Israel Abrahams, född 26 november 1858 i London, död 6 oktober 1926 i Cambridge, var en brittisk litteraturhistoriker och kulturdebattör.
Biografi Abrahams utbildades på Jews' College, där hans far Barnett Abrahams tjänstgjorde som rektor, och vid University College London. År 1881 tog han en MA-examen vid University of London. Abrahams lärde sekulära ämnen samt homiletics på judarnas College, och utsågs till ledande handledare vid denna institution 1900. Han var en kraftfull föreläsare och en allvarlig lekmannapredikant. Som hederssekreterare för Jewish Historical Society of England och som ledamot i utskottet för utbildning av judiska lärare var han mycket aktiv. Han var också medlem av kommittén för Anglo-Jewish Association, och flera andra institutioner i samhället.https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Israel_Abrahams&oldid=735042835
Abrahams var verksam vid Cambridge university där han var lektor i Talmud och rabbinsk litteratur.Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955.
Bland hans arbeten, många präglade av hans judiska ursprung, märks Jewish Life in Middle ages (1896, 3:e upplagan 1958), Studies in Pharisaism and the Gospels (1917-1924) och Hebrew Ethical Wills (1926).
Tillsammans med Claude Montefiore grundade han Jewish Quarterly Review, för vilken han var utgivare 1889-1908.Svensk uppslagsbok andra upplagan, 1948
Källor Nationalencyklopedin. CD-utgåvan 2000.
Noter
Kategori:Brittiska historiker under 1800-talet Kategori:Brittiska litteraturhistoriker Kategori:Forskare från London Kategori:Födda 1858 Kategori:Avlidna 1926 Kategori:Män