Kamomill, , är en art i växtsläktet kamomiller. Den finns både vild och odlad.
Beskrivning Kamomill är ettårig, blir cirka 20 cm hög och blommar juni–september.
Alla arterna i släktet Matricaria har blomkorgar som mycket liknar dem i släktet Chrysanthemum. Men arter i släktet Matricaria känns lätt igen på de findelade bladen med nästan trådsmala flikar. Blomfästet är hos Matricaria mera upphöjt, kägelformigt, och dessutom hos Matricaria recutita ihåligt.
Vid slutet av blomningstiden böjer sig de vita strålblommorna nedåt.
Frukten är en endast 1 mm lång, fårad nöt.
Kamomill innehåller i ännu högre grad än de flesta av sina släktingar en eterisk (flyktig) olja, framför allt i blomkorgarna. Oljan ger växten en sötaktig kryddlukt. mini|vänster|90px|Baldersbrå Kromosomtal 2n = 18.
Förväxlingsart är baldersbrå,
Synonymer
Anthemis vulgaris L. ex Steud., 1821 Chamaemelum chamomilla (L.) E.H.L.Krause, 1905 Chamaemelum vulgare Garsault, 1764 Chamaemelum vulgare (L. ex Steud.) Bubani, 1899 Chamomilla courrantiana (DC.) C.Koch, 1851 Chamomilla meridionalis C.Koch, 1843 Chamomilla officinalis C.Koch, 1843 Chamomilla patens Gilib., 1782 Chamomilla recutita (L.) Rauschert, 1974 Chamomilla recutita var. bayeri (Kanitz) J.Dostál, 1984 Chamomilla vulgaris (L. ex Steud.) S.F.Gray, 1821 Chrysanthemum chamomilla (L.) Bernh., 1800 Courrantia chamomilloides Sch.Bip., 1844 nom. illeg. Leucanthemum chamaemelum Lam., 1779 Matricaria bayeri Kanitz, 1862 Matricaria chamomilla auct. Matricaria chamomilla Blanco, 1837 Matricaria chamomilla subsp. bayeri (Kanitz) H.Neumayer Matricaria chamomilla var. coronata J.Gay ex Boiss., 1840 Matricaria chamomilla var. coronata Coss. & Germ. nom. illeg. Matricaria chamomilla f. kochiana (Sch.Bip.) Fiori Matricaria chamomilla var. pappulosa Margot & Reut., 1840 Matricaria chamomilla var. recutita (L.) Fiori, 1927 Matricaria chamomilla var. recutita (L.) Grierson, 1974 Matricaria chamomilla var. recutita L.) Grierson, 1974 Matricaria chamomilla var. recutita (L.) Fiori, 1927 Matricaria chamomilla var. salina Schur Matricaria coronata (J.Gay ex Boiss.) W.D.J.Koch, 1843 Matricaria courrantiana DC. [Fiori & Paol., 1903 Matricaria deflexa Gilib., 1782 Matricaria exigua Tuntas, 1901 Matricaria kochiana Sch.Bip., 1844 Matricaria kochianum Sch.Bip. Matricaria littoralis Rouy, 1903 Matricaria obliqua Dulac, 1867 Matricaria patens Gilib. nom. inval. Matricaria pusilla Willd., 1809 Matricaria pyrethroides DC., 1838 Matricaria recutita L., 1753 Matricaria recutita var. coronata (J.Gay ex Boiss.) Fertig, 1978 Matricaria recutita var. kochiana (Sch.Bip.) Greuter, 1976 Matricaria recutita var. pappulosa (Margot & Reut.) Feinbrun, 1976 Matricaria salina Schur, 1853 Matricaria salina Nyman, 1879 Matricaria suaveolens L., 1755 nom. illeg. Matricaria tenuifolia Salisb., 1796 Matricaria tenuifolia Poir., 1814 Pyrethrum hispanicum Salzm. ex Boiss., 1840 nom. inval. Pyrethrum hispanicum Willk., 1865
Habitat Kamomill finns över hela Europa och i västra Asien. I Sverige finns den i stora delar av Götaland och Svealand.
Introducerad i Australien.
Utbredningskartor Norden Utbredningskrata, Norden Norra halvklotet Ej ursprunglig i Nordamerika
Biotop Trivs i soliga lägen med näringsrik mylla. Indikatorväxt för lerhaltig mark. Kamomill är vanlig på åkrar, trädor, i sand- och grusmarker, vid vägkanter och gator. Den har spritts med vägbyggen och odling upp till nordligaste Skandinavien. När kamomill förekommer i åkermark, betraktas den som ogräs.
Kamomill odlas även på stora fält i Tyskland, Nederländerna, Ungern, Frankrike och Italien.
