Botkyrka socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad. Området utgör numera en del av Botkyrka kommun, från 2016 av Botkyrka distrikt, Tullinge distrikt och Tumba distrikt.
Socknens areal är 89,39 kvadratkilometer, varav 81,73 land. År 1946 fanns här 6 000 invånare. Norsborgs herrgård, Sturehovs slott, Lida friluftsgård, kommundelarna Alby, Norsborg och en del Fittja, tätorterna Tumba och Tullinge samt sockenkyrkan Botkyrka kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik Botkyrka socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Botkyrka församling och för de borgerliga frågorna till Botkyrka landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Botkyrka kommun. Ur församlingen utbröts 1974 Tumba församling och 1992 Tullinge församling. Dessa återuppgick 2006 i Botkyrka församling.
1 januari 2016 inrättades distrikten Botkyrka, Tullinge och Tumba, med samma omfattning som motsvarande församling hade 1999/2000, och som tillsammans utgör detta sockenområde.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.Om Södermanlands båtsmanskompani
Geografi och natur miniatyr|Lindhovs gård. miniatyr|Norsborgs herrgård. miniatyr|Elvesta gård. Botkyrka socken låg på Södertörn sydväst om Stockholm med Mälaren i norr och med Hanveden i sydost och kring sjöarna Albysjön, Tullingesjön, Aspen och Bornsjön. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och vid Mälaren i norr med mer kuperad skogsbygd i söder.Nationalencyklopedin Bornsjön delas med Salems socken i Salems socken.
Det finns tre naturreservat i socknen. Ekholmen ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Bornsjön som delas med Salems socken i Salems kommun och Östertälje socken i Södertälje kommun samt Lida som delas med Grödinge socken i Botkyrka kommun är kommunala naturreservat. Delar av reservatet Bornsjön är klassat som Natura 2000-område.
Det har funnits hela fjorton sätesgårdar i socknen: Hamra gård,Hamra i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Alby gård (säteri),Alby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Alby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Elvesta gård,Elfvesta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Fittja gård,Fittja i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Fittja i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Hallunda gård,Hallunda i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Hågelby gård,Hågelby gård , Stockholms läns museum (läst 8 maj 2016) Norsborgs säteri,Norsborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Norsborg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Rikstens gård (säteri),Riksten i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Riksten i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Skrävsta gård,Skräfsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Slagsta gård (säteri),Slagsta i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Slagsta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Sturehovs säteri,Sturehof i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Sturehof i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Tullinge gård (säteri),Tullinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Tullinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Lindhovs gårdLindhof i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 och Näsby gård.Näsby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Näsby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Vid Svartlösa härads tingsställe i Fittja har det också funnits ett gästgiveri.
Fornlämningar miniatyr|Gravröse på Eriksbergsåsen. Några boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns ett 60-tal gravfält, hällristningar och nio fornborgar. Åtta runristningar har påträffats.
Befolkningsutveckling Med ett par mindre variationer under 1800-talet har befolkningen ökat stadigt från 1 400 1810 till 63 863 1990. Mellan 1940 och 1970 skedde en stor befolkningsexpansion från 5 403 till 23 253. Men den allra största expansionen har alltså ägt rum efter 1970.Folkmängd 1810-1890 Botkyrka i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10 augusti 2016)
Namnet Namnet (1283 Botwidi) kommer från den tidigaste kyrkans namn. Enligt Botvidslegenden uppfördes den som gravkyrka åt Södermanlands skyddshelgon Botvid.
Se även Botkyrka församling Sankt Botvids pilgrimsled Botkyrka fattighus Botkyrka kyrkskola Hammarby prästgård
Referenser
Externa länkar
Botkyrka socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Kategori:Socknar i Svartlösa härad Kategori:Indelningar i Botkyrka kommun