Norra Kedums socken i Västergötland ingick i Kållands härad, uppgick 1969 i Lidköpings stad och området ingår sedan 1971 i Lidköpings kommun och motsvarar från 2016 Norra Kedums distrikt.
Socknens areal var 9,63 kvadratkilometer varav 9,61 land. År 2000 fanns här 200 invånare. Orten Marbogården samt sockenkyrkan Norra Kedums kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik Socknen har medeltida ursprung. Före den 1 januari 1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) var namnet Kedums socken.SCB folkräkningen 1890 andra delen sida 61 anm. till Skaraborgs län not 1
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kedums församling och för de borgerliga frågorna bildades Kedums landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Örslösa landskommun som 1969 uppgick i Lidköpings stad som 1971 ombildades till Lidköpings kommun. Församlingen uppgick 2006 i Örslösa församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Norra Kedum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kållands härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Kållands kompani.
Geografi Norra Kedums socken ligger väster om Lidköping med Vänern i norr och har också viss skärgård. Socknen är en småkuperad slättbygd.Nationalencyklopedin
Socknen gränsar i väster till Tådene, i söder till Tranum, i öster till Väla, i nordost till Örslösa socken, och i nordväst till Vänern.
Kring kyrkogården rinner en liten å som senare utmynnar i en vik som kallas SkäftetSkaraborgsbygden, femte delen, Vänerstranden, Hjo 1933, sid 101..
Kedum nämns som tingsställe under medeltiden för Kållands häradStyffe, Carl Gustaf: Skandinavien under unionstiden, tredje upplagan, Stockholm 1911, sid 153; År 1427 och 1471.. Inom socknen fanns under medeltiden en stormansgård benämnd Fiske-kedumLundahl, Ivar: Det medeltida Västergötland, Lund 1961, sid 139.. Byar och gårdar Socknen består (år 1863) av följande gårdar och byar; Kejdum Storegården (eller Karegården), Aggetorp, Torpa, Stommen, Kambo, Plogsbo, Eke, Gröneberg, Dryte. I jordeboken 1568 upptars 8 hela och 4 halva frälsehemman samt ett kyrktorpLundahl, Ivar: Det medeltida Västergötland, 1961, sid 139.. År 1878 bestod det av 9 frälse och 2 kronohemman med ett fastighetsvärde av 285900 kronor.
Storgården Fiske-kedum Under medeltiden fanns stormansgården Fiske-kedum som torde motsvara kyrkbyn. Den tillhörde riddaren Knut Algotsson (Lejon) som pantsatte godset hos den norske adelsmannen Gaute Eriksson. Denne överlät Fiske-kedum till Vadstena kloster år 1387Lundahl, Ivar: Det Medeltida Västergötland, sid 139.. Därefter kom egendomen under riddaren Jon MartenssonStyffe, Carl Gustaf: Skandinavien under unionstiden, tredje upplagan, 1911, sid 154. som bosatte sig i Sudreim i Norge, och av hans son Sigurd Jonsson, Noriges riksföreståndare, skänktes som morgongåva till Filippa, en dotter till greve Hans av Everstein. Efter Sigurds död skänkte Filippa godset år 1466 till Ingeborg Åkesdotter (Tott) som förlovat sig med Sigurd och Filippas son Hans Sigurdsson. Efter Hans död gifte sig Ingeborg med Sten Sture den äldre. År 1514 omtalas Fiske Kedum; Thry pergamentz breff på Fiske Kydhem och Geska morghon gåffwaVästergötlands fornminnesförenings tidskrift, band 2, häfte 8-9, sid 163 (Släkten Tre rosors godsarkiv, Jordabref förtecknade 1561..
Fornlämningar Från bronsåldern finns skålgropsförekomster. Från järnåldern finns gravhögar och stensättningar.
Vid Marbogården finne en Offersten med skålgropar. Gravfält På Storegården skall det finnas flera stora gravhögar, såsom Häbbarebacken där man lokalt trott att en kung Häbbe vart begraven. Där skall även finnas ett stort antal mindre gravarGårdar händelser och historier från Norra Kedum, Henrik Gustavsson, 1996, sid 36.
Gravhögar En storhög finns på Rävesabacken intill Kambo gård. Denna fick dock släppa ifrån sig åtskilliga lass med jord då kedumsborna år 1927 körde jord därifrån för att fylla ut kyrkogården vid Norra Kedums kyrka. Det olagliga tilltaget stoppades innan högen var bortschaktad, men illa skadad. Strax intill vid landsvägen på en backe är ännu en hög, men kan ej räknas till storhög. Folkmängd År 1805 var folkmängden 256 personerHistoriskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. Band 4, Stockholm 1863, sid 147.. År 1819 var folkmängden 231 personerLindskog, P. E.: Matrikel öfver Skara stifts prästerskap.. Skara 1819, sid 101.. År 1860 var folkmängden 222 personer. År 1870 var folkmängden 285 personer på 56 hushållHöjer, magnus: Konungariket Sverige. En Topografisk-statistisk beskrifning. Andra delen, senare afdelningen, Stockholm 1881, sid 1426.. År 1877 var folkmängden 278 personer. År 2000 var folkmängden 200 personer.
Namnet Namnet skrevs 1291 Kythem och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller hem, 'boplats; gård'. Förleden innehåller kidh, 'killing'.
Socken benämns även med ett binamn Fiske motsvarande det fornsvenska fiske, avseende kyrkbyns läge vid VänernLundahl, Ivar: Ortnamnen i Skaraborgs län, del VIII, Kållands härad, Lund 1963, sid 22-23..
Följande namnversioner kan räknas upp. Årtal för skrivelse inom parentes: Kidhema Sokn (1386), Kidems sokn (1415), Kydhem (1463), Kijdhem s (1544), Kyddhems s. (1546), Kydem (1551), Kidomma S. (1556), Kiedims S. (1567, 1572), Kydem s. (1571), Kiedum (1576), Kedoms s. (1581), Kiädum sokn (1588), Kidoms S. (1600), Kedum S. (1600), Kedwma S. (1611), Kiedom S. (1639), Kiedum S. (1685, 1715), Kiedums S. (1725, 1795), Kjedums S. (1825, 1874), Norra Kedum (1886).
Se även Norra Kedums församling
Referenser Noter
Externa länkar
Kategori:Indelningar i Lidköpings kommun Kategori:Socknar i Kållands härad