Talysj är ett nordvästiranskt språk som talas i de norra delarna av de iranska provinserna Gilan och Ardabil, samt i de södra delarna av Azerbajdzjan. Historiskt kan språket och talysjerna spåras tillbaka genom den medeliranska perioden till det mediska språket. Språket har en mängd dialekter, som vanligtvis delas upp i tre grupper: norra (i Azerbajdjan och Iran), centrala (Iran) och södra (Iran). Uppskattningarna för antalet talysjtalare varierar, men trovärdiga uppskattningar rör sig mellan en halv till en miljon. Talysj är delvis, men inte helt, ömsesidigt begripligt med persiska. Talysj klassificeras som "sårbart" av Unescos Atlas of the World's Languages in Danger.
Historia
Bakgrunden till namnet talysj är oklar, men sannolikt gammal. Folkets namn anges i tidiga arabiska källor som al-Taylasân och i persiska som tâlišân och tavâliš, som är pluralformer av tâliš. Den norra talysjvarianten (i Azerbajdjan) var historiskt känd som tâlish-i guštâsbi. Talysj har historiskt onmämns tillsammans med Gilan eller Muganslätten. Hamdallah Mostowfi skrev att det språk som täckte den kaspiska gränsregionen mellan Gilan och Shivan var ett pahlavispråk relaterat till språket i Gilan. Det har även spekulerats i att fornazariskan kan ha varit en föregångare både till talysj och tat. B.V. Miller lade 1953 fram hypotesen att azariskan i Ardabil, som återfinns i Safi-ad-din Ardabilis verk, var en form av talysj, vilket stöddes av W.B. Henning.
Geografisk utbredning
I Iran finns sex städer där talysj talas: Masal, Rezvanshar, Talesh, Fouman, Shaft and Masoleh, men bara Masal och Masoleh är enspråkigt talysjtalande. I övriga städer talas utöver talysjiska även gilaki och azerbajdzjanska. I Azerbajdzjan talas talysj i åtta städer: Astara (79%), Lerik (49%), Lenkoran (35%), Masalli (30%), Belasuvar (24%), Nefchala (13%), Calilabad (9%) och Yardimli (4%). Talysj har påverkats av sin närhet till talare av gilaki, azerbajdzjanska och persiska. I söder bor talysjer och gilaker sida vid sida, medan azerbajdzjanska har trängt ut talysj i norra Gilan, efter en migration av turkspråkstalande personer, medan folk runt Lavandil har behållit språket. Mellan Lisar och Hashtpar bor azerbajdzjansk- och talysjtalande personer sida vid sida, där det sistnämnda först och främst talas i mindre byar. Talysj i Azerbajdzjan är något mindre påverkat av ryskan och azerbajdzjanska än talysj i Iran är påverkat av persiskan.
Fonologi och skrift
Vokalsystemet i talysj är större än i standardpersiskan. De främsta skillnaderna är den främre vokalen ü i de centrala och norra dialekterna, samt den centrala voaklen ə. År 1929 skapades ett latinskt alfabet för talysj i Sovjetunionen. Det kom att ersättas av ett kyrilliskt 1938, som dock aldrig fick större spridning. Senare har ett persiskt och ett latinskt kommit att användas i Iran respektive Azerbajdzjan.
Monoftonger
MonoftongerFon (IPA)1929–1938ISO 9PersiskaKNAB (199x(2.0))KyrilliskaAnnan romanisering Exempelɒ: a a آ , ا a a â âvæ a a̋ َ , اَ ǝ ә a, ä astaə ә - ِ , اِ or َ , اَ ə ə e, a esae: e e ِ , اِ e e e nemeko o o ا , ُ , و o о o šalvou u u او , و u y u udmiy u - او , و ü y ü salü, kü, düri, Imrüi ъ y ای, ی ı ы i bilai: i i ای, ی i и i, ị neči, xist Anmärkning: ISO 9-standardiseringen är från 1995. 2.0 KNAB-romaniseringen är baserad på den azerbajdjanska varianten av det latinska alfabetet.
