miniatyr|Kärnkraftverk i Tyskland Kärnkraft i Tyskland står för cirka en 12% av landets energiproduktion 2020, men frågan om kärnkraftens vara eller icke vara har länge varit föremål för politisk debatt. 2002 beslutade den röd-gröna regeringen, med socialdemokraten Gerhard Schröder som förbundskansler, att alla landets kärnkraftverk skulle stängas ner senast 2021. I september 2010 förlängde dock Angela Merkels regering driftstiden för kärnkraftverken med i genomsnitt 12 år.
Frågan aktualiserades på nytt efter katastrofen i japanska Fukushima, i mars 2011, då en tsunami orsakade flera haverier med radioaktiva utsläpp och med tre härdsmältor. Koalitionsregeringen i Tyskland enades om att ta alla kärnkraftverk ur bruk senast år 2022, och åtta tillfälligt stoppade reaktorer stängdes med omedelbar verkan. Detta preliminära regeringsbeslut väntades formellt bekräftas den 6 juni 2011, vilket också gjordes.regeringsbeslutet bekräftades 110606, från tagesschau.de
Översikt I Tyskland driftsattes cirka 110 kärnkraftverk under perioden 1957–2004. Denna siffra inbegriper både kärnreaktorer för energiproduktion och forskningsreaktorer. Den första kärnreaktorn som driftsattes var en forskningsreaktor i Garching utanför München. Det första kärnkraftverket som levererade ström till elnätet var dock forskningsreaktorn Kahl, vid Großwelzheim i Bayern, 1962. Den senast startade kommersiella kärnreaktorn blev block 5 vid kärnkraftverket Greifswald 1989. Utbildningsreaktorn i Dresden blev 2004 den hittills sista startade.
Den 1 januari 1960 trädde "lagen om fredlig användning av kärnenergi och skydd mot dess risker" (Atomgesetz) i kraft. Sedan dess har den ändrats och kompletterats flera gånger och senast genom "avtalet mellan den federala regeringen och de allmännyttiga företagen" (Atomkonsens), från den 14 juni 2000 och dess innebörd är:
All användning av befintliga kärnkraftverk är tidsbegränsad. Inga tillstånd ges för nybyggnation av nya kärnkraftverk.
Forskning runt kärnteknik står dock utanför avtalet. Konsensusavtalet "Kernenergie-Konsens-Vertrag" fastställer det tillåtna strömuttaget för varje kraftverk. I princip kan eventuell återstående kraftproduktion från äldre kraftverk endast i undantagsfall överföras till nyare. Om ett kärnkraftverk redan har genererat sin tillåtna strömmängd till elnätet, måste det stängas av. Arrangemangen gjordes enligt en lag för en ordnad avslutning av användandet av kärnenergi för kommersiell elproduktion, som trädde i kraft den 22 april 2002.Gesetzestext, PDF, 9 Seiten
Tysklands avveckling av kärnkraft (Atomausstieg) säger att de ursprungliga 19 kärnkraftverken ska stängas innan 2021. Två kärnkraftverk (Stade och Obrigheim) har redan lagts ner. Reaktor 2 i kärnkraftverket Neckarwestheim är tänkt att vara det sista som kopplas från elnätet. Av de 17 återstående kraftverken är 9 elproducerande reaktorer normalt kvar i drift efter att regeringen stoppade de 8 reaktorer som stod still, vid det senaste regeringsbeslutet från den 30 maj 2011. Vid detta tillfälle är också 8 forskningsreaktorer fortfarande i drift varav 5 utbildningsreaktorer.
Sedan 2009 planerade den svart-gula regeringskoalitionen en förlängning av driftstiden, vilken beslutades den 29 september 2010 av den då sittande regeringen. I genomsnitt skulle kärnkraftverken vara i drift tolv år längre, än vad den röd-gröna regeringen hade föreslagit. Den 8 december 2010 undertecknades lagen om driftsförlängning av förbundspresidenten Christian Wulff.
Flera SPD-ledda delstater lämnade in en konstitutionell protest emot förlängningen. Den 28 februari 2011 lämnade de federala delstaterna Berlin, Brandenburg, Bremen, Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz in en formell protest emot förlängningen till författningsdomstolen.Spiegel: SPD und Grüne reichen Verfassungsklage ein
Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, den 11 mars 2011, stängde förbundsregeringen tillfälligt av de sju äldsta kärnkraftverken den 14 mars 2011, inför ett kommande beslut i frågan.faz.net, från den 15 mars 2011: „Merkels Atom-Moratorium: Sieben Kernkraftwerke gehen vorerst vom Netz.“http://www.stern.de/politik/deutschland/atom-moratorium-der-bundesregierung-so-riskant-sind-die-alten-reaktoren-1663883.html stern.de: "Atom-Moratorium der Bundesregierung: So riskant sind die alten Reaktoren", från den 15 mars 2011 De påverkade företagen var EnBW, E.ON och RWE. Den senare gruppen lämnade den 1 april 2011 i en stämningsansökan emot nedläggningen av kärnkraftverket Biblis till Hessens administrativa domstol. RWE:s stämningsansökan hävdade att ett moratorium saknade rättslig grund.vgl. Atom-Moratorium: RWE klagt gegen Biblis-Abschaltung bei focus.de, 1. April 2011 (aufgerufen am 1. April 2011).
Byggförbud och första utfasningsschema mini|Anti-kärnkraftsprotest nära kärnavfallsdeponeringsanläggningen i Gorleben i norra Tyskland den 8 november 2008. Banderollen lyder "Endast risken är säker. Atomkraft? Nej tack!"
