Isabella av Skottland, även kallas Isabella Stewart, född 1426, död 30 oktober 1494, var hertiginna av Bretagne 1442-1450, gift med hertig Frans I av Bretagne. Hon beskrivs som en skönhet men ansågs inte vara intelligent och spelade aldrig någon politisk roll. Hennes döttrar accepterades inte som arvingar i Bretagne och maken efterträddes av sin bror. Isabella vägrade återvända till Skottland och ingå ett nytt arrangerat äktenskap, utan levde ett självständigt privatliv som rik änka på sina gods till sin död.

Biografi

Isabella var andra dotter till kung Jakob I av Skottland och Johanna Beaufort.MacDougall, Norman James III Revised Edition John Donald Edinburgh 2009 Hennes far avled 1437, och efterträddes av hennes bror under hennes mors förmynderskap.

Hertiginna

Hennes syster Margareta gifte sig 1436 med Frankrikes tronföljare. Isabella beskrivs som en skönhet, vackrare än sin syster, Frankrikes kronprinsessa, och änklingen Johan V av Bretagne friade till henne. Hans sändebud återvände från Skottland och rapporterade att Isabella var vacker, ståtlig och graciös, men verkade dum. Johan V svarade då: "Mina vänner, återvänd till Skottland och ta henne med er, hon är allt jag vill ha och ingen annan: era listiga kvinnor gör mer skada än nytta." Äktenskapskontraktet undertecknades 19 juli 1441, men giftermålet hann aldrig äga rum, eftersom Johan V avled 29 augusti 1442. Johan V efterträddes av sin son Frans I, som var en barnlös änkling som behövde gifta om sig. Eftersom all förhandlingar redan var gjorda, blev ett giftermål mellan Frans och Isabella en praktisk lösning. Giftermålet ägde rum på slottet Château d'Auray 30 oktober 1442. Bröllopet följdes av åtta dagars festligheter i Rennes. Som bröllopsgåva mottog Isabella den nu berömda illuminerade boken Livre d'heures d'Isabelle Stuart.

Isabella hade rykte om sig att vara poet och utgav vid sin syster Margaretas död bönboken Livre d'Isabeau d'Escosse (1445). Hon fick två döttrar men ingen son under äktenskapet, och maken efterträddes därför av sin bror vid sin död 1450.

Senare liv Frans I dog i juli 1450. I sitt testamente hade han lämnat Isabelle herradömet Guérande, sina gods på Rhuyshalvön med slottet Suscinio, Le Croisic och Île de Batz som hemgift, och utsett henne till förste testamentsexekutor och förmyndare för deras två döttrar. Hon bosatte sig i Suscinio, Guérande, eller på Île de Batz.

Isabella var tjugofyra år när hon blev änka och därför utbröt genast spekulationer om att hon skulle ingå ett nytt politiskt äktenskap. Det förekom ett förslag om att arrangera ett äktenskap mellan henne och Navarras tronföljare Karl av Viana. Planerna fick avbrytas på grund av den franske kungens motstånd.

Isabella hade dock själv ingen önskan att gifta om sig utan föredrog att fortsätta leva ett självständigt liv som förmögen änka i Bretagne. Hennes bror försökte få henne att återvända till Skottland, så att han kunde gifta bort henne igen, men Isabella vägrade. Hon sade att hon var lycklig och populär i Bretagne, där hon trivdes bra. Hon förklarade att hon dessutom var alldeles för sjuk och ömtålig för att kunna företa en sådan lång resa. Hon krävde också att brodern skulle betala ut hennes hemgift. Hennes bror tvingades till slut acceptera hennes vägran att lämna Bretagne, och hon tycks av allt att döma ha levt ett fridfullt självständigt privatliv som förmögen änka på sina egendomar i Bretagne till sin död.

Isabella avled 1494, över fyrtio år senare, vilket har tolkats som att hennes besked om hennes ömtåliga hälsa var en undanflykt.

Referenser

Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1426 Kategori:Avlidna 1494 Kategori:Franska hertiginnor Kategori:Skotska prinsessor