Fonologiska skillnader gentemot persiskan
De generella fonologiska skillnaderna jämfört med standardpersiskan är:
skillnadTaleshdulaei/khushabari PersiskaSvenskau → â duna dâne frö inledande i → "e" insân ensân människae → u tarâze terâzu balansvåge → o xerâk xorâk mat"a" i sammansatta ord → försvinner mâng-a-tâv mah-tâb månsken
Diftonger
DiftongerFon (IPA)PersiskaAnnan romaniseringExempelɒ:ɪ آی , ای âi, ây bâyl, dâyaʊ اَو aw dawlatæɪ اَی ai, ay ayvona, ayroʊ اُو ow, au koweɪ اِی ey, ei, ay, ai keybânuæ:ɐ اَ ah zuah, soahvona, buah, yuahnd, kuah, kuahje:ɐ اِ eh âdueh, sueh, danue'ehɔʏ اُی oy doym, doymlavar
Konsonanter
KonsonanterFon (IPA)1929–1938ISO 9PersiskaKNAB (199x(2.0))KyrilliskaAnnan romanisering Exempelp p p پ p п p pitârb в b ب b б b bejârt t t ت , ط t т t tižd d d د d д d deblak k k ک k к k kelɡ g g گ g г g gafɣ ƣ ġ غ ğ ғ gh ghušaq q k̂ ق q ҝ q qarztʃ c, ç č چ ç ч ch, č, c čâkidʒ j ĉ ج c ҹ j, ĵ jârf f f ف f ф f felv v v و v в v vajs s s س , ص, ث s с s savzz z z ز , ذ , ض , ظ z з z zengʃ ş š ش ş ш sh šavʒ ƶ ž ژ j ж zh žax x h خ x x kh xâstah h ḥ ه , ح h һ h hakam m m م m м m mužan n n ن n н n nânl l l ل l л l larL mixed with i - - - - - - xâlâ, avâla, dalâ, domlavar, dalazaɾ r r ر r р r razj y j ی y ј y, j yânza Anmärkning: ISO 9-standardiseringen är från 1995. 2.0 KNAB-romaniseringen är baserad på den azerbajdjanska varianten av det latinska alfabetet.
Skillnad gentemot persiskan
Några skillnader jämfört med standardpersiskan:
skillnadTaleshdulaei/khushabari PersiskaSvenskav → b âv âb vattenf → b sif sib äpplex → h xâsta âheste långsamt → d tert tord skörj → ž mija može ögonfransm → n šamba šanbe lördag
Grammatik
Talysj är (precis som svenskan) ett subjekt–objekt–verb-språk. I vissa situationer hängs kasusmarkören i eller e på nominalfrasen i ackusativ. Det finns ingen bestämd artikel; den obestämda artikeln är i. Plural markeras genom suffixen un eller ēn, eller yēn för substantiv som slutar med en vokal. Till skillnad från persiskan kommer substantivet för bestämningen, till exempel "maryami kitav" ("Marys bok"). Liksom de flesta andra iranska dialekter finns det två böjningsformer, subjekt och objekt.
Pronomen
Talysj kan välja att uttrycka person genom verbformen, vilket betyder att personliga pronomen inte krävs om de står som subjekt (till exempel jag, hon, han). För första person singularis används både az och men. Personsuffix läggs inte till stammen för men. Exempel:
men xanda. (Jag läser.), az bexun-em (Borde jag läsa ...) men daxun! (Ring mig!), az-daxun-em (Borde jag ringa ...)
Det finns tre prefix i talysj som läggs till för att skapa possessiva pronomen: če/ča, eš/še och ča-y, ča/čai.
PronomenPersonSingularPluralFörsta az/âz, men amaAndra te šemaTredje ay ayēn
Possessiva pronomenPersonSingularPluralFörsta če-men, če-mi ča-maAndra eš-te še-maTredje ča-y, ča čai:mun
Verb
prefix: â/o, da, vi/i/ē/â, pē/pi Negationer: ne, nē, ni Konjunktiv/imperativ: be Durativmarkörer: a, ba, daFöljande personsuffix används i olika dialekter och för olika verb.
PersonsuffixPersonSingularPluralFörsta -em, -ema, -emē, -ima, -um, -m -am, -emun(a), -emun(ē), -imuna, -imunAndra -i, -er(a), -eyē, -išaو -š -a, -erun(a), -eyunē, -iruna, -iyunTredje -e, -eš(a), -eš(ē), -a, -ē, -u -en, -ešun(a), -ešun(ē), -ina, -un
Konjugation
Följande tabeller visar konjugationen för verbet "att sy" i första person singular i några dialekter i de tre dialektkategorierna.:
Verbstammar och imperativ
Verbstammar och imperativNorthern (lavandavili)Central (taleshdulaei)Southern (khushabari)Tat (kelori)Infinitiv dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-anFörfluten tid dut dašt dēšt dutPresens dut dērz dērz dujImperativ be-dut be-dērz be-dērz be-duj
Aktivum
