Föräldraalienation eller FA (engelska: parental alienation eller PA) är en förklaringsmodell som beskriver när ett barn, ofta i samband med konflikt mellan föräldrarna/vårdnadshavarna i samband med separation, tar avstånd från eller helt avvisar den ena av föräldrarna. Förutom att påverka barnet (se nedan) drabbas en förälder som barnet tidigare haft en fungerande relation till, utan att det finns några faktiska grunder för avvisandet. Enligt förklaringsmodellen kan föräldralienationen bero på den andra förälderns (alienatorns) påverkan på barnet. Förklaringsmodellen är omdiskuterad och anses ibland för att vara pseudovetenskaplig.

Föräldraalienation (där det saknas faktiska grunder för ett avvisande) och berättigade avståndstaganden (där sådana, faktiska grunder finns) är olika saker. Professionella, inom till exempel socialtjänst, barnpsykiatri och rättsväsen, behöver ha kunskap om och redskap för att kunna identifiera och särskilja mellan föräldraalienation och berättigade avståndstaganden, ifall drabbade barn och familjer ska kunna få hjälp.

Föräldraalienation är ett sammansatt socialt fenomen med vittgående effekter på familjens hälsa, barns biosociala utveckling och föräldrars livskvalitet. Det studeras tvärvetenskapligt ur flera ämnesperspektiv, inom rättspsykiatri, neuropsykiatri, psykologi, juridik, sociologi och med relevans för socialpolitik.Robert Christopher Barden (2002) Building Multi-Disciplinary Legal-Scientific Teams in PAS and Child Custody Cases, i: The Parental Alienation Syndrome (PAS) - An Interdisciplinary Challenge for Professionals Involved in Divorce, International Conference, Frankfurt (Main), 18.-19. October 2002, sidorna 373-381. Begreppet föräldraalienation är alltid könsneutralt, men det används ibland med olika innebörd som sociologiskt, rättsligt eller medicinskt begrepp.

Kunskapsläget

Begreppet parental alienation syndrome (svenska: parentalt alienationssyndrom) myntades 1985 av den amerikanska barnpsykiatern Richard Gardner (1931–2003). Begreppet har kritiserats för sina misogyna antaganden om att mödrar ofta ljuger om våld i vårdnadstvister – något som saknar vetenskapligt stöd. Gardner påstod inledningsvis att 90 procent av de påstådda alienatorerna (manipulatörerna) var mödrar men menade senare att båda föräldrarna hade lika stor potential att manipulera.

Exempel på föräldraalienation är dokumenterade lögner hos den ena föräldern i syfte att få barnen att ta avstånd ifrån den andra föräldern. Detta kan till exempel inbegripa att påstå att sexuella övergrepp eller våld har förekommit trots att varken barn, skola eller annan omgivning uppger att det faktiskt har skett eller att tecken på detta finns. Det kan även inbegripa psykisk misshandel av barnet genom att för barnet berätta hur den andra föräldern inte älskar hen eller vill ha hen hos sig.

Beskrivningar av det som i dag kallas föräldraalienation återfinns i den psykologiska och/eller psykiatriska litteraturen från och med 1940-talet. Andra namn på det som i dag oftast och av flest kallas för föräldraalienation är till exempel Parental Alienation Disorder, PAD, och Parentalt Alienation Syndrome, PAS. De olika begreppen används numera parallellt, även om de flesta professionella förefaller förespråka begreppet föräldraalienation.

Föräldrar som utövar föräldraalienation kan (men behöver inte ha) histrioniska, paranoida eller narcissistiska personlighetsdrag, svårigheter att hantera separationer och förluster eller kan ha haft dysfunktionella familjerelationer sedan tidigare.Haines J., Matthewson M., Turnbull M. Understanding and Managing Parental Alienation: A guide to Assessment and Intervention. Routledge; London, UK: 2020. [Google Scholar]

Vårdnadstvister Det finns en stark koppling mellan föräldraalienation och vårdnadstvister. Trots att internationella organisationer varnar för användningen av föräldralienation i vårdnads- och umgängesmål förekommer det frekvent, ofta i fall där pappan utsatt mamman eller barnet för våld.

GREVIO (Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence), Europarådets expertgrupp för övervakning av Istanbulkonventionen, har uttryckt stark kritik i sin rapport till Sverige på grund av användningen av PA i vårdnads- och umgängesärenden.

