thumb|250px|Y pafiliwn (Paviljongen) under festivalen i Meifon 2003. Eisteddfod Genedlaethol Cymru (kymriska: Wales nationella eisteddfod) eller National Eisteddfod of Wales på engelska, är en eisteddfod som hålls på olika orter varje år runt om i Wales. Den hålls varje år i månadsskiftet juli-augusti och är en av de största festivalerna i världen med över 160 000 besökare varje år.Den första nationella gorsedd hölls i Denbeigh 1860. Den festivalen liknar de som hålls i dag.
Upplägg Den nationella eisteddfoden hölls traditionellt under den första veckan i augusti, och alla tävlingar hålls på kymriska. Inför festivalen reses många tält, paviljonger och stånd för att skapa det så kallade maes (fält). Således krävs mycket plats och eisteddfoden hålls oftast på ett öppet fält snarare än i en stad. Gorsedd y Beirdd, Wales nationella gorsedd, är med och organiserar eisteddfoden. Därför hålls gorseddens ceremonier även under festivalen sedan 1819 med tävlingar där bland annat den bästa poeten koras. Dessa ritualer uppfanns av Iolo Morganwg när han grundade organisationen 1792 som han förmodat baserade på verksamheten inom den gamla keltiska druidismen.. Dessa ceremonier tas på högsta allvar och prisutdelningen är höjdpunkten under festivalsveckan. Prisutdelningen hålls av ärkedruiden som utropar vinnaren och använder dennes bardnamn, vilket gör att ingen vet vem vinnaren är förrän han reser sig upp och eskorteras till scenen.
thumb|250px|Gorseddstenar i Aberdare. Dessa ceremonier hålls inom en ring av stenar, de så kallade gorseddstenarna (Cerrig yr Orsedd) som vanligtvis tas i närheten. Sådana stencirklar finns överallt runt om i Wales och visar att eisteddfoden har hållits där. Detta är mycket kostsamt och 2005 var stenarna gjorda av plast. Andra tävlingar som hålls är till exempel cerdd dant (strängsång), där den tävlande med någon minuts förberedelse ska spela ett känt stycke på sin harpa samtidigt som han sjungande improviserar en helt annan melodi till en dikt, som liksom musikstycket tilldelas med kort varsel.
På festivalsområdet är huvudbyggnaden den stora paviljongen med huvudscenen. Andra byggnader är pabell lên (litteraturpaviljongen), neuadd ddawns (danssalongen), Pabell wyddoniaeth a thechnoleg (Teknik- och vetenskapspaviljongen), pabell y dysgwyr (elevens paviljong), minst en teater och hundratals stondinau (stånd). I dessa byggnader ställer olika organisationer och affärer ut och även säljer. Sedan 2004 är alkohol tillåtet på festivalsområdet. Tidigare var inte alkohol tillåtet.
Festivalsorten varierar mellan att vara en plats i södra Wales, och en i norra. Platsen meddelas officiellt ett år i förväg, men på platsen arrangeras eisteddfoden före det, och festivalsorten är ofta känd två eller tre år i förväg. De senaste åren har man försökt att locka icke-kymrisktalande till tillställningen vilket har ökat antalet besökare och även vinsten.
Festivalsorter
1861 - Aberdare 1880 - Caernarfon 1881 - Merthyr Tydfil 1882 - Denbigh 1883 - Cardiff 1884 - Liverpool, England 1885 - Aberdare 1886 - Caernarfon 1887 - London, England 1888 - Wrexham 1889 - Brecon 1890 - Bangor 1891 - Swansea 1892 - Rhyl 1893 - Pontypridd 1894 - Caernarfon 1895 - Llanelli 1896 - Llandudno 1897 - Newport 1898 - Blaenau Ffestiniog 1899 - Cardiff
1900 - Liverpool, England 1901 - Merthyr Tydfil 1902 - Bangor 1903 - Llanelli 1904 - Rhyl 1905 - Mountain Ash 1906 - Caernarfon 1907 - Swansea 1908 - Llangollen 1909 - London, England 1910 - Colwyn Bay 1911 - Carmarthen 1912 - Wrexham 1913 - Abergavenny 1914 - Ingen festival 1915 - Bangor 1916 - Aberystwyth 1917 - Birkenhead, England 1918 - Neath 1919 - Corwen 1920 - Barry 1921 - Caernarfon 1922 - Ammanford 1923 - Mold 1924 - Pontypool 1925 - Pwllheli 1926 - Swansea 1927 - Holyhead 1928 - Treorchy 1929 - Liverpool, England
1930 - Llanelli 1931 - Bangor 1932 - Aberavon 1933 - Wrexham 1934 - Neath 1935 - Caernarfon 1936 - Fishguard 1937 - Machynlleth 1938 - Cardiff 1939 - Denbigh 1940 - Eisteddfod Radio, Bangor 1941 - Old Colwyn 1942 - Cardigan 1943 - Bangor 1944 - Llandybie 1945 - Rhosllannerchrugog 1946 - Mountain Ash 1947 - Colwyn Bay 1948 - Bridgend 1949 - Dolgellau 1950 - Caerphilly 1951 - Llanrwst 1952 - Aberystwyth 1953 - Rhyl 1954 - Ystradgynlais 1955 - Pwllheli 1956 - Aberdare 1957 - Llangefni 1958 - Ebbw Vale 1959 - Caernarfon
1960 - Cardiff 1961 - Rhosllannerchrugog 1962 - Llanelli 1963 - Llandudno 1964 - Swansea 1965 - Newtown 1966 - Aberavon 1967 - Bala 1968 - Barry 1969 - Flint 1970 - Ammanford 1971 - Bangor 1972 - Haverfordwest 1973 - Ruthin 1974 - Carmarthen 1975 - Criccieth 1976 - Cardigan 1977 - Wrexham 1978 - Cardiff 1979 - Caernarfon 1980 - Gowerton - Lliw Valley 1981 - Machynlleth 1982 - Swansea 1983 - Llangefni 1984 - Lampeter 1985 - Rhyl 1986 - Fishguard 1987 - Porthmadog 1988 - Newport 1989 - Llanrwst
1990 - Rhymney Valley, 1991 - Mold 1992 - Aberystwyth 1993 - Builth Wells 1994 - Neath 1995 - Abergele 1996 - Llandeilo 1997 - Bala 1998 - Pencoed, near Bridgend 1999 - Llanbedrgoch, Anglesey 2000 - Llanelli 2001 - Denbigh 2002 - St David's 2003 - Meifod, near Welshpool 2004 - Newport 2005 - Faenol Estate, near Bangor 2006 - Felindre, Swansea 2007 - Mold 2008 - Cardiff 2009 - Bala 2010 - Blaenau Gwent 2011 - Wrexham 2012 - Vale of Glamorgan 2013 - Denbighshire 2014 - Carmarthenshire 2015 - Monmouthshire
Referenser
Kategori:Kultur i Wales Kategori:Festivaler i Storbritannien