miniatyr|400px|Andel av den svenska befolkningen (12+ år) som har tillgång till dator, internet, bredband, respektive surfplatta i hemmet, samt andel som har tillgång till en smart mobil. Åren 1995–2017. miniatyr|400px| Andel av den svenska befolkningen (16+ år) som hade tillgång till internet i hushållet, år 1995–2020. Internets historia i Sverige kan anses ha inletts 1984, då ett svenskt nät för första gången blev en del av internet. Redan tidigare hade man dock dataförbindelser mellan vissa högskolor och universitet via koppling med modem och UUCP till den europeiska delen av internet. Internets föregångare Arpanet tog sin start runt 1969 i Kalifornien i USA. Det Arpanet-liknande nätet TIDAS utvecklades av Asea i Sverige 1972 till 1975, och innefattade en innovation av den svenska forskaren Torsten Cegrell som tidigt även kom att byggas in i Arpanet och därmed internet. Rent generellt så har det svenska nätets uppbyggnad börjat med högskolor och universitet för att sedan expandera med renodlat kommersiella operatörer som erbjudit tillgång först till stora företag; och 1994 till allmänheten.
Det dröjde till 1988 innan det skapades tillgång till ett direktkopplat internet i form av universitets- och högskolenätet SUNET som i sin tur sammankopplades med en direkt förbindelse till USA, även om hastigheten var låg År 1991 startade Swipnet sin verksamhet och blev därmed Sveriges första kommersiella internetleverantör. År 1994 började leverantörer erbjuda Internetuppkoppling till privatpersoner; då via modem.
1970- och 80-talen Den 15 juni 1973 kopplas en dator i Norge upp till Arpanet via en markstation i Tanum, Bohuslän. Storbritannien fick en uppkoppling månaden därpå och internet började växa. miniatyr|200x200px|Stockholms Datamaskincentral för högre utbildning och forskning, som utvecklade KOM-systemet och inhyste den första svenska noden för Internet. I Sverige är KOM-systemet centralt i internethistorien. År 1978 utvecklades det på Stockholms Datamaskincentral, QZ, av Jacob Palme och Torgny Tholerus. KOM-systemet var en BBS där användare kunde koppla upp sig mot en central dator och diskutera med varandra, spela spel och byta filer. Via en koppling till Arpanet kunde användarna av KOM-systemet från 1982 även skicka e-post.
År 1979 startade Televerket sin Datavisionstjänst (senare kallad Videotex) som man kopplade upp sig till med modem samt speciell programvara och abonnemang. Kommersiellt erbjöds det 1982. Många större företag anammade tjänsten, men i övrigt fick den ingen större utbredning. Tjänsten lades ner 1993.
Det första svenska ideellt drivna elektroniska diskussionsforumet (BBS) som var tillgängligt via modemuppkoppling startades 1980 av ABC-klubben.Hackerkulturens Gräsrötter, ur Copyright finns inte V3.0, Linus Walleij, 1998
TCP/IP eller X.25 Under 1980-talet rådde det delade meningar om huruvida protokollen TCP/IP eller X.25 skulle användas som teknik för att skicka information. Televerken i Europa föredrog X.25-systemet, som förutom att vara säkert även lät myndigheterna ta betalt för trafiken. I Sverige hette Televerkets system för detta Datapak. Systemet används fortfarande på platser som behöver extra hög säkerhet, exempelvis på kontokortsterminaler och i uttagsautomater. Slutligen var det TCP/IP med sin flexibilitet som stod som segrare och vissa anser att internet föddes 1 januari 1983 när Arpanet gick över från tvåvägskommunikation med NCP till TCP/IP.
E-post miniatyr|stående|En VAX 780. Det första e-postmeddelandet som togs emot i Sverige skickades av Jim McKie från Amsterdams matematikcentrum till Björn Eriksen på Enea i Stockholm den 7 april 1983. För att kunna ta emot meddelandet hade Eriksen kopplat en VAX 780-dator till den europeiska delen av Internet med ett modem för . Datorterminalen som tog emot meddelandet, en Digital DECwriter III, finns sedan oktober 2023 på Tekniska museet i Stockholm.
År 1983 upphörde Televerkets ensamrätt på att leverera modem för hastigheter upp till .