Under Gerhard Schröders kanslerskap beslutade den socialdemokratiskt-gröna regeringen att Tyskland skulle slutgiltigt dra sig tillbaka från att använda kärnkraft senast 2022.
Detta innebar ett förbud mot byggandet av nya kärnkraftverk. Dessutom fick alla befintliga kärnkraftverk en budget för genererad energi innan de skulle stängas av, vilket resulterade i en genomsnittlig beräknad livslängd per anläggning på 32 år.
Detta resulterade i de första nedstängningarna av Stade kärnkraftverk i november 2003 och Obrigheim-anläggningen 2005. Den sista anläggningen som stängdes av förväntades vara Neckarwestheim II 2021.
Återupptagen debatt Efter att Ryssland invaderade Ukraina 2022 omvärderades den tyska energipolitiken – som fram till dess i stor utsträckning hade förlitat sig på rysk import (särskilt naturgas) – inklusive ett tillfälligt avbrott av den kontroversiella Nord Stream 2-rörledningen. Den tyska ekonomi- och klimatministern, Robert Habeck, svarade i en intervju att han skulle vara "öppen" för att förlänga livslängden för de återstående tre kärnkraftverken men uttryckte skepsis till genomförbarheten och känslan av ett sådant drag. Flera tidningar efterlyste ett återupptagande av debatten om kärnkraftsutfasningen, inklusive Frankfurter Allgemeine Zeitung. De (tidigare) operatörerna av Tysklands återstående tre kärnkraftverk samt de tre reaktorer som hade stängts av i slutet av 2021 (men ännu inte rivits) kommenterade att de är "öppna" för förhandlingar med regeringen om att förlänga livslängden för dessa reaktorer eller att återstarta de som redan var avstängda. Den 21 augusti 2022 sade den tyske ekonomiministern Robert Habeck att Tyskland inte skulle upphäva själva utfasningen men att han var öppen för idén att förlänga livslängden för kärnkraftverket Isar i Bayern, förutsatt att ett stresstest av Tysklands elsystem genomfördes.
Den 5 september 2022 tillkännagav den federala regeringen att två av de tre återstående kärnkraftverken (Neckarwestheim och Isar 2) skulle vara i drift efter den 31 december 2022 till april 2023 (cykelförlängning), medan kärnkraftverket i Emsland skulle stängas av som planerat. Den 10 oktober 2022 tillkännagav dock Scholz att alla tre skulle fortsätta vara i drift till den 15 april 2023. Wolfgang Kubicki, vice ledare för FDP, sade i en intervju med Funke Media Group att "Tyskland har de säkraste kärnkraftverken i världen och att stänga av dem skulle vara 'ett dramatiskt misstag' med smärtsamma ekonomiska och ekologiska konsekvenser." Andra medlemmar av FDP har krävt att kärnkraftverken åtminstone ska underhållas som en försiktighetsåtgärd ifall de skulle behövas i framtiden för kraftproduktion.
I april 2024 uppstod en kontrovers relaterad till avvecklingen av kärnkraftverk i Tyskland. Den tyska tidskriften Cicero hävdade att den tyske ekonomiministern Robert Habeck hade vilselett allmänheten 2022 och ignorerat råd från experter som sa att kärnkraftsanläggningar fortfarande var säkra att driva. I början av 2025 hade journalisterna använt domstolsbeslut för att få tillgång till interna dokument, vilket gjorde det möjligt för dem, i samband med resultaten från en utredningskommitté, att rekonstruera hur de högsta tjänstemännen i Habecks ministerium, Patrick Graichen och Stefan Tidow, hade undertryckt experter som förespråkade att kärnkraftverken skulle behållas och endast vidarebefordrat uttalanden som argumenterade emot kärnkraft.
Den 5 september 2022 tillkännagav den federala regeringen att två av de tre återstående kärnkraftverken (Neckarwestheim och Isar 2) skulle vara i drift efter den 31 december 2022 till april 2023 (cykelförlängning), medan kärnkraftverket i Emsland skulle stängas av som planerat. Den 10 oktober 2022 tillkännagav dock Scholz att alla tre skulle fortsätta vara i drift till den 15 april 2023. Wolfgang Kubicki, vice ledare för FDP, sade i en intervju med Funke Media Group att "Tyskland har de säkraste kärnkraftverken i världen och att stänga av dem skulle vara 'ett dramatiskt misstag' med smärtsamma ekonomiska och ekologiska konsekvenser." Andra medlemmar av FDP har krävt att kärnkraftverken åtminstone ska underhållas som en försiktighetsåtgärd ifall de skulle behövas i framtiden för kraftproduktion.
I april 2024 uppstod en kontrovers relaterad till avvecklingen av kärnkraftverk i Tyskland. Den tyska tidskriften Cicero hävdade att den tyske ekonomiministern Robert Habeck hade vilselett allmänheten 2022 och ignorerat råd från experter som sa att kärnkraftsanläggningar fortfarande var säkra att driva. I början av 2025 hade journalisterna använt domstolsbeslut för att få tillgång till interna dokument, vilket gjorde det möjligt för dem, i samband med resultaten från en utredningskommitté, att rekonstruera hur de högsta tjänstemännen i Habecks ministerium, Patrick Graichen och Stefan Tidow, hade undertryckt experter som förespråkade att kärnkraftverken skulle behållas och endast vidarebefordrat uttalanden som argumenterade emot kärnkraft.
Kärnkraftverk Listan avser alla kärnkraftverk och försöksanläggningar som är kopplade till det kommersiella elnätet. De ljusröda markerade reaktorerna, är fortfarande i drift.