miniatyr|Hamburgs flagga Hamburgs historia går tillbaka till 800-talet då staden grundades som stödjepunkt för missionerande. Från medeltiden kom staden att utvecklas till en av Europas viktigaste handelsplatser genom sitt gynnsamma geografiska läge vilket gav staden en politisk självständighet som fri hansestad under århundraden.
Under 1800-talet blev staden en självständig stat inom Tyska riket innan den blev en del av Nordtyska förbundet och 1871 Tyska riket. Hamburg utvecklades till Tysklands viktigaste hamnstad med stora varv och verkstadsindustrier. Sedan 1949 är Hamburg en stadsdelstat och är idag Tysklands näst största stad.
Hamburgs grundande miniatyr|150px|Hamburgs sigill. Hamburg grundades i början av 800-talet och namnet finns dokumenterat första gången 832. Namnets bakgrund har inte helt kunnat klarläggas. En version är att en borg byggts där byn Hamm tidigare låg. Nyare forskning pekar mot att det kommer från gammaltyskans "Hamme". Denna första bosättning skulle då ha skyddats av naturliga vallar som därför gett orten namnet Hammaburg av invånarna, en borg skulle överhuvudtaget inte ha existerat vid denna tid.
År 831 grundades ett biskopsdöme av Ludvig den fromme som 832 upplyftes till ett ärkebiskopsdöme av påve Gregorius IV. Men redan omkring år 848 valde biskoparna att flytta till det säkrare Bremen sedan Hamburg attackerats av vikingar 845.NE, band 8, s. 348f Bremen blev nu plats för ärkebiskopssätet Hamburg-Bremen. 915 anfölls bosättningen av de slaviska abodriterna och förstördes helt. Under ärkebiskopen Adaldag återuppbyggdes bosättningen med en ny borg där hantverkare och småhandlare byggde ut bosättningen och gav Hamburg markrättigheter som lade grunden för dess senare utveckling till handelsstad.
Hamburgs uppgång Återuppbyggnaden av staden fortsatte fram till början av 1000-talet. Ärkebiskopen Bezelin Alebrand påbörjade 1037 uppföranden av Marienkriche, klostret och palatset som var områdets första byggnader i sten. Staden befästes samtidigt med en ringmur som hade tolv försvarstorn. Hamburg var kring 1060 uppdelat i den av ärkebiskopen styrda Altstadt och i den av hertigen styrda Neustadt vilket skapade en stor tillväxt.
Staden blev inte bara åter en utgångspunkt för missioneringen till Norden utan skapade också handelskontakter gentemot Norden och österut. Under 1100-talet gjorde den tyska östersjökoloniseringen att handelsrutterna förändrades till Hamburgs fördel. Från att ha legat avsides blev Hamburg länken mellan väst och öst genom sitt geografiska läge och floden Elbe. Hamburg kom först att vara under Lübecks intressen men frigjorde sig senare och blev en egen stormakt inom handeln.
1189 ska kejsar Fredrik I Barbarossa ha gett staden ett fribrev som en följd av Hamburgs stöd i samband med korståget i det heliga landet. Hamburg gavs nu tullfrihet upp mot Nordsjön, arméplikten upphävdes och hamburgare hade bara skyldighet att försvara staden och invånarna fick hålla djur och fånga fisk. Då en äkta urkund saknas skapades 1265 en förfalskning, men det ska också redan från början handlat om en förfalskning från köpmännen i Hamburgs sida.http://de.wikipedia.org/wiki/Geschichte_Hamburgs
Den gamla och nya staden enas 1190 valde Altstadt och Neustadt ett gemensamt stadsråd då Adolf III var frånvarande genom sitt deltagande i det tredje korståget. 1201 följde kung Valdemar Sejrs anfall på Hamburg där han ockuperade staden och området, Hamburg var under danskt styre 1201-1227. Fredrik II överlät 1214 områdena norr om Elbe till Danmark för att säkra en allians gentemot welferna. Hamburg blev förvaltat av en dansk ståthållare och stadens två delar började växa samman och enades under ett rådhus, stadsråd och domstol. När Hamburg enades 1216 byggdes ett gemensamt rådhus på Kleine Johannisstraße. I stadens tidiga historia hade det funnits två rådhus. I Neustadt tros rådhuset ha legat på Hopfenmarkt och Altstadt på Alter Fischmarkt.http://de.wikipedia.org/wiki/Hamburger_Rathaus
1227 besegrades Danmark av en nordtysk furstekoalition tillsammans med borgare från Hamburg vid slaget vid Bornhöved och Adolf IV av Schauenburg blev herre över staden. Då gavs Hamburg en självständighet och utvecklades genom privilegierna från fribrevet genom handel och industri, inte minst bryggerierna. Det skapades handelsskrån och handelshus.