På försommaren 1984 fick Sverige sin första egna del av internet, genom att forskningsassistenten Ulf Bilting på Chalmers i Göteborg kopplade in det lokala nätet på Institutionen för Informationsbehandling som IP-nätnummer 192.5.50.0metro.se - Ulf Bilting kopplade in Sverige på internet , 2009-06-16
Universitetsvärlden är pionjärer miniatyr|stående|Skildring av internetutvecklingen under 1980-talet, ur serietidningen "Berättelsen om internet".
Under 1980-talet handlade internets utveckling i Sverige till stor del om universiteten. Universitetsnätverket Sunet skapades och kopplade ihop de svenska lärosätena. Detta möjliggjorde för forskare och studenter att kommunicera digitalt med varandra samt att skicka meddelanden och dokument. Efterhand kopplades även de nordiska universitetsnäten ihop till Nordunet, och i december 1988 fick de nordiska universiteten en lina till Princeton University i New Jersey. I och med detta fick studenter och forskare i Sverige tillgång till det internationella internet på riktigt. Mellan 1979 och 1988 använde universitetsnätverket Sunet Televerkets X.25 för att sedan lämna det permanent till förmån för hyrda direktförbindelser.De byggde internet i Sverige, ISOC-SE, upplaga 2, 2009.NorduNet history.pdf 2005
Utanför universitetsväsendet fick gemene man fortsatt nöja sig med klotterplank och spel via BBS:er. Datorerna i dessa nåddes via vanlig telefon och hade ofta bara utrymme för ett samtal åt gången. Det kunde alltså bara användas av en användare åt gången och ofta stod de hemma hos den som ägde BBS:en. År 1985 startades en ny BBS, Q-Zentralen, av ABC-klubben. Denna version tillät flera samtidiga användare, tack vare en DEC-10-dator som ABC-klubben fick tillgång till, och därmed diskussioner i realtid. Diskussionsforumets utformning påminde om det amerikanska Usenet-systemet, med en funktion som påminde om utländska onlinetjänster såsom amerikanska Prodigy samt engelska Compunet. Q-Zentralen var tillgänglig på ideell grund via uppkoppling med modem. I diskussionsgrupperna på Q-Zentralen figurerade många av de personer som senare skulle bli viktiga nyckelpersoner i det kommande elektroniska Sverige: Sven Wickberg, Anders Franzén, Henrik Schyffert och Jan-Inge Flücht.
I en motion 1983/84:596, år 1983, yrkade tillsammans riksdagsledamöterna Kurt Ove Johansson (s) och Stig Gustafsson (s) på "[...] en utredning om att beskatta eller avgiftsbelägga användningen av datorer."
År 1986 registrerade Björn Eriksen toppdomänen .se vilken han kom att administrera fram till 1997.
1990-talet År 1990 skapade Tim Berners-Lee World Wide Web. Webben är fri och gratis att använda för både utvecklare och surfare. Den första webbplatsen lanserades 1991 vid forskningscentrumet CERN i Schweiz, och finns fortfarande kvar. I maj 1990 togs ett initiativ till att bilda Swedish Network Users' Society (SNUS) som skulle främja användandet av nätverk baserat på TCP/IP. Föreningen var också instrumentella i att företag och vanliga svenskar året därpå kunde börja använda nätet när Swipnet, en del av Stenbecksfären, blev den första kommersiella internetleverantören. Televerket hade kunnat bli först, men de föredrog X.25-tekniken och tackade nej. Televerket skapade dock via Unisource Tipnet som ett snabbt men halvhjärtat försök till motdrag.
Parallellt med webben fanns också det mer mappliknande systemet Gopher. Med tiden tog webben överhanden och Gopher blev allt mer inaktuellt när webbläsaren Mosaic lanserades 1993. I och med den kunde man nämligen också titta på bilder, till skillnad från tidigare varianter som bara visat text.