AktivumFormTempusNorra (lavandavili)Centrala (taleshdulaei)Södra (khushabari)Tat (kelori)Infinitiv - dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-anIndikativ Presens dute-da-m ba-dašt-im dērz-em duj-em„ Förfluten tid dut-emē dašt-em dēšt-em bedut-em„ Perfekt dut-amē dašt-ama dēšt-ama dute-mē„ Imperfekt dute-aymē adērz-ima dērz-ima duj-isēym„ Pluskvamperfekt dut-am bē dašt-am-ba dēšt-am-ba dut-am-bē„ Futurum pima dut-ē pima dašt-ē pima dēšt-ē xâm dut-an„ Progressiv presens dute da-m kâr-im dašt-ē kâra dērz-em kerâ duj-em„ Progressiv imperfekt dut dab-im kârb-im dašt-ē kârb-im dēšt-ē kerâ duj-isēymKonjunktiv Presens be-dut-em be-dērz-em be-dērz-em be-duj-em„ Förfluten tid dut-am-bu dašt-am-bâ dēšt-am-bu dut-am-bâKonditionalis Förfluten tid dut-am ban ba-dērz-im be-dērz-im be-duj-im
Passivum
PassivumFormTempusNorra (lavandavili)Centrala (taleshdulaei)Södra (khushabari)Tat (kelori)Infinitiv - dut-ē dašt-ē dēšt-ē dut-anIndikativ Presens duta bē dam dašta babim dēšta bum duta bum„ Preteritum duta bēm dašta bima dēšta bima bedujisim„ Imperfekt preteritum duta be-am be dašta abima dēšta bistēm duta bisim„ Perfekt duta beam dašta baima dērzistaima dujisim„ Pluskvamperfekt duta beam bē dērzista bim dērzista bim dujisa bim„ Progressiv presens duta bē dam kâra dašta babima kšra dēšta bum kerâ duta bum„ Progressiv preteritum duta bēdabim kâra dašta abima kâra dēšta bistēymun kerâ duta bisimKonjunktiv Presens duta bebum dašta bebum dēšta bebum duta bebum„ Preteritum duta beabum dašta babâm dēšta babâm dujisa biya-bâm
Kasusmarkörer och prepositioner
Det finns fyra kasus i talysj: nominativ, genitiv, ackusativ och ergativ. Ackusativ används för att skilja indirekt objekt från direkt objekt. Dessa kasus är ursprungligen egentligen partiklar, liknande persiska prepositioner som râ''.
Kasusmarkörer och prepositionerKasusMarkörExempelPersiskaEngelskaNominativ - sepa ve davaxa. Sag xeyli hâfhâf kard. Hunden skällde mycket.Ackusativ -i gerd-i âda ba men Hame râ bede be man. Ge dem alla till mig!„ -e âv-e-m barda Âb râ bordam. Jag tog vattnet.Genitiv -kâ, -ku (av) ba-i-kâ-r če bapi Az u ce mixâhi? Vad vill du ha av honom?„ -ka, -anda (i) âstâra-ka tâleši gaf bažēn Dar Âstârâ Tâleši gap mizanand. I Astara talar de talysj.„ -na (med) âtaši-na mezâ maka Bâ âtaš bâzi makon. Lek inte med elden!„ -râ, -ru (för) me-râ kâr baka te-râ yâd bigē Barâye man kâr bekon Barâye xodat yâd begir. Work for me, learn for yourself.Ergativ -i a palang-i do lorzon-i (aorist) Ân palang deraxt râ larzând. Den leoparden skakade trädet.
Ordförråd
EngelskaNorra (lavandavili/lankaroni)Centrala (taleshdulaei)Södra (khushabari/shandermani)Tat (kelori/geluzani)Persiskastor yul yâl yâl pilla bozorg, gat, (yal, pil)pojke, son zoa, zua zôa , zue zu'a, zoa zâ Pesarbrud vayü vayu gēša, veyb vayu, vēi aruskatt kete, pišik, piš peču peču, pešu, piši pešu gorbe, pišigråta bamē beramestē beramē beramesan geristandotter, (liten) flicka Kina, kela kilu, kela Kina, kel(l)a kille, kilik doxtardag rüž, ruj ruz ruz, roz ruz ruzäta hardē hardē hardē hardan xordanägg uva, muqna, uya âgla merqona xâ, merqowna toxme morqeye čâš čaš, čam čēm čašm čašmfader dada, piya, biya dada ? pē pedarfrukta purnē, târsē târsinē, tarsestē tarsē tarsesan tarsidanflagga filak parčam ? ? parčam, derafšmat xerâk xerâk xerâk xuruk xorâkgå šē šē šē šiyan raftan (šodan)hus/rum ka ka ka ka xânespråk zivon zun zavon zuân zabânmåne mâng, uvešim mâng mang mung, meng mâhmor mua, mu, nana nana ? mâ, dēdē, nana mâdar, nanemun qav, gav ga, gav, ga(f) qar gar dahân, kaknatt šav šaw šav šav šabnorr kubasu šimâl ? ? šemâlris berz berz berj berenj berenjsäga votē vâtē vâtē vâtan goftansyster huva, hova, ho xâlâ, xolo xâ xâv, xâ xâharliten ruk, gada ruk ruk velle, xš kučaksolnedgång šânga maqrib ? ? maqrebsolsken haši âftâv ? ? âftâbvatten uv, ôv âv âv âv âbkvinna, fru žēn žēn, žen yen, žen zanle, zan zani går zina zir, izer zir, zer zir diruz, di
Källor
Se även
Talysjspråkiga Wikipedia
Externa länkar
Kategori:Iranska språk Kategori:Språk i Azerbajdzjan Kategori:Språk i Iran