Dräktighet är en term som används inom sjöfarten för att ange ett fartygs storlek.
Brutto- och nettodräktighet är två enhetslösa jämförelsetal: Bruttodräktigheten baseras på fartygets totala inneslutna volym. Nettodräktigheten baseras på lastutrymmenas volym. I beräkningen tas även hänsyn till passagerarkapaciteten.
Mätning av dräktighet regleras av den internationella skeppsmätningskonventionen utarbetad av FN-organet IMO 1969 och som trädde i kraft 1982. Tidigare under modern tid användes enheten registerton, historiskt också andra enheter, såsom läster. Dräktighet har dock aldrig angetts i viktenheten ton, utan det är en vanligt förekommande förväxling med volymenheten registerton.
Bruttodräktighet Bruttodräktighet, förkortat GT från det engelska gross tonnage, baseras på fartygets totala inneslutna volym.
Anges dräktigheten i bruttoregisterton, brt, innebär det att fartyget mätts med den före 1982 använda mätmetoden, se rubriken registerton nedan.
Beräkning av bruttodräktighet Ett fartygs bruttodräktighet beräknas enligt nedanstående formel:
Där V är den sammanlagda volymen av alla fartygets inneslutna utrymmen uttryckt i kubikmeter.
Nettodräktighet Nettodräktighet, förkortat NT från det engelska net tonnage, baseras på lastutrymmenas volym, i beräkningen tas även hänsyn till passagerarkapaciteten. Nettodräktigheten sätts aldrig till mindre än 30% av bruttodräktigheten.
Ett fartyg godkänt för många passagerare kan med den nuvarande mätmetoden ha en större nettodräktighet än bruttodräktighet.
Anges dräktigheten i nettoregisterton, nrt, innebär det att fartyget mätts med den före 1982 använda mätmetoden, se rubriken registerton nedan.
Beräkning av nettodräktighet Ett fartygs nettodräktighet beräknas enligt nedanstående formel:
Där: Vc är den sammanlagda volymen av alla fartygets lastutrymmen uttryckt i kubikmeter. K2 = 0,2 + 0,002 log10 Vc
D = mallat djup midskepps uttryckt i meter. d = mallat djupgående midskepps uttryckt i meter. N1 = antal passagerare i hytter med ej fler än 8 sovplatser.N2 = antal övriga passagerare. GT = fartygets bruttodräktighet.
Äldre mätmetoder Registerton Från år 1874 och fram till övergången till nuvarande mätmetod åren 1982–1994 angavs dräktighet i volymenheten registerton (100 engelska kubikfot=2,83 kubikmeter), förkortat rt.
Bruttodräktigheten var då fartygets totala inneslutna volym mätt i registerton.
Nettodräktigheten var då volymen av fartygets lastutrymmen, dit räknades även passagerarutrymmen, mätt i registerton.
Enheten registerton skrivs ofta som bruttoregisterton, brt, och nettoregisterton, nrt, när den avser brutto- respektive nettodräktighet.
Ibland används de engelska förkortningarna GRT, gross register tonnage, och NRT, net register tonnage, för brutto- respektive nettodräktighet när de är mätta i registerton.
Till exempel kan en bruttodräktighet på 100 registerton skrivas som bland annat "Bruttodräktighet: 100 rt", "100 brt" eller "GRT: 100". Jämför med ett fartyg mätt med de nuvarande reglerna som vanligtvis får sin bruttodräktighet angiven som "Bruttodräktighet: 100" eller "GT: 100".
Nyläster Från 1865 till 1874 angavs dräktighet som vikt i enheten nyläster.
Svåra läster Fram till år 1865 angavs dräktighet som vikt i enheten svåra läster, även kallat skeppsläster.
Se även Deplacement (sjöfart) Skeppsmätning Tonnage
Källor
Kategori:Skeppsmätning Kategori:Fartygskonstruktion
de:Schiffsmaße#Brutto- und Nettoraumzahl (BRZ, NRZ)