Etymologi Släktnamnet Matricaria kommer av latin matrix = moder. Artepitetet recutita är senlatin och betyder studsa tillbaka, avskuren, trubbig, flådd. Av latin cutis = hud, skal. Kamomill kan härledas från grekiska khamaimêlon, egentligen = jordäpple, därmed syftande på en äppleliknande doft.
Vad Linné tänkte på, när han myntade det vetenskapliga namnet är oklart. Möjligen tog han fasta på betydelsen livmoder i släktnamnet Matricaria och syftade därmed på den ihåliga blomkorgen.
Enligt signaturläran kan beredningar av den livmoderliknande ihåliga blomkorgen användas för att lindra menstruation- och förlossningsmärtor.
Medicinsk användning Kamomill anses traditionellt kunna användas mot förkylnings- och matspjälkningbesvär, och som inslag i magsaft- och galldrivande s k teer. Förr användes det även mot feber.
Innehållsämnen Arch Pharm: Weitere Bestandteile des Kamillenöls, 3. Mitt. Pubchem
Växtdelarna innehåller 0,3–1,5 % eteriska oljor:
mini|vänster|90px|α-bisabolol alpha-bisabolol (Kamillosan),(5–70 %), C15H26O, alpha‐Cubeben, C15H24, alpha‐Muurolen, C15H26O Bisabololoxid, och , C15H26O2, Calamenen, C14H18O Chamazulen, C14H16, trans-β-farnesen, (7–45 %), C15H24, Enyndidicycloether [Enyndicycloether?], (2–30 %), C13H12O2, Guajanderivater (ca 1 %): Spathulenol, C15H24O, Chamaviolin, C14H14O, , kraftigt violettfärgat. Xanthoxylin, C10H12O4, γ‐Terpinen, C10H18O λ3‐Karen, C10H16
Kamomill ingick tidigare i den svenska farmakopén, där benämnd Chamomillæ nostratis herba.
Kamomillte hjälper till med matsmältningen, gärna tillsammans med honung och mjölk. Vitaminer och mineraler i mjölken och honungen förstärker verkan av de antioxidanter som finns i kamomillteet.
En kompress med de kokta, heta blommorna påstås traditionellt läka tandvärk i inflammerade tandrötter. Det kan även användas som gurgelmedel, omslag och i bad.
Kamomill användes tidigare som en medicinalväxt. Blomkorgarna samlades in vid torrt och soligt väder, och torkades till ett upplivande, desinficerande, inflammationshämmande, kramplösande, svettdrivande och värkstillande läkemedel. Denna medicin intogs mest i infusionsform.
Folktro Kamomill lagd i ett barns vagga ansågs hindra djävulen från att stjäla barnet, eller trollen från att ersätta barnet med en bortbyting, som genom förtrollning liknade ett mänskligt barn.
Bygdemål <tr bgcolor=#81ee7e> <th>Namn <th>Trakt <th> Referens <th>Kommentar <tr> <td colspan=4> <tr> <td>Blå kamomill <td> <td align=center> <td>Blå har inte med blommans färg att göra, utan avser färgen hos den av kamomill på visst sätt framställda kamomilloljan<tr> <td colspan=4> <tr> <td>Gålkummin <td>Södermanland <td align=center>Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 186, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 <td rowspan=7>Förvrängningar av kamomill<tr> <td>Gårdskummin<tr> <td>Kamillblomster<tr> <td>Komelia<tr> <td>Komill<tr> <td>Kumminblomster<tr> <td>Komenter<tr> <td colspan=4> <tr> <td>Lukttuppor <td>Dalarna <td> <td>Tuppor = toppar, d v s blommor (med väldoft) <tr> <td>Matram<tr> <td>Moderört <td> <td> <td>Härleds från släktnamnet Matricaria efter medeltidslatin matricis = livmoder
<tr> <td>Munkskallar<tr> <td>Sötblomster<tr> <td>Sötkulla<tr> <td>Söttuppor <td>Dalarna <td> <td>Tuppor = toppar, d v s blommor (luktar sött) <tr> <td>Söturt <td> <td> <td>Urt = ört <tr> <td>Tyskentopp<tr> <td>Vita kryddor<tr> <td>Vita pigor<tr> <td>Vitkullor <td> <td align=center>Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 272, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 <td>Vitkulla har i Medelpad betytt prästkrage <tr> <td>wiaetighae <td> <td> <td>Även med gammalstavning skrivet hwiaetighae.'' Eventuellt förvrängning av Wagenitz, en botaniker som beskrivit kamomill.
Bilder
Se även Romersk kamomill Gatkamomill
Källor
Externa länkar Den Virtuella Floran
Kategori:Kryddväxter Kategori:Korgblommiga växter Kategori:Ka Växtindex Kategori:Färgväxter Kategori:Örtteer