Gottfried Kirch, född 18 december 1639 i Guben, Tysk-romerska riket, död 25 juli 1710 i Berlin, var en tysk astronom och den förste "kungliga astronomen" i Berlin och, som sådan, chef för det gryende Berlinobservatoriet.

Biografi Kirch, som var son till Michael Kirch, en skomakare i Guben, arbetade inledningsvis som skollärare i Langgrün och Neundorf nära Bad Lobenstein. Han arbetade också som kalendermakare i Sachsen och Franken. Han började studera astronomi för Erhard Weigel i Jena och för Johannes Hevelius i Danzig. I Danzig publicerade Kirch år 1667 kalendrar och byggde flera teleskop och instrument. År 1679 uppfann han en skruvmikrometer för astronomiska mätningar. Han blev astronom och arbetade i Coburg, Leipzig och Guben från 1700 i Berlin.

Under 1600-talets sista kvartal var Kirch den mest lästa kalendermakaren och räknades som en av de ledande tyskarna. År 1680 upptäckte han för första gången en komet med teleskop: Komet C/1680 V1, kallad Kirchs komet. År 1681 upptäckte han Vildandshopen M 11. År 1686 flyttade han till Leipzig. Tillsammans med bonden och astronomen Christoph Arnold observerade han kometerna för det året. Samma år upptäckte han Miravariabeln Chi Cygni. Han ägnade också mycket tid åt att observera dubbelstjärnan Mizar. Han introducerade tre nya stjärnbilder, "Globus cruciger" ("Reichsapfel"), "Valstjärnan" ("Kurfürstliches Schwert") och Brandenburgs spira, vilka dock inte erkändes och antogs av Internationella astronomiska unionen (IAU).Le costellazioni scomparse dal cielo – Godfried Kirch Atlascoelestis.com, accessed 14 November 2020 Genom Arnold träffade han sin andra hustru Maria Margaretha Winkelmann (1670–1720), som hade lärt sig astronomi genom självstudier och från Arnold. Medan de tillsammans observerade kometen från 1702 upptäckte de den klotformade stjärnhopen M5 (5 maj 1702). År 1699 observerade han kometen 55P/Tempel-Tuttle, men denna observation erkändes inte förrän senare av Joachim Schubart.Gary W. Kronk C&MS: 55P/Tempel-Tuttle cometography.com, accessed 14 November 2020

Under en lång period kunde han inte hitta arbete, så han var tvungen att försörja sig genom att publicera almanackor/kalendrar. Han fick hjälp med beräkningarna av sin andra hustru och deras barn. Några serier almanackor dök upp under flera decennier. Under en tid publicerade han upp till 13 almanackor per år, några under pseudonymer, och han fortsatte även etablerade almanackor från andra författare under deras namn. Som exempel kan nämnas kristen-, judisk- och turkisk-almanacka, zigenaralmanackan Sibylla Ptolemaein, en zigenarkvinna från Alexandria i Egypten, Astronomischen Wunder-Kalender, Wahrhaftigen Himmels-Boten, Gespenster- und Haushaltungs-Kalender av Johann Friedrich von Rosenfeld / Der Astronomiae Ergebener och från 1700 de olika akademialmanackorna som "Astronomer Royal" i Berlin.

Det är först i modern tid som betydelsen av Kirchs almanackor har insetts för spridningen av upplysningstidens och pietismens idéer till den bredare befolkningen. Almanackernas funktioner är information, utbildning och diskussion. Kirchs kalendrar är dessutom kända för tillkännagivandet av både hans egna resultat och resultat från utlandet. Några almanackor föregick Astronomisches Jahrbuch. Ytterligare aspekter är överföringen av nya idéer till vanliga människor i samband med ett växande avståndstagande från astrologisk vidskepelse och kritik av ortodoxa övertygelser. Tillbehöret till alla almanackor Zugaben / Oder Astrologisches Bedencken / von dem Lauff und der Wirckung des Gestirnten Himmels / ... (exempel från Zigeuner-Kalender) hade krävts av förlagen, eftersom almanackorna annars inte sålde bra. Astrologiska idéer var fortfarande inte helt övervunna vid denna tid, men han attackerade utövandet av astrologiska prognoser och tvivelaktigheten hos många almanacksmakare på sin tid som en synd mot Gud, särskilt profetior om krig och fred.

