John Playfair, född 10 mars 1748 i Benvie nära Dundee, Skottland, död 20 juli 1819 i Burntisland, Fife, Skottland, var en skotsk matematiker. Han är mest känd för sin bok Illustrations of the Huttonian Theory of the Earth (1802), som sammanfattade James Huttons verk. Det var genom denna bok som Huttons princip om aktualism, som senare togs upp av Charles Lyell, först nådde en bred publik. Playfairs lärobok Elements of Geometry gav en kortfattad uttryck för Euklides parallellpostulat nu känt som Playfairs axiom.

År 1783 var han medgrundare av Royal Society of Edinburgh. Han hade uppdraget som generalsekreterare för sällskapet 1798–1819.

Biografi Playfair var son till Margaret Young (1719/20 – 1805) och pastor James Playfair (död 1772), kyrkoherde i Liff och Benvie.

Playfair fick hemutbildning fram till 14 års ålder, då han började på University of St Andrews för att studera teologi. Han fortsatte också studier vid Edinburghs universitet. År 1766, vid endast 18 års ålder, var han kandidat till professorsposten i matematik vid Marischal College (nu en del av University of Aberdeen), och även om han inte lyckades erkändes hans ambitioner som höga.

Sex år senare (1772) sökte han till professuren i naturfilosofi (fysik) vid St Andrews University, men återigen utan framgång. År 1773 fick han prediklicens av Church of Scotland och erbjöds de förenade församlingarna Liff och sin hemförsamling Benvie (som blev lediga efter hans fars död). Playfair valde dock att fortsätta sina studier i matematik och fysik, och 1782 avgick han från sin tjänst för att bli lärare åt Adam Ferguson. Genom detta arrangemang besökte Playfair regelbundet Edinburgh och fortsatte att odla det litterära och vetenskapliga sällskap som staden vid den tiden var särskilt framstående för. I synnerhet deltog han i John Walkers naturhistoriska kurs. Genom Nevil Maskelyne, vars bekantskap han först hade gjort under de berömda Schiehallions experiment 1774, fick han också tillgång till Londons vetenskapliga kretsar. År 1785, när Dugald Stewart efterträdde Ferguson i University of Edinburghs professur i moralfilosofi, efterträdde Playfair den förra till professuren i matematik.

År 1795 publicerade Playfair en alternativ, mer stringent formulering av Euklides parallellpostulat, som nu kallas Playfairs axiom. Även om axiomet bär Playfairs namn, skapade han det inte, utan gav andra, i synnerhet William Ludlam, äran för dess tidigare användning.J. Playfair and Euclid, Elements of geometry; containing the first six books of Euclid, with two books on the geometry of solids. To which are added, elements of plane and spherical trigonometry, J.B. Lippincott & Co, 1860, p. 291. Available online from Google Books. See also Cajori's A History of Mathematics.

År 1805 bytte Playfair ut professuren i matematik mot professuren i naturfilosofi efter John Robison, som han också efterträdde som generalsekreterare för Royal Society of Edinburgh. Han spelade en framträdande roll, på den liberala sidan, i den kyrkliga kontroversen som uppstod i samband med Sir John Leslies utnämning till den post han hade lämnat, och publicerade ett satiriskt brev (1806).

Playfair var en motståndare till Gottfried Leibniz vis viva-princip, en tidig version av energins bevarande. År 1808 inledde han en attackEdinburgh Review, 12, 1808, 120–130 mot John Smeaton och William Hyde Wollastons arbete som förespråkade teorin.

Playfairs bröder var arkitekten James Playfair, advokaten Robert Playfair och ingenjören William Playfair. Hans brorson, William Henry Playfair (1790–1857) var en framstående arkitekt i Skottland. Playfair dog av stranguri den 20 juli 1819 och, trots att han var en framstående man, begravdes han i en omärkt grav på Old Calton Burial Ground på Waterloo Place i Edinburgh . Hans och hans bror James gravar markerades med en plakett som avtäcktes 2011 efter en lokal kampanj. Monumentet till hans minne av William Henry Playfair på Calton HillBiographical Dictionary of Eminent Scotsmen (1856), reproduced in Significant Scots är synligt från platsen.

Arbeten Mest bekant av Playfairs arbeten är Illustrations of the Huttonian Theory of the Earth (1802; fransk översättning 1815), i vilket James Huttons teori för jordklotets bildning behandlas. År 1808 publicerade han också en recension av Laplaces Traité de Mécanique Celeste. Bland hans övriga skrifter kan nämnas Dissertation on the Progress of Mathematical and Physical Science Since the Revival of Learning in Europe (supplement till fjärde till och med åttonde upplagorna av "Encyclopædia Britannica") och Elements of Geometry (1795, flera upplagor). Hans Works utgavs 1822 samlade i fyra band.

Utmärkelser

Ledamot av Royal Society of Edinburgh Ledamot av Fellow of the Royal Society of London, 1807 Kratrar på Mars och Månen är namngivna till hans ära. Mineralet playfairit är namngivet till hans ära.Information about Playfairite on Mindat database, Retrieved on 19 April 2012.

Referenser

Noter

Externa länkar Dictionary of Scientific Biography

Significant Scots: John Playfair National Portrait Gallery John Playfair (1836) Elements of Geometry from Google books, see page 22 for parallel axiom. (from HathiTrust) From the Linda Hall Library Playfair's (1802) Illustrations of the Huttonian Theory of the Earth Playfair's (1815) Explication de Playfair sur la théorie de la terre par Hutton Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Playfair, John". Encyclopædia Britannica. Vol. 21 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 831.

Kategori:Skotska matematiker Kategori:Skotska fysiker Kategori:Skotska professorer Kategori:Skotska geologer Kategori:Brittiska professorer i matematik Kategori:Brittiska professorer i fysik Kategori:Personer verksamma vid Edinburghs universitet Kategori:Alumner från Saint Andrews-universitetet Kategori:Matematiker under 1700-talet Kategori:Matematiker under 1800-talet Kategori:Fysiker under 1700-talet Kategori:Fysiker under 1800-talet Kategori:Brittiska forskare under 1700-talet Kategori:Brittiska forskare under 1800-talet Kategori:Födda 1748 Kategori:Avlidna 1819 Kategori:Män Kategori:Ugglan Kategori:Ledamöter av Royal Society