Det relativa handikappbegreppet eller det miljörelaterade handikappbegreppet är ett synsätt som utgår från att ett funktionshinder (tidigare benämnt handikapp), uppstår i relationen mellan en funktionsnedsättning och personens omgivning, istället för att ses som en personlig (medicinsk eller social) egenskap. Det miljörelativa handikappbegreppet har sedan 1970-talet varit ledstjärnan i svensk funktionshinderpolitik.
Enligt det relativa handikappbegreppet är det inte funktionsnedsättningen i sig som verkar funktionshindrande utan det är i mötet med en otillgänglig miljö eller en (ibland oförstående) omgivning som själva funktionshindret uppstår. Det kan till exempel handla om brister i information, kommunikation och utbildning som hindrar personer med funktionsnedsättningar från att delta på lika villkor i samhället.
Historia Första gången begreppet publicerades officiellt var i handikapputredningens betänkande 1976; SOU 1976:20, Kultur åt alla:
En funktionsbegränsning däremot, föreligger i vissa situationer. Vid andra tillfällen finns inget handikapp i denna mening, även om skadan är oförändrad. Man kan således vara handikappad i en situation eller funktion, men inte i en annan. Handikapp är således för oss ett relativt begrepp SOU 1976:20, Kultur åt alla, sidan 50. Stockholm: Socialdepartementet.
Under 1980-talet fick det miljörelativa handikappbegreppet en allt starkare ställning. 1981 introducerade Världshälsoorganisationen, WHO, det miljörelaterade handikappbegreppet och i 1989 års handikapputredningSOU 1991:46, Handikapp, välfärd, rättvisa. Stockholm: Socialdepartementet. framhålls att begreppet är åtgärdsinriktat.
Under 1990-talet försköts perspektivet ännu tydligare från ett individinriktat medicinskt och socialt synsätt mot ett demokratiperspektiv med fokus på mänskliga rättigheter. Ett uttryck för detta är FN:s standardregler för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, som antogs av FN:s generalförsamling 1993 och som har som mål att tillförsäkra människor med funktionshinder jämlikhet och full delaktighet i samhället.SOU 2001:56, Funktionshinder och välfärd. Stockholm: Socialdepartementet. De menar att man kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller psykisk störning.
Sedan 2007 avråder Socialstyrelsen från att använda begreppet handikapp över huvud taget. Istället ska begreppet funktionsnedsättning användas då man vill beskriva en "nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga" och funktionshinder då man vill beskriva den "begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen".
Se även Funktionshinderforskning Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Referenser
Kategori:Funktionsnedsättning