mini|Ljus jordhumla (Bombus lucorum) på en mjölke. mini|Rallarrosen hör till de första växterna som etablerar sig efter att marken brunnit. På engelska är namnet Fireweed.
Mjölke, mjölkört, duntrav eller rallarros (Chamaenerion angustifolium) är en flerårig ört i familjen dunörtsväxter. Namnen mjölke och mjölkört kommer av att växten har antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor.
Habitat Mjölke finns i norra halvklotets tempererade områden. Den är vanlig längs banvallar, på hyggen och diken i hela Sverige, ända upp på kalfjället. På 1950-talet nådde den enligt en inventering i Jämtland 1 120 m; 2008 har den klättrat upp till 1 380 m. Oberoende undersökningar i Uralbergen, Alperna, Pyrenéerna och Jurabergen har visat liknande tendenser. Orsaken antas vara den globala uppvärmningen.Svenska Dagbladet 2008-06-27, "Nyheter", s 10
Utbredningskartor Norden Norra halvklotet
Utseende miniatyr|Närbild på blomman Mjölkörten blir 50–150 cm hög och har rosa till rödvioletta blommor med fyra kronblad. Bladen är långa och smala, ganska mörka på översidan och ljusare under. Frökapslarna är rödbruna och varje kapsel innehåller mellan 300 och 400 mycket små frön. Sammanlagt kan en enda planta ge 80 000 frön. Fröna har små hår som hjälper dem att spridas med vinden. Den stora mängden frön och att växterna även sprider sig med rotskott gör att den kan bli ett ogräs. Mjölkörten gav Christian Konrad Sprengel (1750–1816) en inblick i korspollineringens mekanismer; före hans upptäckt var korspollinering ett okänt begrepp.
Underarter Två underarter kan urskiljas: subsp. angustifolium - är diploid och har kala stjälkar och blad och mindre blommor. Den förekommer i de kallare delarna av utbredningsområdet och är den underart som förekommer i Europa. subsp. circumvagum - är tetraploid och har finhåriga stjälkar och blad och större blommor. Den förekommer i de varmare delarna av utbredningsområdet.
Föda Rotstocken innehåller cirka 16 procent stärkelse. De mjuka och nästan vita rotstockarna som används, smakar väldigt beskt men kan ätas efter kokning. För att mildra den bittra smaken bör rotstocken rostas och förvällas innan kokning i nytt vatten. Man bör även dra bort rotstockens bruna mittsträng. Även skotten kan ätas efter kokning och har hög halt av vitamin C, men kolhydrathalten är låg. Mjölkört betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988
I Ryssland har mjölkörtens blad traditionellt torkats och använts som te. Växten heter på ryska иван-чай (Ivan-te) och drycken kallas sedan medeltiden koporje-te (копорский чай) efter fästningen Koporje (finska Kaprio) mellan Sankt Petersburg och Narva.
Bygdemål I Svensk Flora (1755) tar Carl von Linné upp en del av blommans många namn. Ernst Rietz ger i Svenskt dialektlexikon (1862–1867) ytterligare några. Björn Collinders Ordhandboken är ännu en källa. Tabellen sorterad österifrån via norr till söder.
Linné RietzCollinder Björn Collinder: Ordhandboken, Förlagshuset Fyris AB, tredje upplagan, Uppsala 1979, NamnTraktNamnTraktNamn almokke Finland duna råmjölksgräs Österbotten bränngräs Österbotten duntrav almök Norrbotten abragärest Lappland allmoke Västerbotten almöke Västerbotten almycke Ångermanland almickErnst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 7, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 Ångermanland brudfackla almecke Medelpad illermjölke Hälsingland himmelgräs Dalarna ö-mjök Dalarna mjölkgräs im-ört Dalarna Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 293, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 kalvrumpa Uppland imjölke Närke imjolkesstolkar Närke Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 292 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 älgerams Dalsland getstabb Västergötland fästmöpiska ållenmärke Småland rävarumpa Skåne kropp Skåne Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 367, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 rävsvans skogsbloss kropp Kristianstad
Notabelt är att almoka förekommer i litteraturförteckningen i artikeln Lulesamiska (Odhner).
Synonymer Subsp. angustifolium
Chamaenerion angustifolium (L.) Scop. Chamaenerion angustifolium Schur Chamaenerion angustifolium f. leiostylum Berlin Chamaenerion angustifolium f. pubescens (Haussknecht) M.Kitagawa Chamaenerion angustifolium var. intermedium (Wormsk. ex Seringer) Lange Chamaenerion angustifolium var. spectabile Simmons Chamaenerion exaltatum Rydberg Chamaenerion spicatum (Lamarck) S.F.Gray. Chamaenerion spicatum f. alba Cockerell Epilobium angustifolium L. Epilobium angustifolium f. albiflorum (Dumort.) E.L.Rand & Redfield Epilobium angustifolium f. albiflorum (Dumort.) Haussknecht Epilobium angustifolium f. leucanthum T.Shimizu Epilobium angustifolium f. spectabile (Simmons) Fernald Epilobium angustifolium var. intermedium (Wormsk. ex Seringer) Fernald Epilobium brachycarpum Leight nom. illeg. Epilobium gesneri Vill. Epilobium gracile Brügger Epilobium intermedium Wormsk. ex Seringer nom. illeg. Epilobium leiostylon Petermann Epilobium macrocarpum Stephan Epilobium neriifolium H.Léveillé Epilobium rubrum Lucé Epilobium salicifolium Clairv. nom. illeg. Epilobium salicifolium Stokes Epilobium spicatum Lamarck Epilobium spicatum f. albiflorum Britton nom. illeg. Epilobium spicatum f. albiflorum Dumort. Epilobium spicatum var. substenophyllum Rouy & E.G.Camus Epilobium variabile Lucé Epilobium verticillatum Tenore Pyrogennema angustifolium (L.) Lunell
subsp. circumvagum (Mosquin) Hoch Chamaenerion angustifolium subsp. circumvagum (Mosquin) Moldenke Chamaenerion angustifolium subsp. macrophyllum (Haussknecht ) S.K.Czerepanov Chamaenerion angustifolium var. abbreviatum Lunell Chamaenerion angustifolium var. canescens (A.W.Wood) Britton Chamaenerion angustifolium var. platyphyllum Daniels Chamaenerion danielsii (D.Löve) S.K.Czerepanov Chamerion angustifolium subsp. circumvagum (Mosquin) Kartesz nom. illeg. Chamerion angustifolium var. canescens (A.W.Wood) N.H.Holmgren & P.K.Holmgren Chamerion danielsii (D.Löve) S.K.Cherepanov Chamerion platyphyllum (Daniels) A.Löve & D.Löve Epilobium angustifolium f. macrophyllum Haussknecht Epilobium angustifolium subsp. circumvagum Mosquin Epilobium angustifolium subsp. macrophyllum (Haussknecht ) Hultén Epilobium angustifolium var. abbreviatum (Lunell) Munz Epilobium angustifolium var. canescens A.W.Wood Epilobium angustifolium var. macrophyllum (Haussknecht ) Fernald Epilobium angustifolium var. platyphyllum (Daniels) Fernald Epilobium angustifolium var. pygmaeum Jepson Epilobium danielsii . D.Löve Epilobium platyphyllum (Daniels) A.Löve & D.Löve nom. illeg. Pyrogennema angustifolium var. abbreviatum Lunell
Källor
Externa länkar
Kategori:Dunörtsväxter Kategori:Mjölkesläktet Kategori:Mj Växtindex