Från och med 1675 började han driva idén att grunda ett astronomiskt sällskap i Tyskland. Det skulle vara öppet för alla astronomer oberoende av nationalitet eller religiös övertygelse. Han förespråkade idén att alla astronomer skulle skicka sina observationer till en central plats där de kunde publiceras så snart som möjligt. Han ansåg Frankfurt am Main vara den ideala platsen, dels på grund av mässan och dels på grund av dess enkla förbindelse till Nederländerna via floderna Main och Rhen. Det planerade sällskapet skulle också tjäna till att samordna observationer av astronomiska händelser såsom förmörkelser och planettransiter. I synnerhet organiserade han observationer av Merkuriuspassagen den 31 oktober eller 1 november 1690 på ett kvasimilitärt sätt. Han verkar dock inte ha vidtagit några konkreta åtgärder för att inrätta ett sådant sällskap.

År 1700 utnämndes han sedan den 10 maj till den förste astronomen i Kungliga Vetenskapssällskapet ("Kurfürstlich-Brandenburgische Societät der Wissenschaften") i Berlin av kurfurste Friedrich III av Brandenburg (från 1701: kung Fredrik I av Preussen). Grundandet av det tillhörande Berlinobservatoriet var en reaktion på de nya nationella observatorierna i Greenwich, Paris och Sankt Petersburg. För att finansiera akademin beviljade kurfurste den " Kalenderpatentet " (monopol på att publicera almanackor). Kirch och hans fru var därför tvungna att finansiera akademin med sina almanacksberäkningar.

Efter hans död fortsatte hans hustru almanacksberäkningarna. Hans son Christfried Kirch blev chef för observatoriet år 1716. När Preussen införlivade den nya provinsen Schlesien på 1740-talet behövdes ytterligare en almanacka utarbetas för katolikerna, och för den utgåvan anställde akademin hans dotter Christine Kirch (1696–1782). Efter 1700 gällde två kalendervarianter i det Tysk-romerska riket: den gregorianska kalendern i den katolska delen och Verbesserter Reichskalender (förbättrad rikskalender) i de protestantiska regionerna, men den senare skilde sig från den förra enbart i fråga om beräkningen av påskdatumet.

Han var en flitig observator och offentliggjorde en mängd undersökningar över kometer och variabla stjärnor med mera. Kirch upptäckte Vildandshopen och stjärnhopen M5. Många av hans arbeten utfördes tillsammans med hustrun Maria Margarethe Kirch, med sonen och efterträdaren Christfried Kirch och med döttrarna Christine Kirch och Margaretha Kirch.

Publikationer i urval Wunderstern am Hals des Walfisches. Leipzig 1678 Eilfertiger kurtzer Bericht an einen guten Freund von dem Neuen Cometen dieses 1682. Jahrs. 1682Eilfertiger kurtzer Bericht an einen guten Freund von dem Neuen Cometen dieses 1682. Jahrs libcoll.mpiwg-berlin.mpg.de, (requires username/ login)

Kirch publicerade också sin kalender, Philosophical Transactions, en Acta Eruditorum och Miscellanea Berolinensia.

Utmärkelser och erkännanden Nedslagskratern Kirch på månen och asteroiden 6841 Gottfriedkirch är uppkallade efter honom.

Referenser

Robert Burnham Jr.: Burnham's Celestial Handbook, Volume Two, p. 762 Messier Catalog: Online Biography of Gottfried Kirch

Noter

Kategori:Tyska astronomer under 1600-talet Kategori:Tyska astronomer under 1700-talet Kategori:Alumner från Jena universitet Kategori:Ledamöter av Preussiska vetenskapsakademien Kategori:Födda 1639 Kategori:Avlidna 1710 Kategori:Män Kategori:Ugglan