Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Ängelholms stad. För orten se Ängelholm, för dagens kommun, se Ängelholms kommun.
Ängelholms stad var en stad och kommun i Kristianstads län.
Administrativ historik Den 16 oktober 1516 utfärdade den danske kungen Kristian II stadsprivilegier för den nya staden Ängelholm. Invånarna i Rynestad/Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad. Redan 1547 upphävdes emellertid privilegierna och stadens borgare befalldes flytta till Landskrona. Först 1767 återfick Ängelholm fullständiga stadsrättigheter. Under mellantiden hade staden dock i åtskilliga avseenden varit likställd med andra städer med rätt att bedriva viss handel och att utse riksdagsrepresentanter.om stadens bildande NAD
Ängelholms stad blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 9 mars 1945) överfördes till Ängelholms stad och församling från Rebbelberga landskommun och församling fastigheterna Rebbelberga 10:16, 10:73, 10:74, 10:88, 10:89 och 10:175, omfattande en areal av 0,07 kvadratkilometer, varav allt land, och 16 invånare.
Staden inkorporerade 1952 Höja landskommun och Rebbelberga landskommun där dock för Rebbelberga jordebokssocken bara en del överfördes och resten blev ett område av Ängelholms stad för vilket jordregister fördesregisterkarta för Ängelholms stad 1970. Staden uppgick 1971 i den då nybildade Ängelholms kommun.
Den 1 januari 1955 överfördes från Hjärnarps landskommun och Hjärnarps församling till Ängelholms stad och Rebbelberga församling fastigheterna Brödagården 1:3 och Bonstorp 2:4 omfattande en areal av 0,58 kvadratkilometer, varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkobokförda i Rebbelberga församling.
Ängelholms stad hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt till 1948, ingick därefter Södra Åsbo och Bjäre domsagas tingslag. Ängelholms församling var ursprungligt stadens församling. Den 1 januari 1952 tillkom Höja församling och Rebbelberga församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1154 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.
Geografi Ängelholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 47,62 km², varav 46,83 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Ängelholms stad fanns tätorten Ängelholm, som hade 11 601 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 92,5 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 27 i pdf:en
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1907–1922 Carl Möller 1923–1926 Lars Borggren (s) 1931 Lars Borggren (s) 1940–1947 Karl Dalfelt (s) 1948–1967 Gusti Gustavsson (s) 1967–1970 Åke Jönsson (m)
Drätselkammarens ordförande
1960–1970 Jonas Wallin (m)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Referenser Noter
Kategori:Indelningar i Ängelholms kommun Kategori:Städer i Sverige
Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Kristianstads län