År 1990 uppgraderades Nordunets atlantlänk till USA till , år 1991 uppgraderades den till och 1992 till
Televerkets monopol på fasta förbindelser upphörde 1993.sormland.se - Regionförbundet Sörmland, Härifrån till bredband - slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland, maj-2006 Samma år installerade Linköpings universitets datorförening Lysator fast anslutning i studentbostadsområdet Ryd via en radiolänk (mikrovågslänk) under projektnamnet Rydnet.lysator.liu.se - RydNet, En kort historisk genomgång 2005
Populariteten ökar, webbyråer och forum startas miniatyr|Bill Clinton och Carl Bildt, som var de första regeringscheferna att växla e-post med varandra. I Sverige blev 1994 ett nyckelår i internetutvecklingen. Som första regeringschefer i världen mailade Carl Bildt med Bill Clinton med varandra och samma år lade staten en miljard svenska kronor till den nyskapade KK-stiftelsen för att satsa på teknik bland annat i skolan. I samma veva bildades IT-kommissionen som sjösatte en rad digitala satsningar, bland annat i skolan. I samband med riksdagsvalet 1994 skickades valresultatet för första gången ut via e-post och med anledning av det skaffade många svenska tidningar sina första hemsidor. Allra först ut blev Aftonbladet som la ut sina kultursidor på webben den 25 augusti 1994.
Samma år startades svenska Internetleverantörer. I maj 1994 öppnade Kuai Connection (Kuai betyder genombrott och beslutsamhet) och strax där efter i juli 1994 startade den 20-årige Ragnar Lönn Algonet (Älgö-nät, efter Älgö i Nacka där Lönn växt upp). Datormagazin 1994 #15 Advertisement for Kuai Connection Dessa riktade sig till privatpersoner (Algonet hoppades inledningsvis på 400 betalande kunder) och fick gemene man att börja surfa i större antal. Kostnaden för nyttjande bestod i fast månadsavgift och minutavgift i form av samtalstaxa som på grund av Telias naturliga monopol på telefoni gjorde denna avgift hög.aftonbladet.se - Telia satsar – du får betala, 1998-03-12 Även ABC-klubben kopplades upp och erbjöd modemuppkoppling till Internet. Eftersom uppkoppling över längre tid var dyrt tog en del till olovliga metoder som gratisnummer (020-) med kapade kreditkort för att kunna vara uppkopplade länge utan kostnad.
Vid denna tiden började internet att växa i Sverige, företagsledare skaffade mailadresser och webbyråer startades. År 1995 drogs en ny kabel över Atlanten vilket medförde att förbindelsen blev 34 Mbit/s, vilket ökade den svenska kapaciteten avsevärt. Det var vid tiden den kraftfullaste internationella förbindelsen då det tidigare rekordet låg på 6 Mbit/s. Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport sände 1995 ett reportage varje dag under en vecka om Internet. År 1995 hade 2 procent av den svenska befolkningen (12 år och uppåt) tillgång till internet i hemmet medan 25 procent hade tillgång till dator i hemmet.
År 1995 startade även punktidningen Flashback sin första webbsida. Där kunde läsarna chatta via en IRC-kanal och delta i mejlinglistor. Först fem år senare startades det diskussionsforum som namnet Flashback associeras med i dag. miniatyr|Lunarstorm, ett av världens första sociala nätverk. Samtidigt lanserade Telias portal Passagen. Webbportaler blev ett begrepp på modet vid denna tiden. Under dessa år exploderade mängden hemsidor på internet och år 1996 blev ett internetabonnemang årets julklapp i Sverige. Vid samma tid startades communityt Stajlplejs (som år 2000 kommersialiserades och bytte namn till Lunarstorm) av Rickard Ericsson vilket var ett av världens allra första sociala nätverk. Sidan blev populär i Sverige, främst bland ungdomar.
Allt fler erbjuds internettillgång Det kommunala bolaget Ängelholms Kabel-TV AB var 1996 ett av de första i landet att erbjuda internetåtkomst via kabel-TV-anslutning till 7 000 hushåll med 2 000 kr i anslutningsavgift och 300 kr/månad i abonnemangsavgift. Under det första året nappade ett hundratal hushåll på erbjudandet och kopplade upp sig.WF: Datakom i Sverige - politisk fråga 2000-12-17engelholm.se - Ängelholms KabelTV AB 1997-04-27 Samma år kopplades Umeås bostadsrättsförening Irrblosset som en av de första in på internet med Ethernet till låg fast månadskostnad. Andra liknande projekt i Umeå var Baldakinen och Kvarteret Vittran. Redan 1996 hade många studentbostäder i Umeå fast internetuppkoppling med 10Mbit/s.