miniatyr|Kungliga Serafimerorden instiftades 1748 av Sveriges konung Fredrik I och är Sveriges högsta förtjänstorden. På fotografiet hela kedjan med korset. miniatyr|Franska Sankt Ludvigsorden instiftades 1693 av konung Ludvig XIV och var den första flergradiga förtjänstorden. På fotografiet syns ordens riddartecken. miniatyr|Franska Hederslegionen instiftades 1802 av dåvarande förste konsulen Napoleon Bonaparte. På fotografiet syns ordens storkorstecken. En orden är en civil eller militär utmärkelse som bärs offentligt och har stadgar och en "organisation med [mästare] och kapitel". Dessa ordnar, ofta benämnda förtjänstordnar (stundom riddarordnar)"Orden", i , har sitt ursprung i världsliga riddarordnar, så kallade sodalicier som instiftades under senmedeltiden. Sodalicier var till hoven knutna gilleliknande organisationer under ledning av en monark och hade i vissa fall en rådgivande funktion,"Riddarorden", i exempel på sådana var Strumpebandsorden och Gyllene skinnets orden. Sodaliciernas syfte var att till monarken knyta inländska adelsmän och utländska furstar och medlemmarna bar ett ordenstecken i kedja.
I samband med statsförvaltningens tillväxt under 1600-talet tillkom ordnar som enbart var avsedda som utmärkelsetecken. 1802 instiftades Franska Hederslegionen vars femgradiga indelning inspirerade till många andra förtjänstordnar.
Ordenstecknet som en ordensmedlem bär kan till sitt syfte liknas vid en medalj men till skillnad från en medalj innebär tilldelandet av en orden också att mottagaren blir medlem i ett sällskap.
Kommendör är en vanlig grad inom ordensväsendet. Exempelvis utgörs de tre högsta klasserna av Vasaorden av kommendör med stora korset, kommendör av första klassen respektive kommendör av andra klassen. Även utländska ordnar använder kommendör som gradbeteckning, exempelvis kan man utses till Commandeur de la Légion d'Honneur.
Lista över ordnar (i urval) Se även lista över förtjänstordnar, och för förkortningar som används i publikationer som till exempel i Sveriges statskalender, Vem är det och Svenskt biografiskt lexikon, finns lista över svenska medalj- och ordensförkortningar.
Belgien Leopoldsorden Kronorden Leopold II:s orden
Danmark Elefantorden Dannebrogorden
Finland Frihetskorsets orden Finlands Vita Ros orden Finlands Lejons orden
Frankrike Hederslegionen Nationalförtjänstorden Konst- och litteraturorden Akademiska palmen
Island Falkorden
Italien Italienska republikens förtjänstorden
Nederländerna Nederländska Lejonorden Oranien-Nassauorden Oranienhusorden
Norge Sankt Olavsorden Norska förtjänstorden
Polen Vita örnens orden
Rumänien Kronorden Orden på Stjärnan av Rumänien
Ryssland Sankt Andreas orden Sankt Georgsorden Alexander Nevskijorden
Serbien
Helige Savas orden Karađorđes stjärnas orden Takovoorden Vita örns orden
Spanien Gyllene skinnets orden Karl III:s orden Isabella den katolskas orden
Storbritannien Strumpebandsorden Tistelorden Patriksorden Bathorden Förtjänstorden Sankt Mikaels- och Georgsorden Victoriaorden Empireorden Order of the Companions of Honour
Sverige Serafimerorden Nordstjärneorden Svärdsorden Vasaorden Carl XIII:s orden
Tjeckien Vita lejonets orden
Tyskland Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
Noter
Referenser Fotnoter
Källor
. . . . . .
de:Orden und Ehrenzeichen#Verdienstauszeichnungen fi:Ritarikunta nl:Orde van verdienste