GREVIO anser att användningen av PA i vårdnads- och umgängesmål kan leda till att mäns våld inte upptäcks eller tas på allvar. De uppmanar att medlemsstater vidtar åtgärder för att säkerställa att rättssystemet skyddar kvinnor och barn från våld och inte förlitar sig på icke-vetenskapliga begrepp som PAS/PA i sina bedömningar.

I sin rapport om Sverige (november 2024) uppmanar GREVIO den svenska regeringen att prioritera säkerställandet av att alla relevanta professioner – socialsekreterare, domare, advokater och psykologer – känner till att PA saknar vetenskaplig grund. GREVIO uppmanar även Sverige att förbjuda användningen av PA och liknande koncept i familjerättsliga tvister. Flera länder har redan följt GREVIO:s rekommendationer och infört förbud mot PA.

Olika länder

Danmark I Danmark infördes begreppet föräldraalienation i familjerätten den 1 januari 2025, efter att Folketinget röstat igenom lagändringen i december 2024. Genom ändringar i den danska föräldraansvarslagen ska rätten nu, vid bedömningen av barnets bästa, ta särskild hänsyn till om barnet utsätts för föräldraalienation eller så kallat "samarbetstrakasserier" (samarbejdschikane).

Syftet med lagstiftningen är att förhindra att en förälder utan saklig grund påverkar barnet att ta avstånd från den andra föräldern. Efter att den danska lagändringen trädde i kraft vid årsskiftet 2024/2025 har begreppet föräldraalienation kommit att användas öppet som argument i danska vårdnadstvister och domstolsförhandlingar. Användningen beskrivs av förespråkare som en milstolpe i arbetet för barns rättigheter och ett verktyg för att motverka att barn manipuleras till att ta avstånd från en förälder.

Samtidigt råder en omfattande debatt kring begreppets vetenskapliga status och praktiska tillämpning. Kritiker menar att teorierna om föräldraalienation kan användas för att tysta eller misstänkliggöra barn och kvinnor som vittnar om våld och övergrepp, vilket enligt vissa källor skapat en ökad oro för rättssäkerheten för våldsutsatta.

Sverige I dagsläget (mitten av 2020-talet) saknas det metodstöd, utredningar, rapporter och statistik från den svenska Socialstyrelsen inom området, eftersom man inte haft i uppdrag att arbeta med frågan av socialdepartementet. Hösten 2025 meddelade Socialstyrelsen att man varken följer forskningsläget kring förklaringsmodellen eller planerar att titta närmare på problematiken.

Påverkan på barnet I en studie med ungdomar i Sogn og Fjordane i Norge har det även visats att de som upplever att förlora kontakten med ena föräldern (gäller nästan uteslutande fäder), rapporterar om kraftig ökning av depressiva besvär, ångestsymtom och kroppsliga hälsobesvär. Om barnet förlorar kontakten med en eller båda föräldrarna, utan att allvarliga brister och missförhållanden påvisas genom en saklig och opartisk och rättssäker utredning, betraktas detta som grovt traumatiskt övergrepp.

Debatt och forskningsläge Föräldraalienation har varit och är delvis fortfarande ett kontroversiellt begrepp. Synen på vad som är omtvistat skiljer sig åt mellan den professionella och den ickeprofessionella arenan. Meningsskiljaktigheterna bland de professionella har bland annat rört hur alienation ska definieras och om det är/bör vara ett medicinskt syndrom (PAS) eller inte (PA). Numera råder dock en stark önskan om samsyn.

Reem Alsalem, sedan 2021 FN:s speciella rapportör omkring våld mot kvinnor, menade i en rapport 2023 att argument kring föräldraalienation lätt kan missbrukas i samband med vårdnadstvister. Hon varnade i rapporten för en eventuellt växande acceptans för teorin. Professor emeritus Anders Broberg ledde 2024 ett upprop i Psykologtidningen, där ett antal yrkesfolk betecknade idén om föräldraalienation som en pseudovetenskap. Etiketteringen som pseudovetenskap delas dock inte av alla forskare på området, och Alsalems rapportering, slutsatser och kommunikation i denna och angränsande ämnen har fått omfattande kritik.

Debatten på lekmannaarenan utgår från frågan om könsroller och uppvisar starkt polariserade förhållningssätt.

Fenomenet har kommit att inta en viktig punkt i krav som framställts av organisationer för mäns och gfäders rättigheter. I gengäld har feministiska företrädare kritiserat förekomsten av föräldralienation i form av det tidigare använda begreppet parentalt alienationssyndrom.

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar Folkvett nr 1 2020: ''Föräldralienering vs. ”föräldraalienering”

Kategori:Föräldraskap och fostran Kategori:Familjerätt Kategori:Barndom