1240 skapades en ny befästningslinje som omslöt den gamla staden och som fortfarande idag gör sig påmind i staden med namn som Lange Mühren, Kurze Mühren, Steintor, Millerntor och Alstertor. 1270 trädde en lagbok i kraft, Ordeelbook, med bestämmelser rörande civil-, straff- och processrätt. I Ordeelbook omnämns Hamburg som "freie Stadt", en för sin tid ovanlig benämning. 1292 fick också Hamburgs stadsråd den lagstiftande makten. Staden drabbades 1284 av en stadsbrand och kring 1350 nådde pesten staden med 6000 dödsoffer.
Hansestaden Hamburg miniatyr|Hansans handelsrutter. miniatyr|Hamburg mellan 1572 och 1618. miniatyr|Hamburg på 1600-talet.
Under 1100- och 1200-talet växte handeln i norra Tyskland när nygrundade hamnstäder längs med östersjökusten (Lübeck, Rostock, Wismar, Stralsund) började blomstra. Dessa städer skapade tillsammans med Hamburg Hansan som företrädde de gemensamma intressena utanför Norra Tyskland på handelsplatser som London, Brygge och Bryggen i Bergen. Hamburg kom in i Hansan genom att man tog över de lybska rättigheterna 1188, vilket säkrade landvägen mellan Hamburg och Lübeck och handelsprivilegier gentemot Flandern (1252), England (1266), Sverige (1261), Norge (1283) och Frankrike (1294). Latinet kom också att ersättas av lågtyska som förvaltningsspråk.
Hamburg kom under hansan att uppleva ett stort välstånd som gav möjligheten att inte bara uppföra och renovera byggnader utan även att köpa upp byar omkring Alster. Bland byggnader som kom till vid denna tid hör kyrkor som Mariendom, St. Petri-kyrkan, St. Katharinen, St. Jacob och S:t Nikolai-kyrkan. Ett nytt rådhus uppfördes tillsammans med representationsbyggnader och bostäder för stadens borgarklass.
När handeln till sjöss ökade fick Hamburg problem med ökat sjöröveri, inte minst genom Dithmarscharna som plundrade skepp längs med Elbe men även av andra pirater. Hamburg skapade omkring 1400 tillsammans med Lübeck en armada som började bekämpa piraterna och man lyckades slå tillbaka mot Vitaliebröderna under Klaus Störtebeker och Gödeke Michaels piratbåtar. Den sista nordsjöpiraten Klaus Kniphof tillfångatogs 1525 av sjökaptenen och sjörövarjägaren Ditmar Koel, som två senare belönades med att bli rådsherre och mellan 1548 och 1563 var borgmästare i Hamburg.
Under 1400-talet började furstarnas uppstigande i området och detta hotade Hamburg och andra hansestäders privilegier. Sjöhandeln minskade och Hansan fick sämre ekonomi och manöverutrymme att föra en egen politik. Man hade också fått ökat konkurrens från England och Nederländerna i den nya oceanhandeln. 1410–1416 följde en tid då Hamburg styrde Hansan efter politiska oroligheter i Lübeck. 1669 hölls den sista hansadagen.
Reformationen gjorde att Hamburg 1529 blev evangeliskt-lutherskt. 1567 kom nederländska emigranter till Hamburg och Altona som en följd av den spanska inkvisitionen och senare även sefardiska judar från Spanien och Portugal. Den portugisiska minoriteten kom att bli den största utländska i Hamburg med 600 personer. Idag finns bland annat Hamburger Portugaleser Ehrenmedaillen som tilldelas förtjänta hanseater som en påminnelse om stadens portugisiska minoritet. 1558 öppnade Hamburger börs.
