Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Malmö stad. För orten se Malmö, för dagens kommun, som även den ibland omnämns Malmö stad, se Malmö kommun.

Malmö stad var en stad och kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik Malmö finns omnämns som stad från mitten av 1200-talet.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Staden utökades genom inkorporeringar: 1911 med Västra Skrävlinge landskommun 1915 med Limhamns köping 1931 med Fosie landskommun 1935 med Husie landskommun 1952 med Södra Sallerups landskommun 1967 med storkommunen Oxie.

1971 gick staden upp i den då nybildade Malmö kommun. Judiciell tillhörighet Staden tillhörde judiciellt Malmö rådhusrättom Malmö rådhusrätt före 1948om Malmö rådhusrätt efter 1948 som 1971 gick upp i Malmö tingsrätt. Kyrklig tillhörighet Den ursprungliga stadsförsamlingen var Malmö Sankt Petri församling. 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till Malmö Karoli församling och upphörde 1949. Malmö Sankt Pauli församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. Malmö Sankt Johannes församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906.

Fram till 1920-talet fanns även flera icke-territoriella församlingar i staden: Malmö slottsförsamling upphörde 1879, Malmö garnisonsförsamling 1927 och Malmö hospitalsförsamling 1928.

1949 reviderades församlingsindelningen i staden, vilket ledde till att Malmö Karoli församling upphörde och tre nya församlingar skapades: Möllevångens församling bröts ut ur Malmö Sankt Johannes och Västra Skrävlinge församlingar. Kirsebergs församling bröts ut ur Malmö Sankt Pauli och Västra Skrävlinge församlingar och tog över delar av den upphörda Malmö Karoli församling. Slottsstadens församling bröts ut ur Malmö Sankt Petri församling. Malmö Sankt Petri och Sankt Pauli församlingar utökades samtidigt med delar av den upphörda Malmö Karoli församling.

Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. Eriksfälts församling bildades genom utbrytning ur Fosie församling 1969 och Sofielunds församling ur Västra Skrävlinge församling samma år.

Stadsvapnet thumb|160px|Malmö stadsvapen som enbart sköld Huvudartikel: Malmö stadsvapen

Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.

Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660

Geografi Malmö stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 79,58 km², varav 78,64 km² land.

Stadsdelar Malmö stads adresskalender 1957 Gamla staden Västra hamnområdet Östra hamnområdet Östra Förstaden Mellersta Förstaden Rörsjöstaden Södra Förstaden Möllevången Södervärn Pildammsstaden Slottsstaden Västra Förstaden Sofielund Rosengård Bulltofta Limhamn Fosie Husie Södra Sallerup

Tätorter i staden 1960 I Malmö stad fanns tätorten Malmö, som hade 227 601 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,4 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 28 i pdf:en Malmö var 1960 Sveriges tredje största tätort, efter Göteborg och före Norrköping. Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Malmö fortfarande Sveriges tredje största tätort.

Politik Lista över stadsfullmäktiges ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet  Carl Jöran Kock 1863 1872 partilös  Johan Ulrik Quensel 1873 1878 partilös  Claes Erik Boman 1879 1885 partilös  Johan Ulrik Quensel 1886 1892 partilös  Carl Herslow 1893 1904 partilös  Per Bendz 1905 1905 partilös  Ola Andersson 1905 1906 partilös  Edward Lindahl 1907 1917 Höger  Ernst Wehtje 1918 1919 Höger  Nils Persson 1919 1927 Socialdemokrat  Emil Olsson 1927 1949 Socialdemokrat  S.A. Johansson 1950 1962 Socialdemokrat  Oscar Stenberg 1963 1970 Socialdemokrat Lista över drätselkammarens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet  Theodor Lundqvist 1863 1885 partilös  Mauritz Richter 1885 1895 partilös  Wilhelm Skytte 1895 1904 partilös  Per Bendz 1904 1905 partilös  Lars Adler 1905 1907 partilös  Severin Axelson 1908 1915 Höger  Ivar Öhman 1916 1923 Höger  S.M. Malmström 1924 1926 Socialdemokrat  Emil Olsson 1927 1927 Socialdemokrat  J.W. Hermansson 1928 1942 Socialdemokrat  S.A. Johansson 1943 1949 Socialdemokrat  Oscar Stenberg 1950 1956 Socialdemokrat  Anders Gustafsson 1957 1965 Socialdemokrat  Arne Lundberg 1965 1970 Socialdemokrat Mandatfördelning i Malmö stad, valen 1912–1966 Mandatperioden för stadsfullmäktige var fyra år genom hela perioden, men fram tills 1922 hölls val vartannat år där hälften av mandaten förnyades. 1919 års val var ett specialfall eftersom det var det första som hölls med allmän och lika rösträtt, och därför valdes hela fullmäktige på en gång. Dock gällde hälften av de nya mandaten bara på två år, och därför hölls två separata val med två skilda valsedlar för de två perioderna. Valet 1920 förnyade hälften av mandaten som planerat, men inför valet 1922 beslutades att fullmäktige ska väljas i sin helhet vart fjärde år, och därför kortades de år 1920 valda ledamöternas mandat av med två år. Tabellen nedan visar hela fullmäktiges sammansättning efter respektive val, och inte enbart de mandat som förnyades vid valet i fråga.

Se även Lista över borgmästare i Malmö

Källor Noter

Tryckta källor

Kategori:Indelningar i Malmö kommun Kategori:Städer i Sverige

Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Malmöhus län