliga Näsudden-tornet. Ett systerverk uppfördes i Tyskland. Under namnet Näsudden II kom också denna Vattenfallsägda anläggning att under en tid inneha världsrekordet i elproduktion för vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte i det norsk-svenska Scanwind, som uppförde ett tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 ett 4,1 MW-verk i Göteborgs hamn kallat Big Glenn med Göteborg Energi som kund. Typen var avsedd för havsbasering. GE har därefter avvecklat det övertagna konstruktionskontoret.
Med teknisk inspiration från Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, med 400 kW effekt. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) på Gotland, som det första av de EU-stödda projekten för att utveckla vindkraftverk i MW-storlek. Sverige var då ännu ej med i EU. Ytterligare tre verk byggdes i Sverige, med Vattenfall och olika privata företag som kunder. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower i konkurs 2004. Därefter byggdes i olika konstellationer 126 Nordic 1000-verk i USA, Colombia och Kina, det sista 2012.
Sverige var tidigt engagerat i havsbaserad vindkraft och Sydkraft byggde 1990 världens första havsbaserade vindkraftverk på ett trebent stålfundament utanför Nogersund i Blekinge.
Förutsättningar för lokalisering av vindkraft
Sverige ligger i det så kallade västvindbältet, där den huvudsakliga energin kommer genom de från Atlanten invandrande lågtrycken. Lokalt miniatyr|Installerad effekt vindkraft (MW) per elområde 2012 - 2024 Bilden bygger på Energimyndighetens vindkraftstatistik uppkommande vindsystem som sjöbrisen har energimässigt mindre betydelse.
Vinden varierar ständigt men i ett längre tidsperspektiv har den tydliga mönster. Mellan olika år varierar energiinnehållet i vindarna i Skandinavien med storleksordningen ± 10 procent. Av årsenergin infaller ⅔ under vinterhalvåret, då också behovet är störst. Samtidigt är det under just vinterhalvåret som förekomsten av längre perioder av stiltje inträffar, till följd av utdragna högtryck, under vilket produktionen från vindkraften kan vara försumbar i flera dygn. I norra Europa och Östersjöområdet inträffar detta under i genomsnitt 50-100h per år under perioden november-januari.
På senare år har utbyggnaden dominerat i inlandets skogsområden, från Småland i söder till nordligaste Sverige.
Sveriges och Europas största landbaserade vindkraftpark finns i Markbygden väster om Piteå. Orsaken är resultatet av en omfattande vindkartering av Hans Bergström, professor emeritus vid enheten Meteorologi på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet som visade goda vindförhållanden i detta område. Den största delparken är Aura/ Önusberget på 753,5 MW som invigdes 2023. Önusberget har 137 driftsatta vindkraftverk och en produktion kring tre miljarder kilowattimmar (TWh) per år. Näst största del är Markbygden Ett på 644,4 MW. Den tredje största delen är MB North på 253 MW. Vindkraftparken Markbygden beräknas när den är färdigbyggd kunna leverera upp till cirka 12 TWh per år.
Sveriges högst belägna vindkraftverk finns i Glötesvålen, som byggts på 1 010 m ö.h. 40 km väster om Sveg i Härjedalen.
Till havs är vindförhållandena ofta betydligt bättre än på land, men kostnaderna för anläggning och drift är högre. Lillgrunds vindkraftpark i Öresund utanför Malmö byggdes 2007 och är den största havsbaserade parken. Den har 48 verk och 0,3 TWh i årsproduktion. I Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, med 10 vindkraftverk.
Kartering och mätning I Sverige har i första hand den vindkartering som på uppdrag av Energimyndigheten togs fram av Uppsala universitet med användning av datorsimulering utgående från den så kallade MIUU-modellen utnyttjats. Karteringen har uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s med 95 procent säkerhet. Det innebär att produktionen i ett vindkraftverk kan bestämmas inom ±20 procent vid 7 m/s medelvind. I större projekt genomförs även mastmätningar.. Ett års mastmätningar ger okorrigerat också medelvinden med samma variation och säkerhet. Genom att korrigera för den geostrofiska vinden kan felet minskas till ±0,4 m/s eller 10 procent i produktion.
En ny europeisk vindatlas presenterades 2020. Den visar var de bästa områdena för ny vindkraft finns. Den svenska forskningen har bidragit med nya kunskaper om hur skogen påverkar vinden, och mer detaljer om vindens variationer. Det visar sig att skogen har mycket bättre förutsättningar för vindkraft än vad man tidigare trott. Projektet New European Wind Atlas (NEWA) har man använt olika modeller för vindkartering av Sverige och övriga Europa. Genom att jämföra och utveckla modellerna har man kunnat minska osäkerheten i vindkarteringen. Den svenska delen av projektet har letts av universitetslektor Stefan Ivanell vid enheten för vindenergi, Institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet. Genom att använda Lantmäteriets laserscanning av svensk skog får man en mycket hög precision i beräkningarna, vilket har resulterat i en betydligt bättre uppfattning om vindkraftens potential i skogen. De upptäckte att skogen påverkar mer än vi tidigare trott. De kunde konstatera att skog tiotals kilometer bort har betydelse för hur vinden uppför sig. På sikt kommer kunskapen om vindkraften i skog att höjas ytterligare, men detta projekt avslutas först vid utgången av 2022.
Buller Svensk rättspraxis, som grundar sig på Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer, Naturvårdsverkets riktvärden för ljud från vindkraftSocialstyrelsen, Buller Höga ljudnivåer och buller inomhus Juni 2008 är att ljud från vindkraftverk inte får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA vid bostadshus när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Det innebär att avståndet från ett enstaka vindkraftverk till närmaste bostadshus behöver vara omkring 600 m. Förekomst av skog har liten betydelse för ljudutbredningen.
Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån från vindkraft vid bostäder inte vara högre än 40 dBA och vidare bör ljudnivån vara 5 dB lägre om vindkraftverken ger ifrån sig tydligt hörbara toner. I områden med lågt bakgrundsljud och friluftsområden bör den enligt verket inte överstiga 35 dBA.Naturvårdsverkets riktvärden för ljud från vindkraft Yrkanden om 35 dBA har hittills inte godtagits av Miljööverdomstolen, som skulle kunna ändra rättspraxis. Även en yttervägg med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dB, vilket innebär att vindkraftsljudet inte hörs inomhus om vindkraftverket byggts enligt ovanstående riktlinjer.Boverket:Faktaunderlag – flygbuller i planeringen (sid 24),December 2009