Dansk konkurrens Hansan blev under 1600-talet alltmer betydelselös varpå Hamburg tvingades positionera sig på egen hand gentemot de nordiska länderna som vuxit till stormakter och det tysk-romerska riket. Hamburgs stadskassa möjliggjorde genom framgångsrik handel med Spanien och Portugal friköp för att slippa anfall från Sverige och Danmark. Till skillnad från de flesta tyska städer undslapp Hamburg krigshärjningar och ekonomisk nedgång under Trettioåriga kriget, bland annat genom omfattande vallar och befästningar. Istället utvecklades staden genom holländsk invandring och impulser från det av danskar styrda Altona. Altona förblev danskt från 1640 fram till 1864. Den danska kungen Kristian IV försökte också skapa konkurrens gentemot Hamburg genom den 1616 grundade staden Glückstadt.
Fri riksstad 1618 förklarades Hamburg vara en fri riksstad av Reichskammergericht, en dom som Danmark inte erkände då man såg Hamburg som en del av Holstein. Statusen som fri riksstad var ett särskilt privilegium som gavs framstående städer inom det Tysk-romerska riket. Det innebar ett självstyre för staden inom stadens territorium under en av staden själv utsedd stadsstyrelse med borgmästare. Hamburg hade redan som hansestad haft denna status. Först 1769 erkände Danmark Hamburg som en fri riksstad.
Även hertigen av Celle och kurfursten av Brandenburg försökte skapa konkurrens mot Hamburg genom Harburg. De danska anspråken på Hamburg fortsatte under Kristian V vilket föranledde ett förbund mellan Hamburg och Lüneburg-Celle som avvärjde en dansk belägring 26 augusti 1686.
1600-talet innebär också utveckling inom näringslivet. 1623 bildades ett Admiralitetskollegium som skulle jaga sjörövare. Det kom efterhand att bredda sin verksamhet till att vara hamnmyndighet och ansvarig för lotsväsendet och agera inom sjöfarts- och försäkringsfrågor. Det var också kollegiet som utnämnde konsuler utomlands. 1665 grundades också en handelskammare för köpmännen. Från denna tid kommer också Hamburgs tradition att hålla svanar. Att hålla svanar på öppet vatten sågs sedan medeltiden som en höghetsrätt. I Hamburg började stadens råd 1664 att hålla svanar på Alstern som en politisk symbol där man visade sin självständighet gentemot Tyska riket. Traditionen finns kvar och staden har en svanansvarig, Schwanenvater, som ser till svanarna på Alstern.http://de.wikipedia.org/wiki/Schwäne
Hamburgs handel gjorde också att Hamburger Banko skapades av Hamburger Bank.
Hamburg gavs också en förbättrad infrastruktur då Friedrich-Wilhelm-kanalen i Brandenburg öppnades 1668 och skepp kunde fara till Schlesien. Kanalen var under 200 år den viktigaste förbindelsen från Hamburg till Berlin och Breslau innan den i mitten av 1800-talet nådde sin kapacitetsgräns.http://de.wikipedia.org/wiki/Friedrich-Wilhelm-Kanal Hamburg hade vid denna tid 40 000 invånare och var därmed en av de största tyska städerna tillsammans med Köln, Nürnberg, Augsburg och Wien.
1700-talet 1712 enades stadens råd och borgerskapet om en grundläggande författningsreform. Under århundradet utvecklades Hamburgs samhällsliv genom grundandet av sällskap som konst- och hantverksföreningen Patriotische Gesellschaft (1765), Handelsakademin (1768) och tidningen Hamburgischer Correspondent (1731). Religiösa minoriteters rättigheter stärktes genom toleransediktet (1785) och socialväsendet reformeras 1788 av Caspar Voght genom Allgemeine Armenanstalt. I Hamburg firades 1790 på initiativ av köpmannen Georg Heinrich Sieveking en frihetsfest i samband med årsdagen av stormningen av bastiljen.
Slutet för det amerikanska självständighetskriget 1783 innebar nya affärsmöjligheter för Hamburg som upplevde ett enormt uppsving när varor som tobak, ris och indigo kunde skeppas direkt mellan USA och Hamburg. Men Frankrikes handelsblockad 1793 slog hårt då landet var Hamburgs största handelspartner. 1799 följde åter en näringslivskris i Hamburg i samband med det andra koalitionskriget. 152 handelshus gick i konkurs.Hamburg – Geschichte der Stadt und ihrer Bewohner, Band 2: Vom Kaiserreich bus zur Gegenwart, Werner Jochmann (utgivare), Hoffmann und Campe Verlag, Hamburg, 1986
1800-talet miniatyr|Stadsbranden 1842.